De digitala mötenas utmaningar

Författare: Karina Vamling och Bo Petersson, Professorer och verksamhetsledare för forskningsplattformen Russia and the Caucasus Regional Research (RUCARR)

Det har blivit en vana att ange CET (Centraleuropeisk tid) när vi annonserar våra seminarier och andra aktiviteter. Spännvidden från Ryssland & Kaukasus till amerikanska västkusten fångar det nya arbetsfältet som blivit en normalitet, där kolleger från New York, Tbilisi, Moskva eller Warszawa medverkar med presentationer vid våra seminarier. Pandemiåret har varit en spänd tid i RUCARR-regionen, som förutom Covid-19 präglats av uppblossande konflikter och stora rubriker om den politiska utvecklingen – protesterna mot valet i Belarus, kriget och konflikten kring Nagorno-Karabach, månaderna av gatuprotester efter valet i Georgien, Kremls behandling eller snarare misshandling av Alexei Navalnyj och dess konsekvenser, spänningen längs rysk-ukrainska gränsen. Dessa aktuella händelser har vi belyst i RUCARRs seminarier och rundabordssamtal.

The March of Peace and Independence, Minsk, Belarus, 30.08.2020
Bild: Andrew Keymaster, Unsplash.

Under den gångna pandemiperioden har vi provat olika former av nätburna aktiviteter, både zoomseminarier med betingelser och interaktion som mest påminner om campusseminarier men även stora webinarer. Störst räckvidd fick webinariet med rundabordssamtalet “Nagorno-Karabakh: from status quo towards final resolution?” med ett par hundra deltagare från över 30 länder. Men det nya formatet kan också medföra besvikelser, som när vi hade en världskänd Rysslandsforskare på virtuellt besök för att göra sin första presentation någonsin av sin rykande färska nya bok. 20+ deltagare slöt upp där vi hade förväntat oss det tiodubbla. Det tycks som om den virtuella seminariemarknaden snabbt blir mättad, vilket ger oss anledning att fundera ingående på hur vi bäst når ut med att marknadsföra våra programpunkter. Det är en utmaning hur vi bäst skall kunna ta till vara de vidgade globala, digitala nätverken och erfarenheterna från den här perioden. Vilka är våra målgrupper och hur kommer våra seminarier att förändras framöver?

En sida som man även måste vara beredd att hantera är att våra seminarier ofta rör ämnen med hög konfliktpotential, även krigförande länder. Ju vidare krets av deltagare vi har och ju öppnare vi är, desto större är risken att vi får in personer som kommer att försöka iscensätta konfrontationer och angripa talarna. Detta är ett reellt problem och även om vi har föranmälan till seminarierna, är detta något som kräver särskild vaksamhet och beredskap. Ännu så länge har vi varit förskonade från incidenter av den typen men troligtvis är det mest en tidsfråga innan situationen uppstår och då måste vi ha en beredskap på hur det ska hanteras. Här skulle vi välkomna en dialog med såväl IT-specialister som säkerhetsansvariga. Vi antar att många miljöer vid universitetet kan ha liknande problem.

De digitala mötena och aktiviteterna har blivit vardag inte bara hos oss i Sverige och Malmö. Även i regioner som har stått mycket långt ifrån en digitalisering i vardagen har man blivit tvungen att ta stora steg under pandemiperioden. Vi ser detta i bl a Kaukasus och Ryssland. Att hamna i ett onlineseminarium där deltagare från Nordkaukasus, Amman, New York och Tbilisi diskuterar i realtid med varandra var knappast tänkbart tidigare, även om tekniken givetvis fanns. Tekniktillvänjningen överbryggar gränser och detta öppnar möjligheter även för oss vad gäller tillgänglighet och forskningskontakter. Samtidigt är den digitala öppenheten långt ifrån oproblematisk och fritt tillgänglig för alla. Här spelar faktorer in som rädslan för övervakning, för att exponeras i vad som kan betraktas som olämpliga sammanhang, att associeras med ställningstaganden och grupperingar som av vissa inte anses vara politiskt korrekta.

Som akademiska forskare vilka är privilegierade nog att verka i en demokrati är det vår skyldighet att ta dessa högaktuella frågeställningar på största allvar. Vi är därför stolta att kunna meddela att RUCARR avslutar vårterminen med ett digitalt symposium 17-18 juni som fokuserar på hot mot och brist på akademisk frihet i länder med auktoritära system. GPS och RUCARRs gästforskare inom programmet Scholars at Risk (SAR) har varit central i att initiera och organisera evenemanget. Symposiet Academic freedom in hybrid and authoritarian systems har tonvikt på Centralasien och arrangeras gemensamt med REDEM, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola, SAR och Oxus Society for Central Asian Affairs (Washington DC). Vi hoppas på bred uppslutning!

Karina Vamling och Bo Petersson

Doctoral Education News

Author: Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

As spring arrives, there are various developments in doctoral education which I would like to share with you in this week’s KS Fakultetsnytt.

Photo by Malin Palm

This afternoon, the university’s Advisory Committee for Research Education (Kommittén för forskarutbildning, KFU) will take the next step in developing the evaluation process for our doctoral subjects.  As previously noted, KS doctoral subjects (except our newest, Global Politics) will be evaluated in the coming 2021-22 study year.  The process should be useful, both for enhancing our own quality, and also benchmarking our doctoral training against best practice.  A strong emphasis will be on collegial participation in the evaluation.  There will be further news about this in the coming weeks, as the consultation process moves on. 

In the autumn, we hope to build on existing departmental support for supervisors through a new faculty-wide mentoring programme for supervisors.  Several new doctoral students will be starting in September. The following term, it is our intention to start a new series of ‘Hands-On Teaching’ seminars for them and other doctoral students who have not previously had the chance to participate.

Another subject high on the agenda is the KFU’s recent memo regarding special circumstances relating to doctoral education and Coronavirus.  Unfortunately, there have so far been no indications that additional central government resources will be become available for standardised extensions of doctoral scholarships.  This means that the only resources available are within existing pre-planned departmental budgets.  Many research projects across the university – both at doctoral level and in other funded research – have had to adapt to the changed circumstances through revised research methods and scaled-back fieldwork.  Supervisors and departments will continue to provide as much assistance as possible to doctoral students to advise them on how best to minimise delays. Cases will need to be approached on individual basis, but at the moment there is no additional funding available for extensions.  As the vaccinations roll out, we can also hope that the situation may improve in the coming months and that delayed plans may finally reach fruition.

The second round of digital Individual Study Plan (ISPs) reviews is now in full swing.  The new system has advantages over the old paper-based system, including more secure archiving, clearer approval chains, and better documentation of the alignments of doctoral projects with intended learning outcomes.  At the same time, we are aware that acclimatising to the new system has been time-consuming and at times frustrating for supervisors and doctoral students.  There are two main improvements for this semester:

  • Administrative routines have been improved in each department.  Hopefully this will make the process of filling in the parts that relate to study time and resources easier.
  • Malmö University is part of a wider consortium that uses the new ISP system.  Many of you gave feedback on your experiences of using it autumn 2020, which we passed to our colleagues who participate in consortium development meetings.  I received news last week that some improvements to the layout of the form been made for this semester.  Other changes will follow (and in some cases depend on agreement with other institutions).

We should also remember that ISPs are one of our key tools for structuring reflection about the progress and plans of doctoral students.  Only the authors of the ISP documents (doctoral students and their supervisors) can input information; those at the end of the chain of approval cannot edit them, only accept or reject.  The ISPs form a vital part of the legal agreements surrounding each individual doctoral project, and are subject to external quality review.  It is therefore important that ISPs are as complete as possible before being sent for approval, and are only approved once they are finalised accurately.  We know that it is matter that people take seriously, and are grateful to colleagues for their detailed engagement in the process.

In the background, work also continues on modernising our Doctoral Study Handbook and other regulatory documents to give better administrative support and procedural advice. We have now completed the review of the existing documentation, and will be consulting with supervisory committees and doctoral students next month on the new draft texts.  The aim is to have a new Study Handbook in place for the new academic year in September.  I am grateful to our new Research Liaison Officer, Dr Ewa Lantz, and to my fellow KFKS members, for their work with me on it.

I end – as is now traditional – with a topical poem from Scotland’s national bard, Robert Burns (1759-1796).  After a grim winter with the Coronavirus pandemic lockdowns, and with the gradual reopening of society beginning, these words from 1791 will hopefully cheer us as the days get longer and the air gets warmer…

The smiling Spring comes in rejoicing,

And surly Winter grimly flies;

Now crystal clear are the falling waters,

And bonie blue are the sunny skies.

Autumn planning, future learning environments, merit system for skilled teachers and fickle April weather

Author: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

I know that we are now at a very busy time of the term. At the same time as spring term is running ahead at full speed, we also need to start planning for the autumn term. I hope that we can still find some time in the midst of all this to go outside and enjoy the light that has returned and the signs of spring that are all around us at this time.

Photo: Håkan Röjder

As you all know, we have a decision about the planning conditions for the autumn term. On March 15, the Vice-Chancellor decided that the University will open up for more campus teaching than during the spring, on condition that we can keep a distance in our buildings. The Deputy Vice-Chancellor (prorektor) established guidelines to ensure this, and established priorities for activities in our buildings. More specific information about planning conditions for KS, including information about the faculty process and details about departmental deadlines etc. has been sent out by each department. As usual timetabling deadlines always appear to come too early, and I know it is a struggle to get everything together in time. I hope you have access to all relevant information and that the work with the autumn planning is progressing well.

In an earlier post, I mentioned that an investigation into our future learning environments has been ongoing. The investigation was requested by the Vice-Chancellor and the aim was to investigate how our experiences of digitalization during the pandemic can inform decisions about the kinds of learning environments we need for the future. The work also included surveying relevant research into different kinds of learning forms, both in general and during the pandemic, and both from within Malmo university and from other parts of the world. As part of the process, different possible future scenarios for learning have also been discussed in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning) as well as in focus groups of teachers and students at Malmö university. In a preliminary report from this investigation, the overall conclusion is that Malmö university should continue to develop learning environments both for campus teaching and for digital teaching. And that both pedagogy and infrastructure (including new types of teaching rooms) need to be developed to allow for more digital forms in different types of educations in the future.

As stated above future learning environments is one theme that has been discussed this spring in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning). The Educational Advisory Board is a university level advisory board for issues related to education at undergraduate and advanced level. In our last meeting on April 6, we discussed pedagogical competence and development from the perspective of academic career paths. Clear and transparent academic career paths are identified in Strategy 2022 as vital for recruiting and retaining staff with a high level of competence. Work in this area has already resulted in the new Appointment Rules at Malmö University (Anställningsordning) which set the foundation for academic career paths at Malmö University. The new Guidelines for the appointment of associate professors (Riktlinjer för antagning av docent) specify the qualifications for the title of associate professor (docent). But more work is under way to complete the system of academic career paths. An updated Qualifications portfolio (Meritportfölj) is being developed to better support transparency in evaluating relevant experiences and skills. And in order to promote pedagogical skills a new model for recognizing pedagogical competence is being developed. The suggestion is to introduce a merit system where skilled teachers can apply to have their teaching qualifications evaluated and be awarded a level of pedagogical distinction. The work is still in progress but the suggestion has good potential to raise the status of staff with a strong pedagogical portfolio, and this is of course also positive from the perspective of quality in education.

Take care, and do try to find some time to enjoy spring. Even though the unreliable April weather makes it difficult to know whether to wear sun glasses, a rain coat or your winter boots.

Political Innovation is Needed to Reclaim Our Societies from Covid-19

Author: Michael Strange, Redem. Senior lecturer, Department of Global Political Studies.

We have all become amateur virologists, having now spent over a year following the global pandemic through its various waves as it has caused still ongoing human suffering on a scale that is hard to comprehend. Throughout much of 2020, we waited anxiously for the first news of hope that a vaccine would soon be on its way. At that point, medical research and a belief in ongoing human innovation were our torch bearers. Fast-forward to the present, we see that to beat Covid-19, medical research is vital, but far from the only form of innovation we sorely need at this time.

Photo by Erik Mclean on Unsplash

Since last semester, in the STINT-funded Precision Health & Everyday Democracy (PHED) project, we have been holding a ’Commission’ on the future of healthcare post Covid-19, with a series of oral and written submissions from health practitioners, activists, and researchers. Focused at first on Sweden, we included comparison with France and the UK. What stood out in the evidence presented was that Covid-19 has been felt by different sectors of society in very different ways, and the part played in that by vulnerabilisation – political processes that undermine the living standards and rights of particular groups and individuals. Amongst all actors we spoke to was a general consensus that, to better manage Covid-19 and protect us all from future pandemics, there is a desperate need for political innovation to reconnect a society that feels increasingly fragmented. Our first report will be published in the next month.

Starting next Tuesday, we continue the Commission with a focus on how to achieve good healthcare for all. If the pandemic is to teach us anything, it has to be that a failure to provide healthcare for any minority is not only a moral bad, but threatens the security and economic welfare of all. We have a list of speakers including high-profile experts from the WHO, Chatham House, and CHAIN, that is representative of a much wider geographic spread.

What we see with Covid-19 is the need for new transdisciplinary research to support the types of political innovation required to reclaim our societies from Covid-19. Please feel welcome to join us this Spring for the first of our online events focused on Researching Global Health Inequality, taking place on Tuesday 16th March 14-16:00 CET.

For more information, please see the PHED website: https://mau.se/en/research/projects/phed/

Doctoral Education News

Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, 8 March 2021

Almost exactly a year ago (5-6 March 2020), we held a residential course for doctoral students and their supervisors at Margretetorp, near Hjärnarp.  The aim was to improve communication, reflect on the development of our doctoral education, discuss our doctoral courses, and provide mentoring and support for doctoral students and supervisors.

Though we did not realise it, it would turn out to be the last time all the faculty’s doctoral students and supervisors could be gathered together for some time.  The previous week, news had reached us of the second case of Covid-19 in Sweden.  But even at that stage, nobody expected the sudden transformation that would take place so quickly in the days following.  A year on, most of our activities remain online, as we seek to minimise the spread of the pandemic.  But the university’s life has continued apace despite the restrictions – and doctoral education is no exception. 

Screenshot from the live streamed doctoral defense on October 1, 2020 in Orkanen.
From right to left: The doctoral candidate Anuradha Reddy, now Postdoc at K3, Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education and Bo Reimer, Professor at K3.

Photo: Derek Hutcheson

Since we gathered in Margretetorp, six doctoral students have publicly defended their dissertations, as have the authors of two licentiate theses.  Although the number of people present on-site has had to be reduced to a minimum, live online streaming has showcased our doctoral students’ research to the world.  External opponents and examiners have joined us, albeit not in person, to participate in high-level scientific dialogues. The meaning of a ‘public defence’ has been redefined, with audience questions coming in from other countries and continents.  This week, the Vice Chancellor passed a new decision concerning digital defence arrangements, which can be seen on the university’s homepage. 

Recommendations regarding the coronavirus and COVID-19 | Staff (mau.se)

As with many other research activities in the university, many doctoral research projects have been hit by restrictions to planned fieldwork or lab work.  Recently the university’s Advisory Committee for Research Education (KFU, in Swedish) published guidelines about how to minimise delays as a result of this.  Now that the pandemic has gone on so long, it is important to adapt research designs to the new reality, to ensure that all our doctoral projects remain viable and still stand a good chance of being finished on time.  For this reason, frequent dialogues between doctoral students, supervisors and the advisory committees of supervisors are crucial.  It also remains important that doctoral students and supervisors ensure that changes to individual study plans are accurately documented.

We are now entering our second wave of ISP reviews under the new digital system.  One crucial change this year is the greater degree of self-reflection required on the connection between doctoral study and the intended learning comes of the General Study Plans.  Last autumn, many who were part of the first wave of digital ISPs found this a useful tool for better identifying and planning their needs in areas such as career development and conference participation.  Individual study plans are part of the contractual framework of doctoral students’ work, as well as important tools for charting progression and structuring dialogue.  Combined with collegial discussion, the process of ISP review should lead to improved quality in doctoral students’ outcomes and training.

On the subject of quality: next year the doctoral subjects in KS are scheduled to be among the first to be evaluated in the university’s doctoral quality evaluation.  The evaluation process should allow us to reflect on and learn from each other’s experiences, as well as those of other faculties and universities.  ‘Quality assurance’ is often seen as simply a bureaucratic process, but only if it is not used properly.  Ultimately, we have to ensure things are done thoroughly, systematically, and consistently.  Even in advance of a formal evaluation, these aims must be central to everything we do.  In the coming months we will also be working to update and clarify our formal regulatory frameworks, to take account of changes in the structure of doctoral education.

My last entry on the KS blog was published on 25 January, the anniversary of the birth of Scotland’s national poet, Robert Burns (1759-1796).  Burns once wrote, ‘Amid this mighty fuss just let me mention, The Rights of Woman merit some attention’.  Today is 8 March, and the occasion of International Women’s Day thus gives me the perfect opportunity to continue the tradition of ending the doctoral education news with some Scottish poetry!

Read more about the Vice Chancellor’s new decision concerning digital defence arrangements.
Link to the document in Box.
Link to the information on the university’s homepage

Erfarenheter från digitaliseringen tas tillvara i utredning om framtidens lärandemiljöer

Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Trots mitt skånska ursprung (är född i Malmö) har jag faktiskt njutit av denna vinter med snö, halka och kyla – en ganska uppfriskande kontrast mot de lervällningsvintrar vi brukar uppleva. Kanske hemarbete och allmän karantäntillvaro – som inneburit att jag inte behövt cykla på de isiga vägarna – har bidragit till denna positiva attityd. Men mest njuter jag just nu av det faktum att solen emellanåt lyser och att den ibland utstrålar viss märkbar värme (om det råkar vara mitt på dagen och totalt vindstilla). Hoppet om en vår är väckt!

Hoppet om en vår är väckt!

Tyvärr har smittspridningsläget för covid-19 inte förändrats i en takt som ger ändrade förutsättningar för vår verksamhet under våren. Rektor tog därför den 15 februari beslut om att fortsatt minska den campusförlagda utbildningen och examinationen under resterande del av terminen. För KS innebär detta (enligt dekanbeslut 19 feb) att omprövning av tidigare avsteg från digitalt läge ska ske genom att berörda kursansvariga och examinatorer, i samråd med prefekt och utbildningskoordinator, återigen överväger om digitala alternativ kan ersätta undervisning och/eller examination på campus. Ändringar till digitala alternativ ska anmälas till KS_Dekan@mau.se, med cc till prefekt, utbildningskoordinator och i förekommande fall programansvarig så snart som möjligt. Jag hoppas att alla berörda har fått relevant information och att arbetet med ytterligare omställningar löper på bra. Vad gäller förutsättningarna för hösten så väntas rektorsbeslut om detta senare i mars.

Som vice-dekan för utbildning är jag fakultetens representant i Beredning för utbildning (BU). BU hanterar universitetsgemensamma frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är ett beredande organ till rektor inför rektorsbeslut, t.ex. gällande centrala anvisningar för kursvärderingar, kurs- och utbildningsplaner, etc. men även inför beslut om inrättande av utbildningsprogram och huvudområden. BU arbetar också tematiskt med olika prioriterade frågor, och har denna vår följande på agendan: lärandemiljöer, pedagogisk kompetens/meritportfölj och framtidens utbildningsutbud. Det senaste tematiska mötet (23 feb) handlade om våra framtida lärandemiljöer. BU tog del av aktuell forskning om vilka effekter digitaliseringen under pandemin haft på högre utbildning från Marie Leijon (lärandemiljöforskare vid Malmö universitet) och diskuterade möjliga lärdomar att dra från det senaste året för vilka lärandemiljöer vi ska ha i framtiden. Det pågår en utredning om lärandemiljöer, och just i dagarna hålls fokusgruppsdiskussioner med lärare och studenter kring olika scenarier för framtida miljöer. Jag hoppas att inbjudan om att delta i dessa diskussioner har nått er – de kom i medarbetarnyheterna 19 januari.

Något annat som är på gång är återrapporteringen från Malmö universitet till UKÄ efter lärosätesgranskningen 2019 av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete inom utbildning. Malmö universitet fick det övergripande omdömet Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll, vilket innebär att återrapportering krävs avseende de områden som befanns bristande, bl. a. vår återkoppling till studenterna av resultat från kursvärderingar. Slutversionen av rapporteringen bereddes av BU i förra veckan och texten går nu vidare till rektorsbeslut inför inskick till UKÄ den 19 mars. Därefter kommer en bedömargrupp tillsatt av UKÄ bedöma om de åtgärder som lärosätet vidtagit är rimliga och ändamålsenliga, i relation till de brister som påtalats i det föregående yttrandet. För oss är det såklart fortsatt viktigt att arbeta med våra kursrapporter och att återkoppla dessa till studenterna.

Medea: Looking back and looking ahead

Author: Bo Reimer, Director of Medea

Medea has now entered its sixth year as a research platform at the faculty. The work we do – me, Bojana Romic, Erin Cory, Karolina Rosenqvist and Richard Topgaard – consists primarily of conducting research on media and design, and on communicating with the general public by arranging talks and symposia, and by producing podcasts.

Last year looked for obvious reasons different than earlier years. We had to cancel the Medea Talks we had planned for the spring, and we took a break also with our podcast serie Medea Vox.

Our main public event last year consisted of a two day symposium with the title Artificial Creativity, with my colleague Bojana Romic as main organizer. Even though we originally had conceived of the event as a physical event in Malmö, luckily enough we were able to remake it into an online event before we sent out our call for papers. This meant that we were able to attract participants from five continents. We also put in effort in making the symposium into more than just zoom talks, creating (together with Maria Engberg, TS, and guest professor Jay Bolter) an interactive three-dimensional space where participants could meet and chat as avatars.

The Medea crew at the Artificial Creativity conference.
Photo: Bo Reimer

In order to have the symposium run as smoothly as possible, all participants had to prerecord a 12 minute video with their presentation, which was shown before a discussion. The videos were also subtitled. A lot of work, but worthwhile. You can find many of the presentations on our webpage, https://mau.se/en/research/research-platforms/medea/conference-artificial-creativity/#accordion-56328.

We are now planning this year’s main event, which will be a symposium on Women and Music together with the City of Malmö and Malmö Live. It is part of the celebration of the 100 year anniversary of women getting the right to vote. There will be talks and discussions and live music with both academics, musicians and actors from the music industry involved. We are working on the program right now, but save the date: Thursday, November 18.

Bo Reimer, Director of Medea

En utblick från utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Som för alla som har arbetat med utbildning och utbildningsfrågor under året som gick har mitt 2020 varit väldigt präglat av pandemin. Jag upplevde att jag efter ett drygt halvår som vicedekan började bli varm i kläderna, och så PANG! började rapporter komma från Wuhan om ett virusutbrott.

Maria Wiktorsson, Vicedekan på KS

Malmö universitet tog tidigt stort ansvar för att stoppa smittspridningen i Sverige och övergick redan i mars 2020 till att helt undervisa och examinera helt på distans. Detta har därefter varit huvudalternativet men olika beslut om avsteg har inneburit att vi har kunnat bedriva viss undervisning och examination på campus. I nuläget är denna möjlighet extremt begränsad, åtminstone fram till 28 mars, p.g.a. det allmänna smittspridningsläget.

En ansenlig mängd rektorsbeslut har tagits i syfte att anpassa vår verksamhet till rådande omständigheter. Samtliga har varit nödvändiga men de som specifikt gäller utbildning har tyvärr ofta varit tvungna att fattas med kort varsel och som konsekvens har ledtiderna för att ställa om varit extremt korta. Detta har påverkat arbetssituationen för alla inblandade, naturligtvis främst för alla undervisande lärare, men även för administratörer. Jag är oerhört imponerad av den vilja och kraft och det lösningsfokus som finns hos alla som har arbetat med detta och som under svåra omständigheter har utarbetat kreativa och kvalitativa lösningar. Självklart har det krävt mycket och självklart hoppas vi alla att vaccinationerna (och kanske bättre väder framåt våren) ska leda till att vi kan återgå till mer normala omständigheter.

Ändå har inte allt handlat om pandemin under 2020. Tre av våra utbildningsprogram har granskats inom ramen för de externa granskningar som ingår i det universitetsgemensamma kvalitetsramverket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För de inblandade programmen har detta t.ex. inneburit arbete med självvärderingar och dialogmöten med externa granskare. För mig har det varit oerhört intressant att sitta med i dessa dialogmöten eftersom jag fått insyn både i olika ämnesområdens utveckling i stort och i specifika frågor av relevans för våra program. Samtliga tre program, IMER kandidat och master samt Communication for Development, har fått betyget hög kvalitet vilket naturligtvis är särskilt glädjande. Samtidigt har granskningarna lyft fram intressanta utvecklingsområden för de olika programmen att arbeta vidare med. Nu har arbetet inletts med de granskningar som ska ske under våren 2021, och externa granskare är utsedda till följande program:

  • Media and Communication Studies, masterprogram
  • Ledarskap och offentlig organisation, magisterprogram
  • Leadership for Sustainability, magisterprogram
  • Human Rights, kandidatprogram

Inom fakulteten har vi tagit fram strategiska prioriteringar för vårt framtida utbildningsutbud som beslutades av Fakultetsstyrelsen i november 2020. Prioriteringarna utgår från de Vägledande principer för framtidens utbildningsutbud som Universitetsstyrelsen beslutade om i maj 2020. I sin helhet kan fakultetens prioriteringar hittas här. Övergripande ska fakulteten verka för att ”skapa och förstärka sammanhållna akademiska miljöer och erbjuda ett välbalanserat utbud av attraktiva utbildningar med en hög grad av forskningsanknytning till flera olika målgrupper”. De olika institutionerna bidrar på olika sätt till att prioriteringarna förverkligas och mer detaljer om pågående arbete och satsningar återfinns i institutionernas verksamhetsplaner.

Något specifikt från prioriteringarna som kan lyftas i detta sammanhang är vikten av att ta tillvara våra erfarenheter från de nya digitala former som har utvecklats under pandemin i arbetet med att framåt utveckla nya former för blended learning. Vi har fått goda insikter i vad som har fungerat bra och vad som har varit mer problematiskt. Dessa insikter bör guida vårt arbete vad gäller undervisnings- och examinationsformer även efter pandemin så att vi fortsätter att arbeta med de former som ger bäst kvalitet för lärande och bäst förutsättningar för studenter och lärare.

Andra frågor som vi har arbetat mycket med under 2020 och som är prioriterade även i år är de brister gällande återkoppling till studenter som UKÄ fann i sin granskning av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete 2019. Vi har ett tydligt system för kursutvärderingar på fakulteten och ett väl utarbetat stöd från administrationen. Men vi behöver fortfarande arbeta på att öka antalet kursrapporter som skrivs och, framför allt, återkopplas. Återkopplingen ska ges både till de studenter som deltagit i kursvärderingen och till dem som läser kursen vid följande kurstillfälle. Återkopplingen är viktig för att studenterna ska förstå vad utvärderingarna syftar och leder till, vilket är centralt för att främja studentengagemang och öka andelen studenter som svarar på kursvärderingarna och därigenom ger oss kunskap om viktiga perspektiv på utbildningen. 

Personligen får jag nu också erfarenhet av det tillstånd som jag vet att danska kollegor redan fått hantera under flera faser av pandemin, d.v.s. att arbeta hemifrån med barn i huset hela dagarna. Samtliga tre barn har undervisning på distans och överallt i huset hör jag deras lärare hålla genomgångar i alla upptänkliga skolämnen. Jag installerade ett nytt mesh-nätverk och det verkar klara den ökade wifi-belastningen väl. Återstår att se om mina nerver har samma kapacitet, men jag försöker boosta mitt eget system genom hyfsat regelbundna löprundor.

Doctoral education update

Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

We are very pleased this month to welcome Ewa Lantz, the Faculty’s new Research Liaison Officer (Forskningshandläggare).  Ewa joins us from Umeå University, where she worked at the Research Support and Collaboration Office, and from which she obtained a PhD in economic history in 2018.  We look forward to benefiting from her extensive experience from three perspectives: as research administrator, former doctoral student, and qualified academic. You can read more about her in an interview below.

Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

The greatest honour as Vice Dean for Doctoral Education is to be present at the public defence of a doctoral dissertation, the examination for the university’s highest-ranking degree. In the 17 months since I took up the role, ten PhD theses have been publicly defended in the Faculty (including three in collaboration with Roskilde University in Denmark).  Each of these occasions has been scientifically probing and academically stimulating.  Thanks to our colleagues in digital learning who have ensured their online streaming, as well as the excellent organisational support of our research education administrators, these occasions have retained an element of ceremony even under the difficult circumstances of the Corona restrictions.  We wish all our recent doctoral graduates well in their future careers.

We now have five doctoral subjects in the Faculty of Culture and Society, with around 35 full-time doctoral students.  Our two newest doctoral students – Rachel Doherty (Global Politics) and Valon Junuzi (IMER) will commence on 1 February.  We welcome them to the university and hope that they will have a happy and productive time with us. 

We would not be able to aspire to such high academic standards without the collective efforts of our doctoral students, supervisors and doctoral education co-ordinators.  Following the restructuring of 2019-20, significant responsibility for doctoral education and doctoral students’ career planning now lies with the departments’ Advisory Committees of Supervisors. The faculty’s Board of Research and Doctoral Education (FFN in Swedish) has recently established an Advisory Committee for Doctoral Education (KFKS).  This aims to connect the departments and the faculty in the strategic planning of doctoral education matters.  I am grateful to my colleagues Maja Povrzanovic Frykman, Per-Markku Ristilammi and Pille Pruulmann Vengerfeldt – respectively the doctoral education co-ordinators in GPS, US and K3 – for their always-insightful input, as we work together in this new structure.

All these structures exist for one key purpose: to support high-quality doctoral research, and train doctoral students (who are an integral part of the university’s academic community) for future careers. Last semester we focused on mapping out doctoral taught courses for the next 2-3 years.  Now we turn our attention to further priority areas: improving the administrative support structure; streamlining guidelines on doctoral studies; and developing proposals for research schools, to place doctoral education on a firmer long-term financial footing.  Many of you have highlighted in dialogues that you would like more practical support in your roles as supervisors and doctoral students.  Building on what we had started just before the pandemic hit, this year we plan to develop mentoring for supervisors and commence a new cycle of the Hands-On Teaching programme for doctoral students.

Since this is published in the week of 25 January, a celebratory date (Burns Night) in my homeland of Scotland, I end with the words of its national poet, Robert Burns.  As we commence another year of doctoral education and hope that we will soon be seeing each again other in person and able to get back to our full range of research activities, ‘anticipation forward points the view’.

Interview (in Swedish) with Ewa Lantz, Research Liaison Officer (Forskningshandläggare)

Ewa Lantz, Research Liaison Officer

Berätta lite kort om dig själv – vem är du och vad har du gjort tidigare?

Just nu bor jag i Umeå där jag fram tills årsskiftet arbetade på enheten för forskningsstöd och samverkan på Umeå Universitet. På samma universitet disputerade jag 2018 inom ämnet ekonomisk historia. Mitt forskningsintresse grundar sig i människans relation till landskapet. Avhandlingen behandlade konflikter om naturresurser i sågverksindustrins produktionskedja längst med Ångermanälven under perioden 1863-1906. Innan jag flyttade till Umeå arbetade jag på rektors kansli på högskolan Kristianstad som samordnare av kvalitetsfrågor. Där har jag gjort merparten av min grundutbildning i historia och geografi. Jag är född i Warszawa, uppvuxen i Olofström. Hela min familj ser fram emot att jag, min man Gunnar, vårt barn Siv och min tax Rosa ska flytta till Malmö under april/maj.  

Vad ser du mest fram emot i ditt nya jobb?

Jag ser fram emot att lära känna Malmö universitet och att kunna arbeta långsiktigt – att hitta behov, utveckla, tydliggöra och skapa bryggor mellan verksamheter.

Vilka områden tycker du är viktigast att satsa på för att uppnå en hög kvalitet i forskarutbildningen?

Tydlighet, struktur och gemenskap. Det är viktigt att alla parter är medvetna om vad som sker, när och varför. Det skapar trygghet och ger en bra arbetsmiljö. Det är även viktigt att det finns gemensamma uttalade strukturer där delmoment och ansvarsområden definieras. Detta ger också trygghet och god arbetsmiljö. Slutligen – gemenskap. Det är viktigt att känna en gemenskap med samhället, att vi som forskare inte är en isolerad ö där allt annat finns på distans. Det är även viktigt att det finns en gemenskap med universitetet och alla stödstrukturer, att vi är alla en del av samma organisation. Till sist, den kollegiala gemenskapen med andra doktorander och medarbetare. Allt blir inte bara roligare, utan även bättre tillsammans.  

Cafémöte på fakulteten för kultur och samhälle

På måndagen hölls ett cafémöte på initiativ av rektor. Syftet med cafésamtalen som ska genomföras på samtliga fakulteter mellan dekan och rektor är att diskutera och lyfta nuläge, framtid och strategiska satsningar för respektive del av lärosätet.

Dekan Rebecka Lettevall och rektor Kerstin Tham inledde mötet med att tacka alla medarbetare för den insats som gjorts under senaste året då många har jobbat hårt med omställningen till distansarbete beroende på Covid-19-situationen.

Det konstaterades att mycket har hänt under fakultetens tre första universitetsår. I fjol fick bland annat institutionerna ett större ansvar för forskarutbildningen samtidigt som det bildades två nya forskningsplattformar och flera nya masterutbildningar. I år har det exempelvis genomförts ett framgångsrikt arbete med ansökningar om externa forskningsmedel, lyfts ett nytt vetenskapsområde (visuell kommunikation och teckning) samt genomförts fyra doktorsdisputationer (ytterligare en ska ske under innevarande månad) och ett licentiatseminarium.

”Vi gör så många bra saker som vi ska vara stolta över, vi behöver prata mer om hur vi ska prioritera utvecklingen nu när vi befinner oss mitt i en pandemi,” sa dekan Rebecka Lettevall.

Profilskapande utbildningar på kultur och samhälle
Många av utbildningarna på Fakulteten för kultur och samhälle är väldigt profilskapande för lärosätet.
”Det är unikt att vara med om att bygga ett nytt universitet, sa Rebecka Lettevall. Under de senaste åren har vi arbetat hårt för att öka det kollegiala engagemanget.”

Rektor Kerstin Tham betonade att fakulteten KS har en oerhört viktig roll i profileringen av universitetet, som det öppna universitetet, det gränsöverskridande universitetet och samhällets kritiska röst. ”Kultur och samhälle är experter på tvär- och flervetenskaplighet, det är unikt i världen, vågar jag påstå.”

”Koka soppa på en spik”
Utmaningarna framöver handlar som tidigare år om att hantera det nationella systemet med tilldelningen av studentpengen.
”Det är som att koka soppa på en spik, säger Rebecka Lettevall och fortsätter, soppan blir ju allt tunnare på många sätt för varje år. Studenter får lite undervisningstid, lärare får undervisa på fler kurser. Med en så här dålig tilldelning blir det svårt att förändra läget. Men vi behöver fortsätta arbeta för att öka våra anslag. Det är inget som kommer av sig själv.”

Vilka lösningar finns det då för att vända utvecklingen? 
”Tyvärr är det här ett problem som blivit ännu mer kännbart under pandemin, säger Kerstin Tham; en väg framåt skulle kunna vara att slå ihop sig med andra lärosäten och dela erfarenheter, det skulle kunna resultera i en eller flera analytiska debattartiklar.”
Kerstin Tham informerade även om att den gemensamma ekonomin kommer att diskuteras på rektors ledningsgrupps temadag i februari.  

Forskning på olika nivåer och i olika miljöer
Forskningen är ett levande område på så vis att den sker på olika nivåer och av olika individer och miljöer. Många idéer och forskningsområden behöver få en chans att utvecklas. Rebecka Lettevall nämnde att det just nu finns fyra forskarplattformar på fakulteten. Dessa försöker fakulteten stödja på bästa möjliga sätt vilket bland annat bidragit till att forskningen utvecklats, exempelvis genom många nya ansökningar av externa medel.

På mötet diskuterades även behovet av tydligare och mer transparenta akademiska karriärvägar för lärare och att få utökad forskning utöver sin undervisningstid. Därför ger KS en satsning på en kortsabbatical för sju personer på Fakulteten under hösten 2021. Här får de tillfälle att under tre månader kunna fokusera endast på forskning samt nästa individuella karriärsteg. 
Ett sätt kan även vara att ha en överbryggande forskarskola som knyter ihop ett tematiskt område som är fler- och tvärvetenskapligt.

Kulturstart
Till sist diskuterades den universitetsövergripande satsningen Kulturstart. Rebecka Lettevall berättade att satsningen går framåt trots coronapandemin. Det finns ett stort intresse för olika typer av kultursamverkan, ett stort och växande område.
Även Kerstin Tham har goda erfarenheter från motsvarande satsningar i övriga landet där man utvecklat sin kulturprofil och breddat sin rekrytering. Här har fakulteten för kultur och samhälle en viktig roll framöver.