Nu planeras en ny omgång kurser inom uppdragsutbildningen Anna Lindh Academy med start i mars 2022. Deltagare den här gången är ledare, chefer och sakkunniga som arbetar i organisationer inom offentlig sektor.
Malmö universitet har sedan 2014, tillsammans med stiftelsen Anna Lindh Academy, erbjudit ett unikt ledarskapsprogram med fokus på mänskliga rättigheter. Sedan december 2020 vidareutvecklar Malmö universitet det framgångsrika utbildningskonceptet helt i egen regi. Viktigt för Malmö universitet är att med samma höga vetenskapliga förankring och i samma anda driva projektet vidare, till värnande av mänskliga rättigheter och demokrati i en allt mer komplex värld.
– Vi är otroligt stolta säger Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy, vi planerar att starta fler kurser under det kommande året och även fortsättningsvis, som riktar sig till deltagare från näringsliv, offentlig- och idéburen sektor.
Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy
Målet med Anna Lindh Academy är att skapa hållbara attraktiva utbildningar kring värdebaserat ledarskap med fokus på mänskliga rättigheter och ett vetenskapligt förankrat innehåll. Anna Lindh Academy drivs på Fakulteten på uppdrag av rektor Kerstin Tham under ledning av dekan och ordförande Rebecka Lettevall. Utöver projektledare Anna Nilsson arbetar även en projektgrupp av lärare och administratörer med att utforma uppdragsutbildningen till en unik kurs. Precis som tidigare och även fortsättningsvis kommer utbildningen innefatta examination med möjlighet till poäng på universitetsnivå.
– Ett övergripande mål är att stärka Malmö universitets värdegrund med stöd av de värden som Anna Lindh och därmed Anna Lindh Academy står för, säger Anna Nilsson.
Just nu utvecklas också parallellt en ansökan som utlyses av Svenska Institutet, VINNOVA och SIDA om att bedriva ett globalt ledarprogram i världsklass. Även om konkurrensen sägs vara mycket hård, har en skrivargrupp av forskare och lärare från Fakulteten utformat en bra första ansökan, som de hoppas går vidare till nästa steg. Om ansökan kommer vidare skulle detta betyda att Malmö universitet får möjligheter att utarbeta ytterligare ansökningar om medel för att vidareutveckla arbetet med Anna Lindh Academy.
– Förhoppningsvis kan vi med hjälp av dessa projektmedel ta det globala arbetet till nästa nivå – men för tillfället har alla medarbetare som jobbar inom Anna Lindh Academy fullt upp, då både projekt, uppdragsutbildning och ansökan arbetas fram i en rasande fart, säger Anna Nilsson.
KS gläds åt att kunna installera tio professorer på Fakulteten under årshögtiden 2021. Eftersom det är fler än de föregående åren har KS i år valt att ändra upplägget på installationsföreläsningarna. Vi kommer att samla alla installationsföreläsningar till tre förmiddagar där varje professor intervjuas, föreläser och svarar på frågor under totalt 30 minuters tid. Alla professorer har dessutom möjlighet att hålla en längre föreläsning längre fram på läsåret.
Ladda ner dokumentet nedan för att se hela veckans föreläsningar och en länk till kalenderhändelsen.
Moderator är prodekan Magnus Nilsson. Alla åskådare har under föreläsningen möjlighet att ställa frågor till professorn via moderatorn, som du skickar in till magnus.nilsson@mau.se
Alla installationsföreläsningar hålls i hörsal B1 på Niagara som max får ta in hälften av platserna, dvs totalt 45 personer, p.g.a smittrisken. Ingen föranmälan krävs, men observera gärna att antal platser är begränsat.
Under högtidsveckan och under KS föreläsningar kommer även en stor internationell konferens att äga rum i Malmö. Den svenska regeringen och statsminister Stefan Löfvén har bjudit in internationella stats- och regeringschefer från 50 olika länder till Malmö. Detta unika arrangemang kring Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism gör att stora delar av Malmös gator kommer att spärras av. Tänk gärna på att åka lite tidigare om du vill ta dig till Niagara. Här hittar du mer information om avspärrningarna https://polisen.se/malmoforumet
Vi ser fram emot KS installationsföreläsningar och hoppas att många har möjlighet att delta – antingen fysiskt på plats eller digitalt.
Välkommen!
Information in English:
KS is delighted to be able to install ten new professors at the Faculty during the Annual Academic Celebration 2021. Because there are more professors to install than previous years, KS will change the format of the inaugural lectures this year. All lectures will be scheduled on three days, where every professor get an interview, gives a lecture and answers questions during 30 minutes. Additionally all professors have to possibility to give a longer lecture later during this autumn semester.
Download the document below to see the whole week’s lectures and a link to the calendar event. (In Swedish only)
The moderator is pro dean Magnus Nilsson. During the lecture all viewers can send questions to the professor through the moderator to magnus.nilsson@mau.se
All lectures will be in auditorium B1 in Niagara which can take half of the places at the moment, which is 45 people because of the risk of infection. There is no registration required, but please observe that we just have the possibility to welcome 45 people.
During this week and also during the lectures there will be a big internationell Konferens in Malmö. The Swedish government and the prime minister Stefan Löfvén have invited international heads of states and governments from 50 different countries to Malmö. This unic arrangement around the Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism (international forum to remember the holocaust and against anti-semitism) causes that many streets of Malmö will be shut off. Please leave a bit earlier if you want to visit the lectures live on Niagara. Here you can find more information about the restricted areas https://polisen.se/malmoforumet
We are looking forward to all inaugural lectures at KS and hope that many of you take the possibility to join – either physically on Niagara or digital via link.
Author:Prof. Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education
As the Scottish poet Robert Burns (1759-96) once noted,
The autumn leaves, like golden greaves, Lie on my path to-day, And in the sun the spider weaves Her thread of silken gray.
This autumn, as the leaves fall and the sun draws in, it is a timely moment to reflect on what we have achieved over the past three-and-a-half years since becoming a university, and where we want to be in five or ten years’ time. Many of you have taken part in the recent consultation meetings with the Vice Chancellor and the drafting committee about university’s new Strategy 2025. Last week was also a time of reflection for the faculty leadership group, which met to discuss our medium-term visions for education, doctoral studies, and the working environment.
In the area of doctoral studies, we have made a lot of progress in three years, but must think strategically about further development. For example:
Doctoral studies as part of our academic environment. Our faculty took a conscious decision several years ago to decentralize doctoral studies to the departments, to ensure that decisions were taken as close to the doctoral environment as possible. Through the Faculty’s Advisory Committee for Doctoral Education (KFKS, in Swedish), I meet regularly with the doctoral education co-ordinators in each department, and also with the heads of department, through the faculty’s leadership group. Together, we strive to ensure that the structures of doctoral studies are consistent with the overall aims and visions of the university, faculty and departments, while at the same time encouraging bottom-up initiatives. In the future, we could also focus on the pathways through undergraduate, master’s and doctoral education, and how doctoral studies can be better integrated into both the educational as well as the research environments.
Course development. All five subjects now have a systematic set of subject courses. We should continue to focus on a long-term strategy to ensure that we provide systematic training in subject areas and research methodology.
Supervisor support. We have approximately 60 supervisors or co-supervisors across the faculty. There are many different styles of supervision, and challenges involved in it. This semester – starting on 1 October – we are starting a series of mentoring seminars intended to explore different aspects of supervision, supporting supervisors in their work. We hope to keep improving our support structures in the years to come.
New Study Handbook. Many of you gave input to the new Study Handbook, which should be out for final consultation in October. It is a much more comprehensive document than the previous version and sets out a detailed but more straightforward set of routines covering all aspects of doctoral studies. The aim is to have a ‘one-stop’ document that is of use to doctoral students, supervisors and administrators.
A recurring theme this academic year will be the external evaluation of our doctoral subjects. This will require a great deal of energy, particularly at the departmental level, but it will also give a good opportunity for self-reflection. The working group of the university’s Committee for Research Education (KFU) is close to completing the guidelines, and the final process will be clear next month. I will be working with the departmental doctoral education co-ordinators, chairs of the Advisory Committees of Supervisors, heads of department, and the faculty and departmental research liaison officers, to ensure that it is as useful as possible for us as we seek to develop our doctoral studies further. Though the main documents will be prepared by these actors, all supervisors and doctoral students will be involved to some extent, and I hope that you will also find the evaluation process stimulating and thought-provoking.
We should also take this opportunity to welcome four new doctoral students, who commenced their studies on 1 September. In Urban Studies, we are pleased to meet El Häkkinen, Matilda Sandberg (2021) and (jointly with Roskilde University in Denmark) Ulrik Kohl; and in International Migration and Ethnic Relations (IMER), Karen Ravn Vestergaard.
I am sure you were as pleased as the faculty leadership group to hear last week that more campus-based activities will soon be possible. The last 18 months have been difficult for everybody, and not least for our doctoral students and supervisors. As with much other research in the university, the pandemic has resulted in adaptations and adjustments to doctoral study plans, and we appreciate the energy and resourcefulness that this has required on the parts of doctoral students as well as their supervisors. Hopefully, the resumption of more campus activity from 29 September will be the first step on the road back to normality!
Sommaren börjar redan kännas som ett diffust minne trots att vädret fortfarande mestadels håller hyfsad kvalitet. Terminen har kickat igång och med den full aktivitet även det just nu inte innebär myllrande studenter i alla våra fysiska miljöer. Men det känns som om vi är på väg åt rätt håll; regeringen lyfter fler restriktioner 29 september och enligt rektor (2021-09-09) kan vi nu inleda en successiv återgång till arbetsplatsen. Principerna för denna återgång på KS kommer att beslutas av dekan.
Lärosätegranskning av kvalitetsarbete
Jag har tidigare skrivit om att UKÄ har granskat Malmö universitets kvalitetssäkringssystem inom utbildning. I juni 2021 fick vi besked om att vårt kvalitetssäkringsarbete nu är godkänt. Denna bedömning gjordes efter återrapportering om vad som gjorts för att åtgärda tidigare utpekade brister, t.ex. avseende studenters medverkan i det utbildningsnära kvalitetsarbete via kursvärderingar och återkoppling från dessa. Tack till er alla för att ni har arbetat med kursvärderingar, återkopplingar och andra former för att integrera studenter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet! Naturligtvis måste vi fortsätta med detta viktiga arbete och jag lägger därför upp länken igen till vårt system för kursutvärderingar på fakulteten.
Externa granskningar
En viktig del av kvalitetsarbetet utgörs av egeninitierade externa granskningar av våra utbildningsprogram. Granskningarna är en del av Malmö universitets Ramverk för kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Följande program granskades i vårens omgång:
Media and Communication Studies
Ledarskap och offentlig organisation
Leadership for Sustainability
Human Rights
Nu har samtliga bedömargrupper inkommit med sina slutrapporter. Samtliga program bedömdes uppfylla kraven och de tre första fick omdömet hög kvalitet. Rapporterna lyfter både styrkeområden och utvecklingsområden för de olika programmen och ger värdefulla insikter om områden att arbeta vidare med. T.ex. nämner flera bedömargrupper vikten av att tillvarata erfarenheter från alumner och arbetslivs- eller branschkontakter.
Beredning för utbildning
Beredning för utbildning (BU) är som jag nämnt tidigare den beredning som arbetar universitetsövergripande med frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Aktuellt just nu på BU är arbete med nya anvisningar för kurs- och utbildningsplaner, och planering för det kommande årets arbete med följande prioriterade frågor: framtidens utbildningsutbud, rättssäker examination, lärandemiljöer och studentinflytande.
Kvalitetsforum
BU ansvarar också för att fastställa tema för Kvalitetsforum, vilket är Malmö universitets årliga forum för diskussion och erfarenhetsutbyte om utbildningskvalitet och kvalitetsarbete. Kvalitetsforum sker i år den 25 november och årets tema blir pedagogisk utveckling, vilket bland annat innebär att det (enligt det preliminära programmet) kommer att finnas möjlighet att ta del av programpunkter om blandat lärande och höra rapporter om pågående pedagogiska projekt. Mer detaljer kommer att skickas ut senare men lägg gärna in detta datum i kalendern redan nu. Kvalitetsforum är öppet för alla.
Jag hoppas att vi kommer att kunna ses mer på campus under hösten! Kaffemaskinen på vån 7 i Niagara kanske snart börjar bjuda möjligheter till spontana utbyten igen.
Författare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malmö universitets representant i Humtank.
Ett antal globala samhällsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i vår tid: klimatförändringar, urbanisering, flyktingsituationen, ojämlik fördelning av världens tillgångar och nu senast global spridning av virus. Det behövs kunskap för att möta dessa problem; det är många överens om. Men vad för slags kunskap behövs egentligen?
Om vi tar den pågående pandemin som exempel är det uppenbart att vi behöver kunskaper från det naturvetenskapliga fältet. Vi behöver ta fram vacciner och mediciner och identifiera hur viruset muterar och sprids. Men den kunskapen räcker inte. Virussjukdomar och deras spridning aktualiserar även frågor som har med samhällsvetenskap och människan som kulturell varelse att göra. Den pågående pandemin reser till exempel flera etiska frågor: Hur bör vårdens prioriteringar se ut? Hur bör vacciner fördelas globalt och lokalt? Hur starka incitament kan och bör ett samhälle använda för att så många som möjligt ska vilja vaccinera sig? Med andra ord, allt är inte löst i och med att vaccinerna är på plats. Och virus drabbar människor på fler sätt än genom död och sjukdom. Historiker och etnologer har t.ex. lyft fram hur epidemier, vid mer än ett tillfälle under historien, har utgjort en gynnsam mylla för stigmatisering av dem som uppfattas som främlingar eller avvikande. Det är nödvändigtvis inte epidemierna i sig som skapar främlingsfientlighet, men de riskerar att förstärka redan existerande tankefigurer. När det gäller den pågående pandemin är det inte minst personer med asiatiskt utseende som har kommit att drabbats av kollektivt skuldbeläggande på flera håll i världen. Enligt rapporter från USA har hatbrotten mot asiater ökat kraftigt sedan pandemins utbrott. Ovanstående exempel visar på vikten av att samhället inte endast prioriterar naturvetenskaplig forskning utan även forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.
Humtank är en tankesmedja som arbetar utifrån mottot att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Denna tankesmedja tillkom 2014 genom ett unikt samarbete mellan de humanistiska fakulteterna på tolv svenska universitet och högskolor. Sedan 2017 har antalet lärosäten utökats till femton. Humtank verkar för att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Mer precist uttryck verkar Humtank för:
Att Sverige får en tydligt artikulerad och medveten humaniorapolitik.
Att villkoren för humanistisk utbildning och forskning förbättras.
Att den humanistiska kompetens som finns i samhället uppvärderas.
Att humanistisk forskning och dess betydelse synliggörs.
Att humanistiska forskare får bättre förutsättningar för att sprida sina resultat till allmänheten.
Verksamheten leds i dag av Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Lovisa Brännstedt fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Sedan förra sommaren har undertecknad glädjen att vara Malmö universitets representant.
Vad gör då Humtank rent konkret för att belysa vikten av humaniora? I korthet kan man säga att vi skriver rapporter, debattartiklar och anordnar seminarier och panelsamtal tillsammans med inbjudna gäster. Viktiga arenor på vilka Humtank regelbundet närvarar är Almedalen och Bokmässan och sedan förra hösten även vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som arbetar med att skapa dialog mellan forskare och allmänhet.
Basen i Humtanks verksamhet kan sägas vara den årliga rapporten, i och med att ämnet som lyfts fram i den återkommer i de påföljande seminarierna och panelsamtalen. Under årens lopp har en rad ämnen behandlats som exempelvis humanioras potential på arbetsmarknaden, arbetslivsanknytning i humanistisk forskning och behovet av ett breddat samverkansbegrepp. Årets Humtank-rapport fokuserar humaniora i skolan. Här belyses de humanistiska ämnenas villkor i den svenska skolan, framtida utmaningar, och vissa aspekter av relationen mellan humaniora i skolan och humaniora i högre utbildning och forskning. Den här rapporten, som kanske i synnerhet är intressant för alla som undervisar i skolvärlden eller på landets lärarprogram, kommer att presenteras under årets digitala upplagor av Almedalsveckan och Bokmässan.
Humtank driver även en blogg där aktuella ämnen och ny forskning presenteras och diskuteras. Ibland skrivs inläggen av Humtanks egna representanter, ibland av gästbloggare. Humtank finns även på Facebook och Twitter och tankesmedjan delar årligen ut ett pris till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser för humaniora i samhällslivet. Senast gick priset till Kungliga biblioteket i Stockholm för dess arbete med att under pandemin tillgängliggöra hela sitt digitala dagstidningsarkiv.
Inom Humtank har vi nyligen även påbörjat arbetet med nästa års rapport. Syftet med denna är att belysa vilka strategier svenska universitet och högskolor har för humanistisk forskning – ett ämne som inte minst är intressant för ett universitet som Malmö med flera flervetenskapliga forskningsmiljöer och utbildningar. Inspiration till ämnet kom bland annat ifrån Olso universitet, som nyligen har tagit fram en 10-årig strategi för humaniora med målet att stärka såväl de humanistiska disciplinerna som tvärvetensaklighet. En utgångspunkt för denna strategi var just att det i vår samtid behövs kunskapsutveckling inom ämnen som språk, mänskligt beteende, kultur, filosofi och historia. Humtank välkomnar denna strategi och hoppas att få se likande satsningar vid svenska lärosäten framöver.
Om du är intresserad av att få veta mer om Humtanks verksamhet kika gärna in på vår hemsida. Där hittar du bland annat ovan nämnda rapporter, blogginlägg och länkar till såväl genomförda som kommande seminarier och panelsamtal.
Author: Prof. Derek S. Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, Faculty of Culture and Society.
This spring, a lot of focus has been on building up our research networks and exploring opportunities for externally-financed research. On 21 May, together with the International Office, MAU Innovation, the Lärosäten Syd Brussels Office and the Grants Office, the Faculty held a well-attended workshop on funding possibilities for transnational research funded by the European Union. On 15 June, I will attend a national hearing (virtually) on the faculty’s behalf. It will be held by Vetenskaprådet, the Swedish Research Council, in preparation for a major investment in postgraduate research schools in the humanities and social sciences that is planned by them for 2022-24.
Photo: Derek S. Hutcheson
Many of you have been involved in early discussions about future postgraduate research schools (in Swedish: forskarskolor), but there are many others who may only have heard about them in the background, and be wondering what they involve. It struck me that it could be a good idea give some more information on how they relate to doctoral education, and what they could offer to us in the future.
Doctoral education is usually based in a particular discipline, department and university. Historically, European doctoral education used to have two distinct traditions: the medieval idea that a doctorate was the highest scholarly achievement and licensed a doctor to teach at any European university; and the later concept that graduation with a doctorate was a sign that the recipient was ready to be an independent scholar, but not necessarily to become the ‘master’ to new ‘apprentices’ and thus supervise doctoral students him- or herself (a step that is marked with the later Habilitation in Germany or the rank of docent in Sweden). From the early twentieth century, the United States developed a distinct model that focused on structured coursework alongside research.
To some extent, the last few decades have seen something of a convergence of these into a more globalised doctoral education approach, shifting the emphasis of doctoral education from the ‘product’ (the doctoral thesis itself) to the ‘process’ (the structures, content and training that lead to high-quality research). Within this context, research schools are a further development that moves beyond individual institutions to doctoral-level cooperation between different educational establishments.
Though the exact definition of a ‘research school’ varies, in general it refers to a doctoral programme that is typically organised around a thematic rather than disciplinary base; involves collaboration between several universities; and is wholly or partially funded by external resources, rather than from a university’s own (state-granted) funds.
Based on the experiences in Sweden and Germany, the research school format has been seen to offer many positives for doctoral students, including:
Greater critical mass in particular fields of education, through externally-funded programmes with strong administrative support.
Socialisation into a wider scientific epistemic community.
Better opportunities to be embedded within an interdisciplinary epistemological understanding.
Stronger support for personal and educational development – doctoral education as a process of high-level training for early-stage academic careers.
A more structured research environment that leads to higher completion rates.
Balanced against the additional resources, institutions with research schools need to be careful to avoid over-dependence on continued funding cycles, and to ensure that the concentration around particular clusters of excellence does not reduce the scope for free-ranging research. But with the welcome emphasis on investment in the humanities and social sciences by the Swedish Research Council, there could potentially be exciting new opportunities for our faculty. We look forward to taking part in the consultation process.
Whilst the cold spring may belie the season, it is only a few weeks to the end of the main academic year. As Scotland’s national poet Robert Burns (1759-96) once said, ‘The winter it is past, and the summer comes at last/And the small birds, they sing on ev’ry tree’. I end by thanking you all for another year of progress in the field of doctoral studies. This session we have had five doctoral defences and a Lic. seminar, as well as several first-year and mid-term seminars. It is heartening to see so much progress being made in people’s research, despite the pandemic. This year has also seen the establishment of the faculty’s new Advisory Committee for Research Education (KFKS). I am grateful to the departmental doctoral co-ordinators for their attentive work in that forum, particularly when it comes to improving our doctoral courses. We have also welcomed Dr Ewa Lantz as research liaison officer, and built up the administrative structures in doctoral studies, to reflect the new level of decentralisation in doctoral education. There of course remain many challenges ahead. Next session we will enhance our supervisor and doctoral student mentoring, welcome several new doctoral students, and also be the first faculty in the university to embark on the doctoral education evaluation process. I look forward to working with you all on these and other tasks. In the meantime, I wish you a pleasant summer and hope that you will have a chance to relax for a few weeks after a turbulent and challenging year!
Författare: Sara Bjärstorp, universitetslektor i engelska och dekanråd för samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle
I senaste rektorsbloggen skriver rektor Kerstin Tham om vikten av att ta hänsyn till olika ämnes- och vetenskapsområdens särart och samarbetsformer även när det gäller samverkan och nyttiggörande. Hon slår också ett slag för universitetets samhällsansvar att bidra till debatt, medborgerlig bildning och spridning av forskningsbaserad kunskap, och lyfter i detta sammanhang värdet av humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. För mig som KS representant i det universitetsövergripande Rådet för samverkan är detta frågor som ligger extra varmt om hjärtat. Att vidga och problematisera samverkansbegreppet samtidigt som vi tillsammans förbättrar, förtydligar och fördjupar formerna för externa samarbeten är ett av de viktigaste och kanske också svåraste uppdragen för oss i rådet. Utmaningen handlar om att förstå och respektera vitt skiftande förutsättningar för – och inställningar till – samverkan på olika delar av universitetet och ändå våga ta ut en gemensam riktning. Att samverkan är en integrerad del i undervisning och forskning, och inte någon separat verksamhet, är en självklarhet, men samtidigt måste samverkan ”i sig” också lyftas upp för att kunna belysas och vidareutvecklas.
Rådet för samverkan inrättades 2019 och under den gångna tvåårsperioden har vi organiserat vårt arbete kring tre prioriterade frågor. Den första gäller framtagandet av ett lärosätesgemensamt synsätt på samverkansfrågor. Här har vi stött och blött frågan om vad samverkan är och kan vara vid Malmö universitet och tagit fram en kortfattad beskrivning av detta.
Rådet har även tillsammans med avdelningen Mau innovation deltagit i utarbetandet av en ny modell för innovationsrådgivning där det finns riktat stöd för varje fakultet. Innovationsrådgivare för KS är Camilla Norberg Hansen, som de flesta av er säkert redan har träffat på APT eller vid någon av de särskilda informationsmöten Camilla har ordnat. Ni är alltid välkomna att kontakta Camilla direkt om ni har konkreta idéer kring nyttiggörande, alternativt komma på det öppna möte som innovationsrådgivarna håller varje tisdag mellan kl.14 och 15.
Den andra prioriterade frågan har varit värdesättande av samverkan vid meritering, där vi bland annat följt Vinnova-projektet MerSam som utforskat olika aspekter av meritering och samverkansskicklighet. Rådet för samverkan har också haft representation i arbetsgruppen som tagit fram förslag på en ny meritportfölj vid Malmö universitet, samt tagit initiativ till den rapport om forskningsfinansiärernas syn på samverkan som Grants Office tagit fram.
Slutligen har Rådet för samverkan också prioriterat frågan om tid och finansiering för samverkan. Just nu görs en större satsning på finansiering av två s.k. impact case där forskare har kunnat söka om interna medel för att beskriva och analysera genomslaget av ett aktuellt forskningsprojekt. Utlysningen gjordes som en pilot för att testa ett nytt sätt att finansiera samverkan. Ansökningstiden har nyligen gått ut och beslut om vilka projekt som beviljas kommer att fattas före sommaren. Det ska bli mycket spännande att följa dessa projekt och så småningom utvärdera formerna för och finansieringen av impact case.
Drivkraften och förmågan att sprida och nyttiggöra kunskap finns inom alla discipliner men inte sällan uppstår olyckliga och – i mitt tycke – onödiga krockar mellan samverkanssystemets språkbruk och strukturer och humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapstraditioner. Essäsamlingen Kampen om kunskap: Akademi och praktik belyser denna spänning på olika sätt. Ett intressant försök att nyansera de ofta polariserade bilderna av samverkan görs av Anna Jonsson med Mora Träsks låt ”Tigerjakt” som hjälp: ”vi kan inte gå runt det, vi kan inte gå under det, vi kan inte gå över det, vi måste gå igenom det!” Vad det innebär, skriver hon, är att vi ”behöver lyfta debatten, vilken för en utomstående samhällsaktör kanske kan uppfattas som inomvetenskaplig, till att bli en samhällelig angelägenhet. Om vi forskare inte förklarar att de skilda åsikterna grundar sig på olika syn på kunskap – där den ena består i att kunskap är en produkt, och den andra i att det är en process – är det svårt att förstå vad debatten (träsket) handlar om” (43).
Kampen om kunskap är en intressant bok också av en annan anledning. Vid sidan om essäerna innehåller boken nämligen olika serieteckningar och illustrationer i en uttalad ambition att skapa möten mellan vetenskap och seriekonst, ett av många aktuella exempel på hur konst och vetenskap kan samspela på olika sätt. Även detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat, men det får bli ämne för ett annat bloggtillfälle.
Kampen om kunskap: Akademi och praktik. Red. Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman. Santérus Förlag (2019).
————————–
Fakta om Rådet för Samverkan
Ordförande: Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor.
Rådet planerar, samordnar och följer upp universitetsgemensamma frågor rörande samverkan, nyttiggörande och innovation samt bidrar till att öka universitetets globala synlighet.
Arbetet ska ta sin utgångspunkt i lärosätets Strategi 2022, Agenda 2030 samt Högskolelagen: “I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”
Författare: Karina Vamling och Bo Petersson, Professorer och verksamhetsledare för forskningsplattformen Russia and the Caucasus Regional Research (RUCARR)
Det har blivit en vana att ange CET (Centraleuropeisk tid) när vi annonserar våra seminarier och andra aktiviteter. Spännvidden från Ryssland & Kaukasus till amerikanska västkusten fångar det nya arbetsfältet som blivit en normalitet, där kolleger från New York, Tbilisi, Moskva eller Warszawa medverkar med presentationer vid våra seminarier. Pandemiåret har varit en spänd tid i RUCARR-regionen, som förutom Covid-19 präglats av uppblossande konflikter och stora rubriker om den politiska utvecklingen – protesterna mot valet i Belarus, kriget och konflikten kring Nagorno-Karabach, månaderna av gatuprotester efter valet i Georgien, Kremls behandling eller snarare misshandling av Alexei Navalnyj och dess konsekvenser, spänningen längs rysk-ukrainska gränsen. Dessa aktuella händelser har vi belyst i RUCARRs seminarier och rundabordssamtal.
The March of Peace and Independence, Minsk, Belarus, 30.08.2020 Bild: Andrew Keymaster, Unsplash.
Under den gångna pandemiperioden har vi provat olika former av nätburna aktiviteter, både zoomseminarier med betingelser och interaktion som mest påminner om campusseminarier men även stora webinarer. Störst räckvidd fick webinariet med rundabordssamtalet “Nagorno-Karabakh: from status quo towards final resolution?” med ett par hundra deltagare från över 30 länder. Men det nya formatet kan också medföra besvikelser, som när vi hade en världskänd Rysslandsforskare på virtuellt besök för att göra sin första presentation någonsin av sin rykande färska nya bok. 20+ deltagare slöt upp där vi hade förväntat oss det tiodubbla. Det tycks som om den virtuella seminariemarknaden snabbt blir mättad, vilket ger oss anledning att fundera ingående på hur vi bäst når ut med att marknadsföra våra programpunkter. Det är en utmaning hur vi bäst skall kunna ta till vara de vidgade globala, digitala nätverken och erfarenheterna från den här perioden. Vilka är våra målgrupper och hur kommer våra seminarier att förändras framöver?
En sida som man även måste vara beredd att hantera är att våra seminarier ofta rör ämnen med hög konfliktpotential, även krigförande länder. Ju vidare krets av deltagare vi har och ju öppnare vi är, desto större är risken att vi får in personer som kommer att försöka iscensätta konfrontationer och angripa talarna. Detta är ett reellt problem och även om vi har föranmälan till seminarierna, är detta något som kräver särskild vaksamhet och beredskap. Ännu så länge har vi varit förskonade från incidenter av den typen men troligtvis är det mest en tidsfråga innan situationen uppstår och då måste vi ha en beredskap på hur det ska hanteras. Här skulle vi välkomna en dialog med såväl IT-specialister som säkerhetsansvariga. Vi antar att många miljöer vid universitetet kan ha liknande problem.
De digitala mötena och aktiviteterna har blivit vardag inte bara hos oss i Sverige och Malmö. Även i regioner som har stått mycket långt ifrån en digitalisering i vardagen har man blivit tvungen att ta stora steg under pandemiperioden. Vi ser detta i bl a Kaukasus och Ryssland. Att hamna i ett onlineseminarium där deltagare från Nordkaukasus, Amman, New York och Tbilisi diskuterar i realtid med varandra var knappast tänkbart tidigare, även om tekniken givetvis fanns. Tekniktillvänjningen överbryggar gränser och detta öppnar möjligheter även för oss vad gäller tillgänglighet och forskningskontakter. Samtidigt är den digitala öppenheten långt ifrån oproblematisk och fritt tillgänglig för alla. Här spelar faktorer in som rädslan för övervakning, för att exponeras i vad som kan betraktas som olämpliga sammanhang, att associeras med ställningstaganden och grupperingar som av vissa inte anses vara politiskt korrekta.
Som akademiska forskare vilka är privilegierade nog att verka i en demokrati är det vår skyldighet att ta dessa högaktuella frågeställningar på största allvar. Vi är därför stolta att kunna meddela att RUCARR avslutar vårterminen med ett digitalt symposium 17-18 juni som fokuserar på hot mot och brist på akademisk frihet i länder med auktoritära system. GPS och RUCARRs gästforskare inom programmet Scholars at Risk (SAR) har varit central i att initiera och organisera evenemanget. Symposiet Academic freedom in hybrid and authoritarian systems har tonvikt på Centralasien och arrangeras gemensamt med REDEM, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola, SAR och Oxus Society for Central Asian Affairs (Washington DC). Vi hoppas på bred uppslutning!
Author: Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education
As spring arrives, there are various developments in doctoral education which I would like to share with you in this week’s KS Fakultetsnytt.
Photo by Malin Palm
This afternoon, the university’s Advisory Committee for Research Education (Kommittén för forskarutbildning, KFU) will take the next step in developing the evaluation process for our doctoral subjects. As previously noted, KS doctoral subjects (except our newest, Global Politics) will be evaluated in the coming 2021-22 study year. The process should be useful, both for enhancing our own quality, and also benchmarking our doctoral training against best practice. A strong emphasis will be on collegial participation in the evaluation. There will be further news about this in the coming weeks, as the consultation process moves on.
In the autumn, we hope to build on existing departmental support for supervisors through a new faculty-wide mentoring programme for supervisors. Several new doctoral students will be starting in September. The following term, it is our intention to start a new series of ‘Hands-On Teaching’ seminars for them and other doctoral students who have not previously had the chance to participate.
Another subject high on the agenda is the KFU’s recent memo regarding special circumstances relating to doctoral education and Coronavirus. Unfortunately, there have so far been no indications that additional central government resources will be become available for standardised extensions of doctoral scholarships. This means that the only resources available are within existing pre-planned departmental budgets. Many research projects across the university – both at doctoral level and in other funded research – have had to adapt to the changed circumstances through revised research methods and scaled-back fieldwork. Supervisors and departments will continue to provide as much assistance as possible to doctoral students to advise them on how best to minimise delays. Cases will need to be approached on individual basis, but at the moment there is no additional funding available for extensions. As the vaccinations roll out, we can also hope that the situation may improve in the coming months and that delayed plans may finally reach fruition.
The second round of digital Individual Study Plan (ISPs) reviews is now in full swing. The new system has advantages over the old paper-based system, including more secure archiving, clearer approval chains, and better documentation of the alignments of doctoral projects with intended learning outcomes. At the same time, we are aware that acclimatising to the new system has been time-consuming and at times frustrating for supervisors and doctoral students. There are two main improvements for this semester:
Administrative routines have been improved in each department. Hopefully this will make the process of filling in the parts that relate to study time and resources easier.
Malmö University is part of a wider consortium that uses the new ISP system. Many of you gave feedback on your experiences of using it autumn 2020, which we passed to our colleagues who participate in consortium development meetings. I received news last week that some improvements to the layout of the form been made for this semester. Other changes will follow (and in some cases depend on agreement with other institutions).
We should also remember that ISPs are one of our key tools for structuring reflection about the progress and plans of doctoral students. Only the authors of the ISP documents (doctoral students and their supervisors) can input information; those at the end of the chain of approval cannot edit them, only accept or reject. The ISPs form a vital part of the legal agreements surrounding each individual doctoral project, and are subject to external quality review. It is therefore important that ISPs are as complete as possible before being sent for approval, and are only approved once they are finalised accurately. We know that it is matter that people take seriously, and are grateful to colleagues for their detailed engagement in the process.
In the background, work also continues on modernising our Doctoral Study Handbook and other regulatory documents to give better administrative support and procedural advice. We have now completed the review of the existing documentation, and will be consulting with supervisory committees and doctoral students next month on the new draft texts. The aim is to have a new Study Handbook in place for the new academic year in September. I am grateful to our new Research Liaison Officer, Dr Ewa Lantz, and to my fellow KFKS members, for their work with me on it.
I end – as is now traditional – with a topical poem from Scotland’s national bard, Robert Burns (1759-1796). After a grim winter with the Coronavirus pandemic lockdowns, and with the gradual reopening of society beginning, these words from 1791 will hopefully cheer us as the days get longer and the air gets warmer…
Author: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor
I know that we are now at a very busy time of the term. At the same time as spring term is running ahead at full speed, we also need to start planning for the autumn term. I hope that we can still find some time in the midst of all this to go outside and enjoy the light that has returned and the signs of spring that are all around us at this time.
Photo: Håkan Röjder
As you all know, we have a decision about the planning conditions for the autumn term. On March 15, the Vice-Chancellor decided that the University will open up for more campus teaching than during the spring, on condition that we can keep a distance in our buildings. The Deputy Vice-Chancellor (prorektor) established guidelines to ensure this, and established priorities for activities in our buildings. More specific information about planning conditions for KS, including information about the faculty process and details about departmental deadlines etc. has been sent out by each department. As usual timetabling deadlines always appear to come too early, and I know it is a struggle to get everything together in time. I hope you have access to all relevant information and that the work with the autumn planning is progressing well.
In an earlier post, I mentioned that an investigation into our future learning environments has been ongoing. The investigation was requested by the Vice-Chancellor and the aim was to investigate how our experiences of digitalization during the pandemic can inform decisions about the kinds of learning environments we need for the future. The work also included surveying relevant research into different kinds of learning forms, both in general and during the pandemic, and both from within Malmo university and from other parts of the world. As part of the process, different possible future scenarios for learning have also been discussed in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning) as well as in focus groups of teachers and students at Malmö university. In a preliminary report from this investigation, the overall conclusion is that Malmö university should continue to develop learning environments both for campus teaching and for digital teaching. And that both pedagogy and infrastructure (including new types of teaching rooms) need to be developed to allow for more digital forms in different types of educations in the future.
As stated above future learning environments is one theme that has been discussed this spring in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning). The Educational Advisory Board is a university level advisory board for issues related to education at undergraduate and advanced level. In our last meeting on April 6, we discussed pedagogical competence and development from the perspective of academic career paths. Clear and transparent academic career paths are identified in Strategy 2022 as vital for recruiting and retaining staff with a high level of competence. Work in this area has already resulted in the new Appointment Rules at Malmö University (Anställningsordning) which set the foundation for academic career paths at Malmö University. The new Guidelines for the appointment of associate professors (Riktlinjer för antagning av docent) specify the qualifications for the title of associate professor (docent). But more work is under way to complete the system of academic career paths. An updated Qualifications portfolio (Meritportfölj) is being developed to better support transparency in evaluating relevant experiences and skills. And in order to promote pedagogical skills a new model for recognizing pedagogical competence is being developed. The suggestion is to introduce a merit system where skilled teachers can apply to have their teaching qualifications evaluated and be awarded a level of pedagogical distinction. The work is still in progress but the suggestion has good potential to raise the status of staff with a strong pedagogical portfolio, and this is of course also positive from the perspective of quality in education.
Take care, and do try to find some time to enjoy spring. Even though the unreliable April weather makes it difficult to know whether to wear sun glasses, a rain coat or your winter boots.
