Collaborative Future-Making

Author: Per-Anders Hillgren, professor and researcher within the platform Collaborative Future-Making.

To stimulate and develop new research, the Faculty of Culture and Society supports four research platforms. Collaborative Future-Making (CFM) is one of them and it has been funded by the faculty for three years now. CFM explores how to envision inclusive and sustainable ways of living and thriving together. This is done through prototypes and discussions where people from all sectors of society are involved. CFM is a multidisciplinary group of researchers with backgrounds in the humanities, design, and social sciences.

During the pandemic we noticed a paradox – despite being forced to be physically distant, many of our research activities in the CFM became much more intimate, engaged, and personal. For example, within the “Grief and Hope in Transition” project people living in rural Skåne were invited to online workshops where they painted things that they might miss, wanted to remember, or were ready to let go of in the transition to a post carbon society. They were requested to pick things that concerned them and that were rooted within their own lived everyday experience. The particular format allowed the participants to zoom in and out between more concentrated painting activities, engaged reflections on potential losses, and collective attempts to carry loss into more hopeful engagements. Whereas different studies have shown that people find it hard to engage in longer discussions about the negative effects of climate change, this was not the case here.  These sessions felt alive, intimate, vivid, and sparked elaborate conversations on difficult and troublesome questions of climate change and grief and hope. Many of the participants expressed that they had been missing a forum like this.

Professor Per-Anders Hillgren. Photo: Håkan Röjder.

Another example of research activities that came “alive”, despite the online format, was the “Co-becoming in the Pluriverse” seminar series where Lizette Reitsma and our guest PhD student Nicholas Toretta played a major role. The series was enriched from their long engagements with decolonial scholars and community members from both Sapmi and the Penan community of Long Lamai in Borneo who generously shared experiences and reflections of oppression, complex dilemmas and more successful cases of decolonization. For example, how an art exhibition at Umeå University centering around the eight Sami seasons worked as an eye opener for people that have not previously engaged in Sami culture. Or how the people in Long Lamai struggle to find a way forward for their community without being caught in Western understandings of progress and development. This seminar series was also accompanied by “the River”, an online learning process for people interested in deepening their knowledge about how to decolonize their own projects. The River gathered researchers and activists who set out on a very emotionally demanding, but also rewarding journey, where the participants had to understand their own complex and multiple identities and how to carry their power and privileges. During the process many small things we take for granted in everyday life surfaced with new meanings. For example, how to understand the entanglement of the professional and the private? How to root yourself and your work in diverse settings? Or how to engage in a conversation with others to learn? The latter might be considered as a basic skill for academics, but within the River it rather emerged as something in need of much more attention, reconsideration, and care.

The online activities within CFM have also engaged public organisations and civil society.

For example the research project on “Transitioning towards sustainable water and waste management in a Swedish public organization” adapted to the format by co-developing an innovation and learning lab focused on digitalization. The aim of this lab was to engage cross-organizational innovation in relation to waste and water management in a Swedish public organization. One interesting and unexpected outcome, was an engaged discussion about creating a new narrative for innovation in the public sector as it applies to sustainability and other complex challenges. During the Autumn and Spring we also managed to hold a couple of workshops specifically focused around the concept of ‘integration’ – something that is complex and politically problematic for many, but through engaging people from the County Administrative Board, as well as civil society, and researchers, we were able to open up the concept as a means to consider new ways to imagine this policy area. Those online workshops, along with other seminars we organised, became the beginning of what we’re – for want of perhaps a better name right now – calling the ‘Future-Making Academy, where we use a collaborative focus on an imagined future as a starting point to help policy folk, civil society, and others to think outside the limitations of the present so as to perceive more sustainable ways of living and organising society.

En spännande höst kickar igång

Terminsstarten är den stressigaste tiden på året för oss universitetslärare och innebär ofta att forskningen får läggas på is ett tag till förmån för undervisning (samt de många möten som av någon anledning ofta läggs just när alla kurser startar).

Över huvud taget är det svårt att inom ramen för sin läraranställning få möjlighet att utnyttja kompetensutvecklingstiden – som bland annat används till forskning – på ett ändamålsenligt sätt. Även efter terminsstart är det exempelvis besvärligt att sätta av sammanhängande tid till forskning.

Detta är ett allvarligt problem och något måste göras. Bättre arbetstidsplanering är så klart den åtgärd som kan ge störst förbättringar för de flesta. Men även satsningar på korttidssabbaticals kan nog ge goda resultat.

Som många känner till har fakulteten satsat på just det senare (parallellt med att vi tillsammans med institutionerna försöker hitta bättre rutiner för det förra) och de flesta av de sju medarbetare som beviljats extra sammanhängande tid för forskning kommer att utnyttja denna under höstterminen. Det ska bli mycket spännande att se vad det kan ge. Målet är att de som har sabbaticals ska kunna ta avgörande steg mot att antas som docenter eller att bli professorskompetenta.

En annan sak som kommer att hända under hösten är att vi arrangerar flera konferenser på KS. Först ut är Redem-konferensen ”PANDEMOCRACY: Conviviality and everyday politics in times of crisis”. Därefter följer bland annat en konferens om nordiska serier “Contemporary Nordic Comics Research Conference“. Båda genomförs på nätet, vilket har vissa nackdelar, men samtidigt gör det möjligt för många att delta.

Dessutom ska vi fira våra akademiska framgångar – bland annat genom promoveringar av nya doktorer och installationer och installationsföreläsningar av nya professorer – vid årshögtiden i oktober.

Upplägget för installationsföreläsningarna kommer att bli lite annorlunda i år. Eftersom KS har hela 10! nya professorer så hinner vi inte med de traditionella föreläsningarna rent tidsmässigt under en vecka. Därför har vi kortat ned alla föreläsningar till konferens-format (15 minuter) med en kort intervju innan och Q&A efteråt. Alla föreläsningar kommer att ske på Niagara men live-streamas och vi hoppas att detta upplägg får bra respons. Alla nya professorer kommer att få möjlighet att göra en längre version av sin installationsföreläsning längre fram.  

Schema för våra installationsföreläsningar:

Måndag, 11 oktober 2021TidNamn
 10:00Rebecka Lettevall  
 10:45Caroline Wigren-Kristoferson
 11:30Kenneth Mølbjerg Jørgensen
   
Tisdag, 12 oktober 2021TidNamn
 10:00Ulrika Sjöberg  
 10:45Gunnar Krantz  
 11:30Karin Grundström  
   
Onsdag, 13 oktober 2021TidNamn
 09:15Stig Westerdahl  
 10:00Mikael Spång  
 10:45Derek Stanford Hutcheson
 11:30Per-Anders Hillgren  

Torsdagen 14 oktober kl. 13:15 kommer KS hedersdoktor, Pascal Lefèvre, att genomföra sin hedersdoktorsföreläsning. Då han på grund av pandemin tyvärr inte kan besöka Malmö kommer hans föreläsning att ske digitalt.

Årshögtiden kommer att äga rum på fredagen, den 15 oktober. På grund av pandemin kommer även denna ceremoni att äga rum i mindre skala, men vi hoppas kunna satsa på ett större arrangemang nästa år med fler inbjudna gäster. 

Så snart vi kommit över arbetstoppen i samband med terminsstart har vi alltså många spännande saker att se fram emot i höst.

Humtank: en tankesmedja för humanistisk forskning och utbildning

Författare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malmö universitets representant i Humtank.

Ett antal globala samhällsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i vår tid: klimatförändringar, urbanisering, flyktingsituationen, ojämlik fördelning av världens tillgångar och nu senast global spridning av virus. Det behövs kunskap för att möta dessa problem; det är många överens om. Men vad för slags kunskap behövs egentligen?

Om vi tar den pågående pandemin som exempel är det uppenbart att vi behöver kunskaper från det naturvetenskapliga fältet. Vi behöver ta fram vacciner och mediciner och identifiera hur viruset muterar och sprids. Men den kunskapen räcker inte. Virussjukdomar och deras spridning aktualiserar även frågor som har med samhällsvetenskap och människan som kulturell varelse att göra. Den pågående pandemin reser till exempel flera etiska frågor: Hur bör vårdens prioriteringar se ut? Hur bör vacciner fördelas globalt och lokalt? Hur starka incitament kan och bör ett samhälle använda för att så många som möjligt ska vilja vaccinera sig? Med andra ord, allt är inte löst i och med att vaccinerna är på plats. Och virus drabbar människor på fler sätt än genom död och sjukdom. Historiker och etnologer har t.ex. lyft fram hur epidemier, vid mer än ett tillfälle under historien, har utgjort en gynnsam mylla för stigmatisering av dem som uppfattas som främlingar eller avvikande. Det är nödvändigtvis inte epidemierna i sig som skapar främlingsfientlighet, men de riskerar att förstärka redan existerande tankefigurer. När det gäller den pågående pandemin är det inte minst personer med asiatiskt utseende som har kommit att drabbats av kollektivt skuldbeläggande på flera håll i världen. Enligt rapporter från USA har hatbrotten mot asiater ökat kraftigt sedan pandemins utbrott. Ovanstående exempel visar på vikten av att samhället inte endast prioriterar naturvetenskaplig forskning utan även forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.  

Humtank är en tankesmedja som arbetar utifrån mottot att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Denna tankesmedja tillkom 2014 genom ett unikt samarbete mellan de humanistiska fakulteterna på tolv svenska universitet och högskolor. Sedan 2017 har antalet lärosäten utökats till femton. Humtank verkar för att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Mer precist uttryck verkar Humtank för:

  • Att Sverige får en tydligt artikulerad och medveten humaniorapolitik.
  • Att villkoren för humanistisk utbildning och forskning förbättras.
  • Att den humanistiska kompetens som finns i samhället uppvärderas.
  • Att humanistisk forskning och dess betydelse synliggörs.
  • Att humanistiska forskare får bättre förutsättningar för att sprida sina resultat till allmänheten.

Verksamheten leds i dag av Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Lovisa Brännstedt fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Sedan förra sommaren har undertecknad glädjen att vara Malmö universitets representant.

Vad gör då Humtank rent konkret för att belysa vikten av humaniora? I korthet kan man säga att vi skriver rapporter, debattartiklar och anordnar seminarier och panelsamtal tillsammans med inbjudna gäster. Viktiga arenor på vilka Humtank regelbundet närvarar är Almedalen och Bokmässan och sedan förra hösten även vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som arbetar med att skapa dialog mellan forskare och allmänhet.

Basen i Humtanks verksamhet kan sägas vara den årliga rapporten, i och med att ämnet som lyfts fram i den återkommer i de påföljande seminarierna och panelsamtalen. Under årens lopp har en rad ämnen behandlats som exempelvis humanioras potential på arbetsmarknaden, arbetslivsanknytning i humanistisk forskning och behovet av ett breddat samverkansbegrepp. Årets Humtank-rapport fokuserar humaniora i skolan. Här belyses de humanistiska ämnenas villkor i den svenska skolan, framtida utmaningar, och vissa aspekter av relationen mellan humaniora i skolan och humaniora i högre utbildning och forskning. Den här rapporten, som kanske i synnerhet är intressant för alla som undervisar i skolvärlden eller på landets lärarprogram, kommer att presenteras under årets digitala upplagor av Almedalsveckan och Bokmässan.

Humtank driver även en blogg där aktuella ämnen och ny forskning presenteras och diskuteras. Ibland skrivs inläggen av Humtanks egna representanter, ibland av gästbloggare. Humtank finns även på Facebook och Twitter och tankesmedjan delar årligen ut ett pris till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser för humaniora i samhällslivet. Senast gick priset till Kungliga biblioteket i Stockholm för dess arbete med att under pandemin tillgängliggöra hela sitt digitala dagstidningsarkiv.

Inom Humtank har vi nyligen även påbörjat arbetet med nästa års rapport. Syftet med denna är att belysa vilka strategier svenska universitet och högskolor har för humanistisk forskning – ett ämne som inte minst är intressant för ett universitet som Malmö med flera flervetenskapliga forskningsmiljöer och utbildningar. Inspiration till ämnet kom bland annat ifrån Olso universitet, som nyligen har tagit fram en 10-årig strategi för humaniora med målet att stärka såväl de humanistiska disciplinerna som tvärvetensaklighet. En utgångspunkt för denna strategi var just att det i vår samtid behövs kunskapsutveckling inom ämnen som språk, mänskligt beteende, kultur, filosofi och historia. Humtank välkomnar denna strategi och hoppas att få se likande satsningar vid svenska lärosäten framöver.

Om du är intresserad av att få veta mer om Humtanks verksamhet kika gärna in på vår hemsida. Där hittar du bland annat ovan nämnda rapporter, blogginlägg och länkar till såväl genomförda som kommande seminarier och panelsamtal.

Samverkan gynnar både den egna verksamheten och det omgivande samhället

Författare: Sara Bjärstorp, universitetslektor i engelska och dekanråd för samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle

I senaste rektorsbloggen skriver rektor Kerstin Tham om vikten av att ta hänsyn till olika ämnes- och vetenskapsområdens särart och samarbetsformer även när det gäller samverkan och nyttiggörande. Hon slår också ett slag för universitetets samhällsansvar att bidra till debatt, medborgerlig bildning och spridning av forskningsbaserad kunskap, och lyfter i detta sammanhang värdet av humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. För mig som KS representant i det universitetsövergripande Rådet för samverkan är detta frågor som ligger extra varmt om hjärtat. Att vidga och problematisera samverkansbegreppet samtidigt som vi tillsammans förbättrar, förtydligar och fördjupar formerna för externa samarbeten är ett av de viktigaste och kanske också svåraste uppdragen för oss i rådet. Utmaningen handlar om att förstå och respektera vitt skiftande förutsättningar för – och inställningar till – samverkan på olika delar av universitetet och ändå våga ta ut en gemensam riktning. Att samverkan är en integrerad del i undervisning och forskning, och inte någon separat verksamhet, är en självklarhet, men samtidigt måste samverkan ”i sig” också lyftas upp för att kunna belysas och vidareutvecklas.

Rådet för samverkan inrättades 2019 och under den gångna tvåårsperioden har vi organiserat vårt arbete kring tre prioriterade frågor. Den första gäller framtagandet av ett lärosätesgemensamt synsätt på samverkansfrågor. Här har vi stött och blött frågan om vad samverkan är och kan vara vid Malmö universitet och tagit fram en kortfattad beskrivning av detta.

Rådet har även tillsammans med avdelningen Mau innovation deltagit i utarbetandet av en ny modell för innovationsrådgivning där det finns riktat stöd för varje fakultet. Innovationsrådgivare för KS är Camilla Norberg Hansen, som de flesta av er säkert redan har träffat på APT eller vid någon av de särskilda informationsmöten Camilla har ordnat. Ni är alltid välkomna att kontakta Camilla direkt om ni har konkreta idéer kring nyttiggörande, alternativt komma på det öppna möte som innovationsrådgivarna håller varje tisdag mellan kl.14 och 15.

Den andra prioriterade frågan har varit värdesättande av samverkan vid meritering, där vi bland annat följt Vinnova-projektet MerSam som utforskat olika aspekter av meritering och samverkansskicklighet. Rådet för samverkan har också haft representation i arbetsgruppen som tagit fram förslag på en ny meritportfölj vid Malmö universitet, samt tagit initiativ till den rapport om forskningsfinansiärernas syn på samverkan som Grants Office tagit fram.

Slutligen har Rådet för samverkan också prioriterat frågan om tid och finansiering för samverkan. Just nu görs en större satsning på finansiering av två s.k. impact case där forskare har kunnat söka om interna medel för att beskriva och analysera genomslaget av ett aktuellt forskningsprojekt. Utlysningen gjordes som en pilot för att testa ett nytt sätt att finansiera samverkan. Ansökningstiden har nyligen gått ut och beslut om vilka projekt som beviljas kommer att fattas före sommaren. Det ska bli mycket spännande att följa dessa projekt och så småningom utvärdera formerna för och finansieringen av impact case.

Drivkraften och förmågan att sprida och nyttiggöra kunskap finns inom alla discipliner men inte sällan uppstår olyckliga och – i mitt tycke – onödiga krockar mellan samverkanssystemets språkbruk och strukturer och humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapstraditioner. Essäsamlingen Kampen om kunskap: Akademi och praktik belyser denna spänning på olika sätt. Ett intressant försök att nyansera de ofta polariserade bilderna av samverkan görs av Anna Jonsson med Mora Träsks låt ”Tigerjakt” som hjälp: ”vi kan inte gå runt det, vi kan inte gå under det, vi kan inte gå över det, vi måste gå igenom det!” Vad det innebär, skriver hon, är att vi ”behöver lyfta debatten, vilken för en utomstående samhällsaktör kanske kan uppfattas som inomvetenskaplig, till att bli en samhällelig angelägenhet. Om vi forskare inte förklarar att de skilda åsikterna grundar sig på olika syn på kunskap – där den ena består i att kunskap är en produkt, och den andra i att det är en process – är det svårt att förstå vad debatten (träsket) handlar om” (43).

Kampen om kunskap är en intressant bok också av en annan anledning. Vid sidan om essäerna innehåller boken nämligen olika serieteckningar och illustrationer i en uttalad ambition att skapa möten mellan vetenskap och seriekonst, ett av många aktuella exempel på hur konst och vetenskap kan samspela på olika sätt. Även detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat, men det får bli ämne för ett annat bloggtillfälle.

Kampen om kunskap: Akademi och praktik. Red. Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman. Santérus Förlag (2019).

————————–

Fakta om Rådet för Samverkan

Ordförande:
Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor.

Rådet planerar, samordnar och följer upp universitetsgemensamma frågor rörande samverkan, nyttiggörande och innovation samt bidrar till att öka universitetets globala synlighet.

Arbetet ska ta sin utgångspunkt i lärosätets Strategi 2022, Agenda 2030 samt Högskolelagen: “I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”

De digitala mötenas utmaningar

Författare: Karina Vamling och Bo Petersson, Professorer och verksamhetsledare för forskningsplattformen Russia and the Caucasus Regional Research (RUCARR)

Det har blivit en vana att ange CET (Centraleuropeisk tid) när vi annonserar våra seminarier och andra aktiviteter. Spännvidden från Ryssland & Kaukasus till amerikanska västkusten fångar det nya arbetsfältet som blivit en normalitet, där kolleger från New York, Tbilisi, Moskva eller Warszawa medverkar med presentationer vid våra seminarier. Pandemiåret har varit en spänd tid i RUCARR-regionen, som förutom Covid-19 präglats av uppblossande konflikter och stora rubriker om den politiska utvecklingen – protesterna mot valet i Belarus, kriget och konflikten kring Nagorno-Karabach, månaderna av gatuprotester efter valet i Georgien, Kremls behandling eller snarare misshandling av Alexei Navalnyj och dess konsekvenser, spänningen längs rysk-ukrainska gränsen. Dessa aktuella händelser har vi belyst i RUCARRs seminarier och rundabordssamtal.

The March of Peace and Independence, Minsk, Belarus, 30.08.2020
Bild: Andrew Keymaster, Unsplash.

Under den gångna pandemiperioden har vi provat olika former av nätburna aktiviteter, både zoomseminarier med betingelser och interaktion som mest påminner om campusseminarier men även stora webinarer. Störst räckvidd fick webinariet med rundabordssamtalet “Nagorno-Karabakh: from status quo towards final resolution?” med ett par hundra deltagare från över 30 länder. Men det nya formatet kan också medföra besvikelser, som när vi hade en världskänd Rysslandsforskare på virtuellt besök för att göra sin första presentation någonsin av sin rykande färska nya bok. 20+ deltagare slöt upp där vi hade förväntat oss det tiodubbla. Det tycks som om den virtuella seminariemarknaden snabbt blir mättad, vilket ger oss anledning att fundera ingående på hur vi bäst når ut med att marknadsföra våra programpunkter. Det är en utmaning hur vi bäst skall kunna ta till vara de vidgade globala, digitala nätverken och erfarenheterna från den här perioden. Vilka är våra målgrupper och hur kommer våra seminarier att förändras framöver?

En sida som man även måste vara beredd att hantera är att våra seminarier ofta rör ämnen med hög konfliktpotential, även krigförande länder. Ju vidare krets av deltagare vi har och ju öppnare vi är, desto större är risken att vi får in personer som kommer att försöka iscensätta konfrontationer och angripa talarna. Detta är ett reellt problem och även om vi har föranmälan till seminarierna, är detta något som kräver särskild vaksamhet och beredskap. Ännu så länge har vi varit förskonade från incidenter av den typen men troligtvis är det mest en tidsfråga innan situationen uppstår och då måste vi ha en beredskap på hur det ska hanteras. Här skulle vi välkomna en dialog med såväl IT-specialister som säkerhetsansvariga. Vi antar att många miljöer vid universitetet kan ha liknande problem.

De digitala mötena och aktiviteterna har blivit vardag inte bara hos oss i Sverige och Malmö. Även i regioner som har stått mycket långt ifrån en digitalisering i vardagen har man blivit tvungen att ta stora steg under pandemiperioden. Vi ser detta i bl a Kaukasus och Ryssland. Att hamna i ett onlineseminarium där deltagare från Nordkaukasus, Amman, New York och Tbilisi diskuterar i realtid med varandra var knappast tänkbart tidigare, även om tekniken givetvis fanns. Tekniktillvänjningen överbryggar gränser och detta öppnar möjligheter även för oss vad gäller tillgänglighet och forskningskontakter. Samtidigt är den digitala öppenheten långt ifrån oproblematisk och fritt tillgänglig för alla. Här spelar faktorer in som rädslan för övervakning, för att exponeras i vad som kan betraktas som olämpliga sammanhang, att associeras med ställningstaganden och grupperingar som av vissa inte anses vara politiskt korrekta.

Som akademiska forskare vilka är privilegierade nog att verka i en demokrati är det vår skyldighet att ta dessa högaktuella frågeställningar på största allvar. Vi är därför stolta att kunna meddela att RUCARR avslutar vårterminen med ett digitalt symposium 17-18 juni som fokuserar på hot mot och brist på akademisk frihet i länder med auktoritära system. GPS och RUCARRs gästforskare inom programmet Scholars at Risk (SAR) har varit central i att initiera och organisera evenemanget. Symposiet Academic freedom in hybrid and authoritarian systems har tonvikt på Centralasien och arrangeras gemensamt med REDEM, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola, SAR och Oxus Society for Central Asian Affairs (Washington DC). Vi hoppas på bred uppslutning!

Karina Vamling och Bo Petersson

Political Innovation is Needed to Reclaim Our Societies from Covid-19

Author: Michael Strange, Redem. Senior lecturer, Department of Global Political Studies.

We have all become amateur virologists, having now spent over a year following the global pandemic through its various waves as it has caused still ongoing human suffering on a scale that is hard to comprehend. Throughout much of 2020, we waited anxiously for the first news of hope that a vaccine would soon be on its way. At that point, medical research and a belief in ongoing human innovation were our torch bearers. Fast-forward to the present, we see that to beat Covid-19, medical research is vital, but far from the only form of innovation we sorely need at this time.

Photo by Erik Mclean on Unsplash

Since last semester, in the STINT-funded Precision Health & Everyday Democracy (PHED) project, we have been holding a ’Commission’ on the future of healthcare post Covid-19, with a series of oral and written submissions from health practitioners, activists, and researchers. Focused at first on Sweden, we included comparison with France and the UK. What stood out in the evidence presented was that Covid-19 has been felt by different sectors of society in very different ways, and the part played in that by vulnerabilisation – political processes that undermine the living standards and rights of particular groups and individuals. Amongst all actors we spoke to was a general consensus that, to better manage Covid-19 and protect us all from future pandemics, there is a desperate need for political innovation to reconnect a society that feels increasingly fragmented. Our first report will be published in the next month.

Starting next Tuesday, we continue the Commission with a focus on how to achieve good healthcare for all. If the pandemic is to teach us anything, it has to be that a failure to provide healthcare for any minority is not only a moral bad, but threatens the security and economic welfare of all. We have a list of speakers including high-profile experts from the WHO, Chatham House, and CHAIN, that is representative of a much wider geographic spread.

What we see with Covid-19 is the need for new transdisciplinary research to support the types of political innovation required to reclaim our societies from Covid-19. Please feel welcome to join us this Spring for the first of our online events focused on Researching Global Health Inequality, taking place on Tuesday 16th March 14-16:00 CET.

For more information, please see the PHED website: https://mau.se/en/research/projects/phed/

Medea: Looking back and looking ahead

Author: Bo Reimer, Director of Medea

Medea has now entered its sixth year as a research platform at the faculty. The work we do – me, Bojana Romic, Erin Cory, Karolina Rosenqvist and Richard Topgaard – consists primarily of conducting research on media and design, and on communicating with the general public by arranging talks and symposia, and by producing podcasts.

Last year looked for obvious reasons different than earlier years. We had to cancel the Medea Talks we had planned for the spring, and we took a break also with our podcast serie Medea Vox.

Our main public event last year consisted of a two day symposium with the title Artificial Creativity, with my colleague Bojana Romic as main organizer. Even though we originally had conceived of the event as a physical event in Malmö, luckily enough we were able to remake it into an online event before we sent out our call for papers. This meant that we were able to attract participants from five continents. We also put in effort in making the symposium into more than just zoom talks, creating (together with Maria Engberg, TS, and guest professor Jay Bolter) an interactive three-dimensional space where participants could meet and chat as avatars.

The Medea crew at the Artificial Creativity conference.
Photo: Bo Reimer

In order to have the symposium run as smoothly as possible, all participants had to prerecord a 12 minute video with their presentation, which was shown before a discussion. The videos were also subtitled. A lot of work, but worthwhile. You can find many of the presentations on our webpage, https://mau.se/en/research/research-platforms/medea/conference-artificial-creativity/#accordion-56328.

We are now planning this year’s main event, which will be a symposium on Women and Music together with the City of Malmö and Malmö Live. It is part of the celebration of the 100 year anniversary of women getting the right to vote. There will be talks and discussions and live music with both academics, musicians and actors from the music industry involved. We are working on the program right now, but save the date: Thursday, November 18.

Bo Reimer, Director of Medea

Just när snödropparna började titta fram så kommer också den första snön, till mångas glädje och fröjd.

Sedan vi blev universitet har vi utvecklat forskningen inom fakulteten: forskningsseminarierna, ansökningsstrategier, strategiska prioriteringar och kollegiala system för att förbättra ansökningar, närmare samarbete med Grants Office, medvetenhet om vikten att vara med vid lanseringar av forskningsfinansiärernas nya program för att bara nämna några exempel.

Vi försöker ständigt att utveckla och förändra fakulteten till det bättre och den här veckan finns flera roliga nyheter att presentera:

Prodekan Magnus Nilsson har fått förlängt uppdrag med ytterligare tre år och i samband med det så förändras hans uppdrag något. Han är fortfarande dekans ställföreträdare, men tar nu över även ansvaret för fakultetens forskningsfrågor efter mig. Nu kommer det att ingå i uppdraget att vara ordförande i Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och fortsätta driva dessa viktiga frågor framåt. Magnus kommer också att vara fakultetens representant i Beredningen för forskning, tillsammans med övriga prodekaner vid universitetet.

I samband med detta lämnar professor Per-Markku Ristilammi uppdraget som fakultetens representant, men fortsätter som fakultetens ERA19-samordnare under 2021. Stort tack Per-Markku för ditt betydelsefulla arbete!

Ytterligare en nyhet är att professor Bo Petersson tar över ordförandeskapet i lärarförslagsnämnden. Vid årsskiftet lämnade Bo sitt uppdrag som rektorsråd och med sin breda och djupa erfarenhet kommer han nu att fortsätta arbeta tillsammans med ledamöterna och fortsätta leda nämndens essentiella arbete. Välkommen, Bo!

Docent Tina Askanius vid K3 har beviljats medel från EU, vilket är värt att uppmärksamma! Tack för ditt engagemang och en spännande ansökan.  

Grattis Derek Stanford Hutcheson till din befordran till professor i statsvetenskap – så roligt!

Jag vill även säga välkommen till vår nya professor i urbana studier, Caroline Wigren Kristoferson, som börjar sin anställning i vår.

Vi välkomnar även våra nya doktorander i global politik som började den 1 februari. Välkomna Rachel Doherty och Valon Junuzi och lycka till med forskarutbildningen!

KS har även fått en ny docent i internationell migration och etniska relationer på GPS – Grattis Brigitte Suter! – och en i utvecklingsstudier på K3 – Grattis Tobias Denskus!

Och sist men absolut inte minst vill jag berätta att prefekt och professor Kerstin Sandell fått förnyat förtroende som prefekt på Urbana studier under ytterligare tre år – Grattis! Jag ser fram emot ett fortsatt utmärkt samarbete och att följa utvecklingen på institutionen.

Jag hoppas ni noterat att det finns en ny friskvårdssatsning med aktivitetsutmaning – om det passar dig så anmäl dig – du kan också bilda lag med några kollegor. https://medarbetare.mau.se/startsida/medarbetarnyheter/dags-for-en-ny-aktivitetsutmaning/

Det är lättare att hitta arbetsglädjen när positiva saker händer runt omkring. Tidigare kunde arbetsglädje vara ett effektivt möte med bra diskussioner, en fika-paus på 7:an eller den där lunchen som vi har väntat på hela veckan. Nu när vi inte kan träffas på samma sätt får vi försöka hitta arbetsglädjen i andra saker. Det kan vara ett uppskattande mail eller de där stunderna på Zoom innan mötet börjar, där vi får möjlighet att vara lite mer personliga med efterlängtade kollegor. Ring upp en kollega och ta en gemensam promenad – det gör gott för både kropp och knopp!

Vänliga hälsningar

Rebecka Lettevall

Dekan

Detta händer på fakulteten just nu

Hej medarbetare vid Fakulteten för kultur och samhälle.

Vi börjar nu så smått närma oss vinterhelgerna, och även om det innebär att vi är inne i en av årets mest intensiva arbetsperioder, och även om helgfirandet i år inte kommer att vara som det brukar, är det skönt att kunna se fram mot litet ledighet.

På fakulteten händer det en hel del just nu.

Den allra största nyheten på KS just nu är nog att Malmö universitet tagit över huvudmannaskapet för Anna Lind Academy (ALA) och dess ledarskapsutbildning med inriktning mot mänskliga rättigheter. Vi har sedan starten varit starkt engagerade i denna poänggivande utbildning, bland annat genom att medarbetare från KS undervisat där. Att Malmö universitet nu ansvarar för ALA innebär att vi får möjligheter att utveckla utbildningen ytterligare, inte minst genom att använda oss av våra kompetenser inom till exempel ledarskapsutbildning och utbildningar i mänskliga rättigheter. Vi är tacksamma över att även fortsättningsvis kunna bedriva denna utbildning i Anna Lindhs anda. Utvecklingen av ALA är också en del i KS ambitioner att utveckla vår uppdragsutbildning. Läs pressmeddelande här.

Arbetet i fakultetens nämnder fortskrider och steg för steg utvecklar vi tillsammans ett mer kollegialt arbetssätt. Ni vet väl om att ni kan ta del av protokoll och minnesanteckningar på nätet? De senaste protokollen från utbildningsnämnden (UN), Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN) och Fakultetsstyrelsen (FS) finns via länken i slutet av detta inlägg. Nya protokoll läggs ut så snart de är justerade, ibland efter ett par dagar, ibland lite senare.

En del i den utvecklade kollegialiteten är att vi har ganska omfattande processer för uppföljning av ledningsuppdrag där dekan har dialog med exempelvis ledningsgrupper, lärargrupper, studenter och fackliga för att inhämta synpunkter. Just nu pågår sådana för uppdrag som prodekan och uppdrag som prefekt US.

Etikrådet för studentarbeten på grundnivå och avancerad nivå får ny sammansättning från årsskiftet, och vi välkomnar Ju Liu (US), Tobias Denskus (K3) och Anders Melin (GPS) som ledamöter. Samtidigt tackar vi Birgit Wigerfelt och Elisabet M. Nilsson för deras pionjärinsater, där även Ju Liu deltog.

Vi fortsätter arbeta intensivt med att utveckla kvaliteten i vår forskning. Under hösten har KS kontaktperson Martin Lund deltagit på FFN-mötena för att vi ska kunna utveckla ännu bättre samarbete. På nästa möte ska han till exempel hjälpa oss att se över våra sökstrategier. KS kansli har dessutom rekryterat en forsknings- och forskarutbildningshandläggare. Vi välkomnar Ewa Lantz. Mer information kommer när hon tillträtt sin tjänst i januari.

Malmö universitet fortsätter att kontinuerligt följa utvecklingen av den pågående pandemin och att anpassa vår verksamhet så att vi kan bidra till att minska smittspridningen. Nyligen har rektor bland annat beslutat om utökad restriktivitet vad gäller besök och resor. Beslutet kan läsas här. Om du har frågor, vänd dig till din chef. 

Håll dig uppdaterad om vad som händer på fakulteten
Hur hittar jag viktiga beslut och dokument som rör fakulteten för kultur och samhälle? Här kommer några tips om sidor som är bra att hålla koll på regelbundet.

KS medarbetarwebb – information om ledning, styrelse, råd och nämnder

https://medarbetare.mau.se/ledning-och-organisation/organisation/fakulteten-for-kultur-och-samhalle/#accordion-14313

  • Dekanbeslut
  • Minnesprotokoll från råd och nämnder samt
  • Viktiga styrdokument

KS Fakultetsnytt

https://blogg.mah.se/nyttfranks/

  • Information och nyheter från fakultetsledningen