Det är kul att vara bostadsforskare idag. Bostäder är på allas läppar. Anledningen till detta  är förvisso mindre kul – bostadsmarknaden i Sverige håller minst sagt på  att rämna. Då tänker jag inte först och främst på den bostadsbubbla som en del talar om eller den ökade skuldsättningen hos hushållen. Allvarligt förstås, men mitt största bekymmer med bostadsmarknaden idag är att skillnaderna mellan de som har och de som inte har blir större. Jag talar i min forskning om detta i termer av bostadsojämlikhet.

Hur och var (och om) vi bor hänger ihop med våra ekonomiska förutsättningar – men hur och var vi bor får också ekonomiska konsekvenser. Det har under en längre tid lönat sig att bo för de som redan har, medan de som inte har får betala dyrt för sitt boende. Den ojämlika bostadssitutionen är således både en effekt av och en orsak till social ojämlikhet. I Sverige har vi länge haft allmännyttiga hyresrätter för att undvika allt för stora klyftor på bostadsmarknaden och skapa en jämlik bostadsmarknad, där alla har haft rätten att efterfråga en bostad, oavsett exempelvis ekonomisk situation. Min forskning visar dock på att allmännyttan kanske inte funkar som tidigare. Den bostadsmarknad vi befinner oss på verkar alltså reproducera den sociala ojämlikhet som allmännyttan skulle korrigera. Är den svenska bostadsmodellen därmed satt ur spel? Motverkar allmännyttan fortfarande bostadsojämlikheten. Eller kan den till och med förvärra ojämlikheten?

Ungefär detta handlar min avhandling om. I vintras lade jag fram min ett antal texter på detta temat vid ett halvtidsseminarium. Sedan dess har jag varit mestadels föräldraledig. Men nu börjar andra halvlek. Forskningen som jag håller mig sysselsatt med just nu väcker stort intresse. Och det är förstås kul. Boken “Nyttan med allmännyttan”, som kom ut hösten 2015 sålde slut i förstaupplagan omgående, och en ny tryckning fick göras. Den kan köpas via Adlibris. Boken och mina bidrag i den har blivit väl emottagna och det har blivit mycket föreläsningar på mina bidrag till boken. Jag har också fått den stora äran att presentera min forskning på “En akademisk kvart”, där forskare från högskolan ska presentera sina alster på ett populärvetenskapligt sätt under 15 minuter på Malmö stadsbibliotek. Allting fångades enligt uppgift på videofilm.

Det som nog har väckt störst intresse är den forskning jag har gjort kring allmännyttans uthyrningspolicies, det vill säga vem som får bo i allmännyttan. Forskningen visar att allmännyttan kanske inte är så allmännyttig trots allt. Barriärerna in är ofta höga, och vi ser hur en del allmännyttiga bolag minskar sina ekonomiska risktagande genom att stänga ute hushåll och individer med lägre inkomster. En vetenskaplig artikel på detta tema är under granskning och flera medier har hört av sig i ämnet. Bland annat har Hem & Hyra i det senaste numret gjort en gedigen granskning av alla värdars uthyrningskrav, där en längre intervju med mig finns med.

I början av juli åker jag till Almedalen för att presentera min forskning i ett så kallat Science Slam och delta i ett seminarium om bostadsbyggande för en socialt sammanhållen stad med fokus på Göteborg (så här såg det ut):

På återhörande!

Nu är forskningsprojektet “Nyttan med allmännyttan” klart. Vi är ett gäng forskare från olika lärosäten som har arbetat med att utifrån olika perspektiv belysa allmännyttans position och roll på den samtida och framtida svenska bostadsmarknaden. Mitt bidrag i forskningen har varit en omfattande empirisk studie av hur kommunala allmännyttiga bostadsbolag tar sig an frågan om samhällsansvar i ljuset av ökade krav på affärsmässighet och marknadsmässig avkastning.

Den 29-30 september presenterar vi resultatet av projektet på en stor konferens i Stockholm som SABO och SKL arrangerar. Då blir det också släpp för vår bok “Nyttan med allmännyttan”, som ges ut på Liber förlag.

För den som inte kan hålla sig går det att läsa en populärversion som sammanfattar de viktigaste resultaten från projektet här.

Från 1 november är jag tjänstledig från min tjänst som projektkoordinator för att doktorera på Institutionen för urbana studier, Fakulteten för kultur och samhälle på Malmö högskola.

Under minst fyra år framöver kommer jag att studera hur sociala investeringar och sociala innovationer används i syfte att förändra situationen för människor i städerna, i ljuset av ett välfärdssamhälle i förändring.

Jag kommer dels att undersöka sociala innovationer för och av ungdomar i utsatta områden. Detta arbete är kopplat till projektet projektet CitiSpyce. Dels kommer jag att studera hur allmännyttiga bostadsföretag arbetar med sociala investeringar i ljuset av en förändrad lagstiftning som ställer krav på allmännytta enligt affärsmässiga principer. Detta arbete är kopplat till projekt initierade av MKB, Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag och SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag

Spännande tider väntar. Jag kommer förstås att få anledning att återkomma till utvecklingen och de olika projekten här på sidan.

/Martin

Kursen jag ansvarar för, Urban integration (se även tidigare inlägg), har av Världsnaturfonden WWF blivit utvald som ett av 15 goda exempel på utbildningar ”där studenter och pedagoger inom högre utbildning möter medborgare och samhällsaktörer i dialog och arbete kring hållbar stadsutveckling.” Läs mer på WWF:s sida om högre utbildning för hållbar utveckling.

Kul! Framförallt för de duktiga studenterna som vi hade förra hösten. De gjorde verkligen ett kanonjobb. En av gruppernas rapporter har faktiskt nått ända till riksdagsnivå. Det är precis det vi är ute efter i kursen, att studenternas arbete ska bli “på riktigt” och att de kan göra en skillnad redan under utbildningstiden.

I november kör vi igång en ny upplaga av kursen. Det ska bli spännande.

/Martin

Häromdagen publicerades rapporten “Att främja integration och social sammanhållning” som jag och Mikael Stigendal har arbetat med under en tid.

Rapporten är en kunskapsöversikt beställd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och tar avstamp i en ny lag för allmännyttiga bostadsbolag som gör gällande att bolagen ska drivas enligt affärsmässiga principer. Enligt denna lag kan kommuner att föra över hela föregående års vinst från sina allmännyttiga bostadsbolag till kommunkassan om vinsten används till åtgärder som syftar till ”integration och social sammanhållning”. Vad dessa åtgärder kan vara har emellertid inte definierats i lagen. Därför har vi fått i uppdrag att göra en kunskapsöversikt kring vad för åtgärder det kan handla om.

Vi har i rapporten gjort en genomlysning av vad som görs i kommunerna på området. Vi har definierat tre kriterier för att insatserna ska sägas bidra till integration och social sammanhållning. Bland annat ska de syfta till att bryta den segregation som har uppstått i framväxten av ett utanförskap genom att fokusera på relationer mellan stadens olika delar och inte bara på de så kallat utsatta områdena.

Vi konstaterar också i rapporten att förutsättningarna för allmännyttan kraftigt har förändrats sedan 90-talet. Den svenska allmännyttan har en mångårig tradition och bred kompetens av att arbeta med sociala frågor i bostadsområdena. Denna kompetens och tradition riskerar nu att gå förlorad när bolagen enligt lagen inte får ägna sig åt sådan verksamhet om den inte genererar företagsekonomisk vinst. Ett av kommunernas viktiga verktyg för att motverka segregation riskerar att försvinna.

Frågan om kommunernas vinstutdelning från sina allmännyttiga bostadsbolag är en het fråga just nu. Flera satsningar som gjorts för dessa pengar har överklagats. Vi hoppas att vår rapport kommer till användning i dessa diskussioner. Hela rapporten kan laddas ner via SKL:s hemsida.

Hyresgästföreningen har intervjuat mig om rapporten här och Malmö högskola har skrivit en artikel här.

Idag, den 1 februari, byter jag tjänst. Jag är kvar på samma institution (Skolutveckling och ledarskap) men kommer från och med idag att arbeta som projektkoordinator.

Detta innebär att jag kommer arbeta på heltid med att planera, koordinera och genomföra utredningar, utvärderingar och utvecklingsprojekt inom det som brukar kallas socialt hållbar stadsutveckling, med fokus på frågor som rör ungas levnadsvillkor och utbildning. Mitt arbete kommer också att bli mer forskningsorienterat och tvärvetenskapligt.

Flera nya spännande projekt har startat eller är på gång att starta. Bland annat kommer jag tillsammans med min kollega Mikael Stigendal på Fakulteten för kultur och samhälle att göra en kunskapsöversyn kring integration och social sammanhållning på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom väntar vi svar på ett par större internationella projektansökningar som handlar om ungdomars utanförskap.

Min nya tjänst innebär att jag lämnar mitt arbete som koordinator på Näktergalen mentorsverksamhet. Tack till alla jag har arbetat med, både personal och studenter, för fyra givande och roliga år!

/Martin