I en ny rapport publicerad av Bostad 2030 sammanfattar jag min tidigare forskning om den svenska kommunala allmännyttiga bostadssektorn och utvecklar densamma genom att fokusera på fyra samtida motsägelser som allmännyttan står inför och föreslår konturer för en utveckling av allmännyttan och svensk social bostadsförsörjning.

De fyra motsägelserna jag lägger fram är: 1) hög nyproduktion men minskat bestånd, 2) en “dubbel selektivitet” som illustreras genom å ena sidan strikta tillträdeskrav och å andra sidan ökad residualisering, 3) en lokal variation som står i kontrast mot en idé om en sammanhållen nationell bostadsförsörjning och; 4) motstridiga tendenser kring att samtidigt motverka och bidra till socioekonomisk segregation.

För att komma tillrätta med de utmaningar som utkristalliseras från dessa utmaningar föreslår jag en förstärkning av såväl generella som selektiva inslag i svensk bostadsförsörjning, bland annat ett reformerat bostadsbidrag, ett återuppfunnet investeringsstöd och förändringar i fördelningssystemet av hyresrätter.

Rapporten släppets den 24 maj på ett seminarium där jag presenterade rapportens innehåll. Därpå följde en diskussion, först mellan representanter för hyresmarknadens parter (Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen), och därefter mellan de bostadspolitiska talespersonerna för Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.

Seminariet går att se i efterhand här och rapporten kan laddas ner här

Hur har den svenska bostadspolitiska regimen växt fram, utvecklats över tid och vilka nutida utmaningar står den inför? Dessa frågor söker Bo Bengtsson och jag svar på i vår nya bok “Bostadsfrågan som politik och intressekamp” som nu har släppts på Égalité förlag.

Boken, som vi arbetat på under många år, syftar till att ge en heltäckande bild av bostadsfrågan i Sverige ur ett samhällsvetenskapligt – främst statsvetenskapligt – perspektiv.

Så här skriver förlaget om boken:

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer

Den svenska ”bostadspolitiska regimen” vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande.

Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen.

Boken finns att köpa där böcker finns, till exempel på Adlibris.

Trevlig läsning!

Den 8 februari föreläste jag på Forum Jämställdhet om jämställdhet på bostadsmarknaden. Även om mitt föredrag var i det deppigaste laget var det ett av de mest intressanta och uppfriskande sammanhang jag medverkat i på länge, inte minst då flera intressanta aktörsledda satsningar för att råda bot på den bristande jämlikheten presenterades.

På seminariet skulle också två statliga offentliga utredningar medverkat. Tråkigt nog lades dessa ner vid årsskiftet, vilket försvårar förutsättningarna för för en mer jämlik och jämställd bostadsmarknad.

Mitt huvudbudskap är att jämställdheten på bostadsmarknaden minskar i takt med att resursojämlikheten ökar. För att att få en mer jämlik bostadsmarknaden måste boendet därför behandlas som en central välfärdsdimension. Lösningarna kan inte enbart sökas i nyckfulla bostadspolitiska inslag eller branschens mer eller mindre innovativa lösningar. De enskilda aktörerna i branschen kan göra mycket, men inte allt.

Min föreläsning och hela passet om en jämställd bostadsmarknad kan ses på UR Play på den här länken.

I november medverkade jag i Uppdrag gransknings avsnitt “Miljardprogrammet”. I programmet gör SVT har gjort en genomlysning av den omstrukturering som sker på den svenska hyresmarknaden, där internationella aktörer har blivit storägare av flerfamiljshus i miljonprogrammet. Programmet täcker in en liten del av en omfattande struktur, där allt från allmännyttans (förändrade) villkor till ekonomiska krav på och regler för kommunerna och bruksvärdessystemet funktion måste tas i beaktning. Mina kommentarer i programmet rör framförallt hur allmännyttans andel av beståndet minskar och att många billiga kommunala bostäder genom ägarbyten och kosmetiska renoveringar försvinner från bostadsmarknaden. På så sätt får vi mindre möjligheter att klara bostadsförsörjningen får hushåll med begränsade ekonomiska resurser.

Se programmet här:

https://www.svtplay.se/video/33149642/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-miljardprogrammet

. 

I oktober 2021 publicerades rapporten “Trångboddhet i Malmö: En studie av trångboddhetens ojämlika utbredning och konsekvenser”, som jag skrivit tillsammans med Matilda Sandberg. Rapporten kombinerar en statistisk kartläggning av trångboddheten i Malmö med intervjuer och enkäter i syfte att att undersöka trångboddhetens yttringar och konsekvenser. Rapporten är publicerad i SBV Working Paper Series, läs mer och ladda ner rapporten här.

En annan nyligen publicerad artikel berör det politiskt högaktuella ämnet områdesinsatser. “Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden” är en vetenskapligt granskad kunskapsöversikt om fenomenet områdesinsatser och publicerades i tidskriften Nordic Social Work Research i november 2021. Artikeln är samförfattad med Kim Roelofs och Tapio Salonen. Läs mer och ladda ner artikeln här.

Den 26 juni publicerades min nya bok “Allmännyttan och jämlikheten: Svensk bostadspolitik vid vägskäl?” Boken publiceras på SNS Förlag och finns att ladda ner från DiVA eller beställa från Bokus.

Några av bokens slutsatser presenterade jag också på DN Debatt.

Trevlig läsning!

Sverige har länge haft en bostadspolitisk vision om neutralitet mellan upplåtelseformerna, det vill säga en tanke om lika villkor mellan alla upplåtelseformer, särskilt mellan det ägda (inkl bostadsrätt) och det hyrda boendet. Vi har också vad som kallas en integrerad hyresmarknad, en hyresmarknad där privata och allmännyttiga hyresvärdar konkurrerar på lika villkor om samma hyresgäster. I praktiken har emellertid såväl principen om neutralitet mellan det ägda och det hyrda boende och den integrerade hyresmarknaden visat sig vara i det närmaste idealbilder. Detta har visat sig i bland annat socioekomiska skillnader bland hushållen i de olika upplåtelseformerna.

I en ny rapport belyser jag hur just detta faller ut i praktiken på senare år. Rapporten studerar bostadsbyggandet och befolkningens socioekonomiska sammansättning per upplåtelseform, samt analyserar förändringar i dessa under den expansiva perioden 2013-2017.

Rapporten är den första publikationen i serien SBV Working Paper Series som ges ut av forskarmiljön Studier i boende och välfärd vid Malmö universitet. Se www.mau.se/sbv för mer info om forskningsmiljön och publikationsserien.

Ladda ner rapporten här

Ny bok!

Lagom till sommaren släpps min bok om svensk allmännytta. Det är i mångt och mycket en översatt, populariserad och uppdaterad upplaga av min avhandling – som jag i höstas för övrigt blev tilldelad utmärkelsen årets avhandling för!

Boken, som ännu saknar titel, släpps på SNS i ramen för SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.

Forskningsmiljön Studier i boende och välfärd

Sedan ett år tillbaka är jag föreståndare för en ny ämnesövergripande miljö vid Malmö universitet för forskning som berör bostäder och boende – Studier i boende och välfärdt. Forskningsmiljön samlar ett antal forskningsprojekt och forskare – seniora och juniora – från olika lärosäten och fakulteter. Målet är att skapa en stark forskningsmiljö som med olika perspektiv och ingångar belyser frågan om bostaden och boendet i ett föränderligt samhälle. Centralt i forskningsmiljön är samverkan med bostadsbranschens aktörer och intresseorganisationer.

Läs mer om forskningsmiljön här

Nya forskningsprojekt

Under det senaste året har jag varit med och startat med upp flera nya intressanta forskningsprojekt. Bland annat tittar vi på innovativa satsningar för att motverka barns hemlöshet i projektet Barns bostad först tillsammans med AFRY, Rädda Barnen och Stadsmissionen. I det Formasfinanserade projektet Att dela bostad i bostadsojämlikhetens tidevarv analyserar vi tillsammans med forskare från IBF i Uppsala hur och varför priviligierade respektive utsatta grupper delar bostad. I ett annat projekt med finansiering från Formas undersöker en forskargrupp från olika lärosäten planering kring allmänningar och stråk som kopplar stad och landsbygd och som kopplar socio-ekonomiskt och etniskt segregerade stadsdelar i det postindustriella stads/landskapet. I ett vinnovaprojekt med den ambitiösa titeln Bostäder för alla studerar en projektgrupp med aktörer från bostadssektorn, akademin och finansbranschen möjligheter för fler att efterfråga bostadsrätter. Många spännande infallsvinklar på frågan om bostaden och boendet alltså.

I veckans perspektiv i tidskriften Dagens Samhälle skriver jag om behovet av att ta ett rejält omtag om den social bostadspolitiken den och sociala bostadsförsörjningen. Bland annat föreslår jag en ny bostadssocial utredning för att bringa klarhet i de frågor om boendet och bostaden som så många diskuterar men som vi egentligen vet väldigt lite om. 

Läs gärna texten här

Ett ofta förekommande argument i den bostadspolitiska debatten är att rörligheten på bostadsmarknaden bör vara hög. Det kan i sig diskuteras om hög rörlighet är något odelat positivt (tänk soff-surfande ungdomar), men givet att hög rörlighet är betraktat som önskvärt brukar ett argument för att skapa rörlighet vara hög nybyggnation av bostäder. När ett hushåll flyttar in i en nybyggd bostad lämnar detta hushåll oftast en ledig bostad efter sig. Någon annan flyttar i sin tur in i den vakanta bostaden bostaden, och så har en så kallad flyttkedja uppstått. 

Ofta hävdas det också att om det byggs stora bostäder så skapas flyttkedjor som i slutändan tillgängliggör små och billiga bostäder för debutanter på bostadsmarknaden. Till exempel: Genom att det byggs en villa i en stads ytterområde kan en barnfamilj lämna sin trea i innerstaden. Den vakanta trean i innerstaden kan i sin tur göra det möjligt för två ensamboende att flytta ihop för att starta en familj. Dessa två ensamboende lämnar i sin tur varsin liten lägenhet som blir tillgängliga för den som står utanför bostadsmarknaden eller en ungdom som ska lämna familjehemmet. Byggnationen av en större och dyrare bostad brukar därmed motiveras inte bara utifrån efterfrågan på bostaden i sig, utan också med att en sådan byggnation skapar flyttkedjor som tillgängliggör flera bostäder i lägre prissegmentet. 

Det har emellertid fram tills nu saknats en översikt över kunskapsläget när det gäller flyttkedjor och framförallt vilka som tar del i dessa kedjor. På uppdrag av Region Skåne, Stockholms Läns Landsting och Göteborgsregionen har jag och mina kollegor tagit fram en kunskapsöversikt över vetenskapligt publicerad forskning och andra rapporter kring bostadsflyttkedjor i såväl nationell som internationell kontext.

Översikten visar att flyttkedjorna som uppstår vid nybyggnation förvisso kan bli ganska långa, men det saknas studier som ger belägg för att kedjorna verkligen når hushåll som står utanför bostadsmarknaden. Det finns inga studier som visar att hushåll med låga inkomster eller personer som står utanför bostadsmarknaden kommer in på bostadsmarknaden genom att det byggs lägenheter i det högre prissegmentet. Tvärtom visar de studier som gjorts att flyttkedjorna bryts innan de når dessa grupper. Vakanserna fylls upp av andra, exempelvis inflyttare från andra kommuner.

Vi konstaterar vidare att den litteratur som finns är daterad och svår att applicera på dagens svenska bostadsmarknad. För att kunna säga något om flyttkedjornas effektivitet när det gäller att frigöra bostäder även för mindre bemedlade hushåll krävs således nya och mer detaljerade studier – något som är lättare idag än tidigare med den tillgång till det nationella lägenhetsregister som finns sedan några år tillbaka. 

Rapporten kan laddas ner här

Uppdatering: En debattartikel på ämnet skrevs till Sydsvenskan i april 2019.