Denna bok, som jag arbetat med sedan tidigt 2022, finns nu i handeln. Boken är en komparativ belysning av vad jag och min medredaktör Mark Stephens ser som en de mest angelägna frågorna i dagens samhälle: boendet som en välfärdsdimension. Förlaget beskriver boken som “en banbrytande antologi om det omtvistade förhållandet mellan boendet välfärdsstaten”. Jag är väldigt glad över att ha tagit fram denna bok tillsammans med Mark och ytterligare 23 kompetenta forskare från hela världen. Ingen nämnd, ingen glömd! 

Vår utgångspunkt är att – även om bostadsforskare i allmänhet är överens om att boendet bör betraktas som en del av ett bredare välfärdssystem – det har visat sig svårt att precisera och operationalisera boendets position inom välfärdsstaten. Förhållandet har dessutom blivit betydligt mer komplext till följd av den intensiva globaliseringen och integrationen av nationella bostadsfinansieringssystem i globala finansmarknader. Vidare menar vi att de nationella välfärdssystemen speglar såväl ekonomiska som sociala modeller och även dessa har förändrats i takt med att länder har reagerat på globaliseringen och när traditionella ideologiska ramverk har blivit mindre tydliga.

Det finns således ett behov av att omdefiniera sambandet mellan boende och välfärd mot bakgrund av förändringar i både välfärds- och bostadssystemen. Genom att undersöka den aktuella situationen och den historiska utvecklingen av bostadsförsörjning och välfärdsfördelning i olika sammanhang över hela världen, syftar vår bok till att bidra till en utökad förståelse av boende och välfärd.

Boken samlar 25 internationella bostadsforskare från 15 länder över hela världen. Utifrån ett sådant globalt angreppssätt syftar boken till att ge en uppdaterad empirisk bild och analys av olika bostadssystem och deras koppling till välfärdssystemet i olika nationella sammanhang. Boken går bortom det vanliga fokuset på “affordable housing” i välutvecklade välfärdssystem och inkluderar länder från den globala södern, inklusive regioner där det är tveksamt om det överhuvudtaget finns några välfärdssystem. Boken syftar således till att ge läsaren en inblick i de stora skillnaderna i bostadsförsörjningen i internationella sammanhang avseende de stora skillnaderna i hur välfärdsstaterna är uppbyggd. Utifrån dessa insikter reflekterar vi över om “regimbegreppet” fortfarande utgör ett lämpligt teoretiskt ramverk för att förstå förhållandet mellan boendet och den bredare välfärdsstaten.

Handboken vänder sig till forskare, studenter, beslutsfattare och andra yrkesverksamma inom bostadsforskning, välfärdsstudier, ekonomi, urbana studier, socialt arbete, socialpolitik och sociologi.

I en ny rapport publicerad av Bostad 2030 sammanfattar jag min tidigare forskning om den svenska kommunala allmännyttiga bostadssektorn och utvecklar densamma genom att fokusera på fyra samtida motsägelser som allmännyttan står inför och föreslår konturer för en utveckling av allmännyttan och svensk social bostadsförsörjning.

De fyra motsägelserna jag lägger fram är: 1) hög nyproduktion men minskat bestånd, 2) en “dubbel selektivitet” som illustreras genom å ena sidan strikta tillträdeskrav och å andra sidan ökad residualisering, 3) en lokal variation som står i kontrast mot en idé om en sammanhållen nationell bostadsförsörjning och; 4) motstridiga tendenser kring att samtidigt motverka och bidra till socioekonomisk segregation.

För att komma tillrätta med de utmaningar som utkristalliseras från dessa utmaningar föreslår jag en förstärkning av såväl generella som selektiva inslag i svensk bostadsförsörjning, bland annat ett reformerat bostadsbidrag, ett återuppfunnet investeringsstöd och förändringar i fördelningssystemet av hyresrätter.

Rapporten släppets den 24 maj på ett seminarium där jag presenterade rapportens innehåll. Därpå följde en diskussion, först mellan representanter för hyresmarknadens parter (Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen), och därefter mellan de bostadspolitiska talespersonerna för Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.

Seminariet går att se i efterhand här och rapporten kan laddas ner här

Hur har den svenska bostadspolitiska regimen växt fram, utvecklats över tid och vilka nutida utmaningar står den inför? Dessa frågor söker Bo Bengtsson och jag svar på i vår nya bok “Bostadsfrågan som politik och intressekamp” som nu har släppts på Égalité förlag.

Boken, som vi arbetat på under många år, syftar till att ge en heltäckande bild av bostadsfrågan i Sverige ur ett samhällsvetenskapligt – främst statsvetenskapligt – perspektiv.

Så här skriver förlaget om boken:

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer

Den svenska ”bostadspolitiska regimen” vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande.

Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen.

Boken finns att köpa där böcker finns, till exempel på Adlibris.

Trevlig läsning!

Den 8 februari föreläste jag på Forum Jämställdhet om jämställdhet på bostadsmarknaden. Även om mitt föredrag var i det deppigaste laget var det ett av de mest intressanta och uppfriskande sammanhang jag medverkat i på länge, inte minst då flera intressanta aktörsledda satsningar för att råda bot på den bristande jämlikheten presenterades.

På seminariet skulle också två statliga offentliga utredningar medverkat. Tråkigt nog lades dessa ner vid årsskiftet, vilket försvårar förutsättningarna för för en mer jämlik och jämställd bostadsmarknad.

Mitt huvudbudskap är att jämställdheten på bostadsmarknaden minskar i takt med att resursojämlikheten ökar. För att att få en mer jämlik bostadsmarknaden måste boendet därför behandlas som en central välfärdsdimension. Lösningarna kan inte enbart sökas i nyckfulla bostadspolitiska inslag eller branschens mer eller mindre innovativa lösningar. De enskilda aktörerna i branschen kan göra mycket, men inte allt.

Min föreläsning och hela passet om en jämställd bostadsmarknad kan ses på UR Play på den här länken.

I november medverkade jag i Uppdrag gransknings avsnitt “Miljardprogrammet”. I programmet gör SVT har gjort en genomlysning av den omstrukturering som sker på den svenska hyresmarknaden, där internationella aktörer har blivit storägare av flerfamiljshus i miljonprogrammet. Programmet täcker in en liten del av en omfattande struktur, där allt från allmännyttans (förändrade) villkor till ekonomiska krav på och regler för kommunerna och bruksvärdessystemet funktion måste tas i beaktning. Mina kommentarer i programmet rör framförallt hur allmännyttans andel av beståndet minskar och att många billiga kommunala bostäder genom ägarbyten och kosmetiska renoveringar försvinner från bostadsmarknaden. På så sätt får vi mindre möjligheter att klara bostadsförsörjningen får hushåll med begränsade ekonomiska resurser.

Se programmet här:

https://www.svtplay.se/video/33149642/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-miljardprogrammet

. 

I oktober 2021 publicerades rapporten “Trångboddhet i Malmö: En studie av trångboddhetens ojämlika utbredning och konsekvenser”, som jag skrivit tillsammans med Matilda Sandberg. Rapporten kombinerar en statistisk kartläggning av trångboddheten i Malmö med intervjuer och enkäter i syfte att att undersöka trångboddhetens yttringar och konsekvenser. Rapporten är publicerad i SBV Working Paper Series, läs mer och ladda ner rapporten här.

En annan nyligen publicerad artikel berör det politiskt högaktuella ämnet områdesinsatser. “Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden” är en vetenskapligt granskad kunskapsöversikt om fenomenet områdesinsatser och publicerades i tidskriften Nordic Social Work Research i november 2021. Artikeln är samförfattad med Kim Roelofs och Tapio Salonen. Läs mer och ladda ner artikeln här.

Den 26 juni publicerades min nya bok “Allmännyttan och jämlikheten: Svensk bostadspolitik vid vägskäl?” Boken publiceras på SNS Förlag och finns att ladda ner från DiVA eller beställa från Bokus.

Några av bokens slutsatser presenterade jag också på DN Debatt.

Trevlig läsning!

Sverige har länge haft en bostadspolitisk vision om neutralitet mellan upplåtelseformerna, det vill säga en tanke om lika villkor mellan alla upplåtelseformer, särskilt mellan det ägda (inkl bostadsrätt) och det hyrda boendet. Vi har också vad som kallas en integrerad hyresmarknad, en hyresmarknad där privata och allmännyttiga hyresvärdar konkurrerar på lika villkor om samma hyresgäster. I praktiken har emellertid såväl principen om neutralitet mellan det ägda och det hyrda boende och den integrerade hyresmarknaden visat sig vara i det närmaste idealbilder. Detta har visat sig i bland annat socioekomiska skillnader bland hushållen i de olika upplåtelseformerna.

I en ny rapport belyser jag hur just detta faller ut i praktiken på senare år. Rapporten studerar bostadsbyggandet och befolkningens socioekonomiska sammansättning per upplåtelseform, samt analyserar förändringar i dessa under den expansiva perioden 2013-2017.

Rapporten är den första publikationen i serien SBV Working Paper Series som ges ut av forskarmiljön Studier i boende och välfärd vid Malmö universitet. Se www.mau.se/sbv för mer info om forskningsmiljön och publikationsserien.

Ladda ner rapporten här

Ny bok!

Lagom till sommaren släpps min bok om svensk allmännytta. Det är i mångt och mycket en översatt, populariserad och uppdaterad upplaga av min avhandling – som jag i höstas för övrigt blev tilldelad utmärkelsen årets avhandling för!

Boken, som ännu saknar titel, släpps på SNS i ramen för SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.

Forskningsmiljön Studier i boende och välfärd

Sedan ett år tillbaka är jag föreståndare för en ny ämnesövergripande miljö vid Malmö universitet för forskning som berör bostäder och boende – Studier i boende och välfärdt. Forskningsmiljön samlar ett antal forskningsprojekt och forskare – seniora och juniora – från olika lärosäten och fakulteter. Målet är att skapa en stark forskningsmiljö som med olika perspektiv och ingångar belyser frågan om bostaden och boendet i ett föränderligt samhälle. Centralt i forskningsmiljön är samverkan med bostadsbranschens aktörer och intresseorganisationer.

Läs mer om forskningsmiljön här

Nya forskningsprojekt

Under det senaste året har jag varit med och startat med upp flera nya intressanta forskningsprojekt. Bland annat tittar vi på innovativa satsningar för att motverka barns hemlöshet i projektet Barns bostad först tillsammans med AFRY, Rädda Barnen och Stadsmissionen. I det Formasfinanserade projektet Att dela bostad i bostadsojämlikhetens tidevarv analyserar vi tillsammans med forskare från IBF i Uppsala hur och varför priviligierade respektive utsatta grupper delar bostad. I ett annat projekt med finansiering från Formas undersöker en forskargrupp från olika lärosäten planering kring allmänningar och stråk som kopplar stad och landsbygd och som kopplar socio-ekonomiskt och etniskt segregerade stadsdelar i det postindustriella stads/landskapet. I ett vinnovaprojekt med den ambitiösa titeln Bostäder för alla studerar en projektgrupp med aktörer från bostadssektorn, akademin och finansbranschen möjligheter för fler att efterfråga bostadsrätter. Många spännande infallsvinklar på frågan om bostaden och boendet alltså.

I veckans perspektiv i tidskriften Dagens Samhälle skriver jag om behovet av att ta ett rejält omtag om den social bostadspolitiken den och sociala bostadsförsörjningen. Bland annat föreslår jag en ny bostadssocial utredning för att bringa klarhet i de frågor om boendet och bostaden som så många diskuterar men som vi egentligen vet väldigt lite om. 

Läs gärna texten här