Vad händer nu då?

Det gick vägen! Jag disputerade den 26 oktober på min avhandling om allmännyttan. Professor David Clapham gjorde en gedigen insats som opponent och det blev två timmars intensiva och givande diskussioner. Betygsnämnden ställde kloka frågor och det blev till och med tid för några frågor från publiken i den fullsmockade hörsalen. Avhandlingen tog faktiskt slut, men en ny upplaga är på ingång så den som vill ha ett ex är välkommen att höra av sig.

Så, vad händer nu? Det har blivit en del uppmärksamhet kring avhandlingen. Mitt debattinlägg om avhandlingen i Sydsvenskan fick replik från SABO:s VD Anders Nordstrand. Sveriges Radio, Dagens Arena, Dagens Nyheter, Hem & Hyra och ett antal andra medier har uppmärksammat avhandlingen och rektorsbloggen på Malmö universitet har lyft fram arbetet. Allt det här känns förstås väldigt roligt och nu väntar ett antal föreläsningar runt om i landet, bland annat på allmännyttig frukost I Stockholm den 5 december.  

Nu väntar nya forskningsprojekt om offentlig bostadsförsörjning, segregation och segmentering. Nu på fredag publicerar vi en rapport om effekten av flyttkedjor och i december kommer en rapport om segregation och segmentering i Malmö. Jag återkommer till dessa spännande projekt och rapporter.

For the Benefit of Everyone?

For the Benefit of Everyone. Explaining the Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality. 

Så heter min avhandling som nu är tryckt, spikad och distribuerad. Den finns att läsa här för den som är intresserad. Nu stundar en nervös väntan till disputationen den 26 oktober där jag försvarar avhandlingen i diskussion med fakultetsopponent David Clapham, professor i Real Estate and Planning, University of Glasgow. Kom gärna och lyssna och plocka upp ett tryckt exemplar av boken.

Så här sammanfattar jag avhandlingen:

Bostaden och boendet har en speciell plats i den svenska välfärdsstaten. Ända sedan socialminister Gustav Möller mottog den bostadssociala utredningens slutrapport 1945 har boendet varit en bärande pelare i det svenska folkhemmet. Den svenska bostadspolitiken och bostadsförsörjningen har sedan efterkrigstiden varit generell i bemärkelsen att bostadskonsumenter inte har delats upp efter inkomst eller levnadsvillkor. Istället har politiken haft målsättningen ”goda bostäder för alla”. Det huvudsakliga verktyget för att förverkliga denna målsättning – den generella bostadspolitikens galjonsfigur – har varit allmännyttan, de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen, som har i uppgift att erbjuda hyresbostäder av hög kvalitet till allmän nytta.

Denna doktorsavhandling analyserar allmännyttan utifrån observationen att dagens bostadssituation i hög grad präglas av ojämlikhet. Bostadskonsumenten är i allt mindre utsträckning frigjord från nedärvda villkor; tillgång till bostad och boendets karaktärsdrag blir allt mer villkorat av ekonomiska resurser. Avhandlingen belyser allmännyttans roll i denna utveckling. De kommunala bostadsbolagen har förändrats under senare decennier genom gradvisa politiska reformer och anpassning till EU:s konkurrenslagstiftning – en utveckling som kan ha bäring på allmännyttans möjlighet att hålla bostadsojämlikhet stången. Syftet med avhandlingen är därmed att studera allmännyttans potentiella och faktiska betydelse för bostadsojämlikhet i svenska städer. Avhandlingen bottnar i kritisk realistisk ontologi och analyserar hur och varför (eller varför inte) allmännyttans latenta möjligheter att motverka ojämlik bostadsförsörjning aktualiseras i den samtida strukturen för bostadsförsörjning. 

Genom studier av allmännyttiga bostadsföretag i hela Sverige, varav elva fördjupade fallstudier, söker avhandlingen svar på huruvida den samtida allmännyttan motverkar bostadsojämlikhet, eller om den i själva verket bidrar till en mer ojämlik bostadssituation. Avhandlingen består av tre vetenskaplig bedömda tidskriftsartiklar. Tillsammans med avhandlingens kappa belyser artiklarna hur bostadsojämlikhet kan förstås utifrån en svensk kontext och vilka mångdimensionella utryck och följder sådan ojämlikhet inbegriper, vilka praktikeri allmännyttan som motverkar och möjliggör bostadsojämlikhet, samt hur det handlingsutrymme allmännyttan har för att motverka bostadsojämlikhet identifieras och utnyttjas av de kommunala bostadsföretagen.

Avhandlingens resultat pekar på att allmännyttan, trots en gradvis förskjutning mot affärsmässighet och krav på avkastning, fortfarande har en latent förmåga att motverka bostadsojämlikhet. Det generella uppdraget består, så gör också de bostadssociala förväntningarna på allmännyttan. Förutsättningarna har emellertid förändrats – den offentliga bostadsförsörjningen har gått från statligt finansierad till finansialiserad, det vill säga beroende av finansiella motiv, institutioner och verktyg. Allmännyttan befinner sig i ett tillstånd som kan betecknas som finansialiserad universalism. Trots detta identifieras i avhandlingen ett betydande handlingsutrymme för de kommunala bostadsföretagen att aktualisera underliggande mekanismer som kan bidra till att motverka en ojämlik bostadssituation. Hur detta handlingsutrymme uppfattas och utnyttjas skiftar emellertid. Handlingsutrymmet tolkas – medvetet eller omedvetet – på olika sätt, beroende på politiska förutsättningar men också på den lokala institutionella strukturens stigberoende, det vill säga dess tidigare vägval, dess kultur och traditioner. Hur handlingsutrymmet tolkas får konsekvenser för de praktiker som har bäring på bostadsojämlikhet. 

Slutsatsen är att allmännyttan mer än någonsin tidigare är lokalt diversifierad. En finansialiserad föreställningsvärld har blivit norm hos många kommunala bostadsbolag, men denna förhandlas och utmanas av andra bolag. Givet denna variation bidrar allmännyttan samtidigt – och motsägelsefullt – till både minskad och ökad bostadsojämlikhet. Den tvetydiga allmännyttans karaktär avgörs således på lokal nivå – något som står i kontrast till nationella målsättningar om en offentlig bostadsförsörjning som grundar sig på goda bostäder till allmän nytta.

 

Ny artikel + disputation

Min artikel “Off the Beaten Track? Selectivity, Discretion and Path-Shaping in Swedish Public Housing” har nu publicerats i tidskriften Housing, Theory and Society. Artikeln är den sista av de tre artiklar som utgör stommen min avhandling “For the Benefit of Everyone – The Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality”, vilken jag försvarar den 26 oktober kl 13 på Niagara, Malmö universitet (Välkomna!)

Artikeln finns för fri tillgång på tidskriftens webbplats.

Hyreskommissionen

De senare årens eskalerande bostadsbrist för hushåll med lägre inkomster, osäkra arbetsvillkor och brist på eget kapital har lett till att debatten om den svenska bostadsmodellen har tagit ny fart. Hyresrätten och framförallt modellen för kollektivt förhandlade bruksvärdeshyror är satt under press från många håll. “Allt oftare hörs ropen på ett nytt system eller behoven av förändring av det befintliga hyresförhandlingssystemet”, skriver Hyresgästföreningen i den debattartikel som publicerades på DN debatt den 14 december. 

Genom tillsättandet av en en oberoende kommission ledd av den tidigare bostadsministern Stefan Attefall tar Hyresgästföreningen nu ett ett välkommet initiativ till att se över hyressättningen och hyresrättens utveckling. Uppdraget är att lägga fram förslag för hur man kan utveckla hyressättningen och hyresrätten på den svenska bostadshyresmarknaden utifrån hyresgästens, hyresvärdens och samhällets perspektiv.

Jag är mycket hedrad över att ha blivit rekryterad till denna kommission och hoppas kunna bidra med mina perspektiv och erfarenheter till arbetet.  

Foto: Rickard L Eriksson

Rätten att bo

Det senaste numret av tiskriften PLAN har temat “rätten att bo”. Här belyser ett antal skribenter rätten till bostad utifrån en rad olika perspektiv, från samband mellan politisk styrning och boendesegregation till hyresgästerna i Pennygångens motstånd mot den omfattande renovering som skulle få många att tvingas lämna sina hem till följd av kraftigt höjda hyror. Jag skriver en artikel om min forskning om allmännyttans utveckling utifrån begreppet rätt till bostad i den svenska kontexten.

Har du inte tillgång till tidskriften läggs artiklarna ut efterhand på www.planering.org

 

Höra hemma – om det bostadspolitiska dilemmat

I boken Höra hemma, utgiven av ArkDes i samarbete med Movium, diskuterar jag och 40 andra författare – forskare, praktiker och artister – det bostadspolitiska dilemmat. Utifrån ett antal olika perspektiv blickar de medverkande bakåt, belyser samtiden och tänker framåt kring bostaden och boendet. Många intressanta inspel i en väldigt trevlig förpackning, om jag får säga det själv. Jag vet inte riktigt var man kan få tag på boken, säkerligen på ArkDes. Här kan man i alla fall läsa lite mer. 

I övrigt så har jag nyligen passerat 75%-strecket för arbetet med min avhandling om  allmännyttan. Ett år kvar. Ett år av skrivande bakom lyckta dörrar. Nåja, jag kommer ut då och då. Vi ses kanske på samhällsbyggnadsdagarna den 12/10 där jag samtalar i en panel om huruvida det går att bygga bort segregationen. Eller på SABO:s integrationsdagar där jag föreläser om integration och boende. 

/Martin

 

 

 

En allmännytta för alla?

I januari publicerades artikeln New public housing: a selective model disguised as universal? Implications of the market adaptation of Swedish public housing” I tidskriften International Journal of Housing Policy. I artikeln analyserar jag inträdeskraven i de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen (som de såg ut 2014) och landar i slutsatsen att allmännyttan av idag kanske inte så allmännyttig. Istället för att bidra till den generella bostadspolitiken och stå för “goda bostäder för alla” har allmännyttan kommit att utvecklas till en tvetydig hybrid mellan den generella allmännyttan och en mer selektiv bostadssektor, det vi i resten av Europa kallar social housing. Allmännyttan av idag har stora lokala variationer och vänder sig å ena sidan mot inkomstrika hushåll och å andra sidan mot de allra mest inkomstfattiga hushållen. Däremellan utestängs allt fler personer som har tillfälliga inkomster eller är beroende av bostadsbidrag och försörjningsstöd. Framförallt drabbar detta debutanter på bostadsmarknaden, ungdomar och ensamstående föräldrar.

Efter jag gjorde min studie har många kommuner och bostadsbolag sänkt kraven. Den vägledande skriften “En ansvarsfull uthyrningspolicy” som SABO gav ut 2016 bygger bland annat på forskningsresultaten från projektet “Nyttan med allmännyttan” där jag presenterade siffrorna för första gången och där jag och forskarkollegor pekar på bristen på samband mellan en viss inkomst och uteblivna hyresintäkter. En uppföljning av uthyrningskraven är på gång, men min uppfattning är att det krävs ett tydligt vägval för allmännyttan för att ingen ska falla mellan stolarna på den svenska bostadsmarknaden. Antingen är allmännyttan allmännyttig och släpper in även hushåll med begränsad ekonomi, eller så krävs en reform som medför en ny modell av social housing-karaktär där även inkomstfattiga kan efterfråga en bostad.  Ett sådant vägval behöver göras av staten, inte av kommunerna.

Uppdatering; Jag utvecklar ovanstående resonemang i en debattartikel i Svenska Dagbladet 18 mars 2017. Malmö högskola har också intervjuat mig om min forskning,

 

 

 

Halvvägs

Det är kul att vara bostadsforskare idag. Bostäder är på allas läppar. Anledningen till detta  är förvisso mindre kul – bostadsmarknaden i Sverige håller minst sagt på  att rämna. Då tänker jag inte först och främst på den bostadsbubbla som en del talar om eller den ökade skuldsättningen hos hushållen. Allvarligt förstås, men mitt största bekymmer med bostadsmarknaden idag är att skillnaderna mellan de som har och de som inte har blir större. Jag talar i min forskning om detta i termer av bostadsojämlikhet.

Hur och var (och om) vi bor hänger ihop med våra ekonomiska förutsättningar – men hur och var vi bor får också ekonomiska konsekvenser. Det har under en längre tid lönat sig att bo för de som redan har, medan de som inte har får betala dyrt för sitt boende. Den ojämlika bostadssitutionen är således både en effekt av och en orsak till social ojämlikhet. I Sverige har vi länge haft allmännyttiga hyresrätter för att undvika allt för stora klyftor på bostadsmarknaden och skapa en jämlik bostadsmarknad, där alla har haft rätten att efterfråga en bostad, oavsett exempelvis ekonomisk situation. Min forskning visar dock på att allmännyttan kanske inte funkar som tidigare. Den bostadsmarknad vi befinner oss på verkar alltså reproducera den sociala ojämlikhet som allmännyttan skulle korrigera. Är den svenska bostadsmodellen därmed satt ur spel? Motverkar allmännyttan fortfarande bostadsojämlikheten. Eller kan den till och med förvärra ojämlikheten?

Ungefär detta handlar min avhandling om. I vintras lade jag fram min ett antal texter på detta temat vid ett halvtidsseminarium. Sedan dess har jag varit mestadels föräldraledig. Men nu börjar andra halvlek. Forskningen som jag håller mig sysselsatt med just nu väcker stort intresse. Och det är förstås kul. Boken “Nyttan med allmännyttan”, som kom ut hösten 2015 sålde slut i förstaupplagan omgående, och en ny tryckning fick göras. Den kan köpas via Adlibris. Boken och mina bidrag i den har blivit väl emottagna och det har blivit mycket föreläsningar på mina bidrag till boken. Jag har också fått den stora äran att presentera min forskning på “En akademisk kvart”, där forskare från högskolan ska presentera sina alster på ett populärvetenskapligt sätt under 15 minuter på Malmö stadsbibliotek. Allting fångades enligt uppgift på videofilm.

Det som nog har väckt störst intresse är den forskning jag har gjort kring allmännyttans uthyrningspolicies, det vill säga vem som får bo i allmännyttan. Forskningen visar att allmännyttan kanske inte är så allmännyttig trots allt. Barriärerna in är ofta höga, och vi ser hur en del allmännyttiga bolag minskar sina ekonomiska risktagande genom att stänga ute hushåll och individer med lägre inkomster. En vetenskaplig artikel på detta tema är under granskning och flera medier har hört av sig i ämnet. Bland annat har Hem & Hyra i det senaste numret gjort en gedigen granskning av alla värdars uthyrningskrav, där en längre intervju med mig finns med.

I början av juli åker jag till Almedalen för att presentera min forskning i ett så kallat Science Slam och delta i ett seminarium om bostadsbyggande för en socialt sammanhållen stad med fokus på Göteborg (så här såg det ut):

På återhörande!

Martin