En allmännytta för alla?

I januari publicerades artikeln New public housing: a selective model disguised as universal? Implications of the market adaptation of Swedish public housing” I tidskriften International Journal of Housing Policy. I artikeln analyserar jag inträdeskraven i de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen (som de såg ut 2014) och landar i slutsatsen att allmännyttan av idag kanske inte så allmännyttig. Istället för att bidra till den generella bostadspolitiken och stå för ”goda bostäder för alla” har allmännyttan kommit att utvecklas till en tvetydig hybrid mellan den generella allmännyttan och en mer selektiv bostadssektor, det vi i resten av Europa kallar social housing. Allmännyttan av idag har stora lokala variationer och vänder sig å ena sidan mot inkomstrika hushåll och å andra sidan mot de allra mest inkomstfattiga hushållen. Däremellan utestängs allt fler personer som har tillfälliga inkomster eller är beroende av bostadsbidrag och försörjningsstöd. Framförallt drabbar detta debutanter på bostadsmarknaden, ungdomar och ensamstående föräldrar.

Efter jag gjorde min studie har många kommuner och bostadsbolag sänkt kraven. Den vägledande skriften ”En ansvarsfull uthyrningspolicy” som SABO gav ut 2016 bygger bland annat på forskningsresultaten från projektet ”Nyttan med allmännyttan” där jag presenterade siffrorna för första gången och där jag och forskarkollegor pekar på bristen på samband mellan en viss inkomst och uteblivna hyresintäkter. En uppföljning av uthyrningskraven är på gång, men min uppfattning är att det krävs ett tydligt vägval för allmännyttan för att ingen ska falla mellan stolarna på den svenska bostadsmarknaden. Antingen är allmännyttan allmännyttig och släpper in även hushåll med begränsad ekonomi, eller så krävs en reform som medför en ny modell av social housing-karaktär där även inkomstfattiga kan efterfråga en bostad.  Ett sådant vägval behöver göras av staten, inte av kommunerna.

Uppdatering; Jag utvecklar ovanstående resonemang i en debattartikel i Svenska Dagbladet 18 mars 2017. Malmö högskola har också intervjuat mig om min forskning,

 

 

 

Halvvägs

Det är kul att vara bostadsforskare idag. Bostäder är på allas läppar. Anledningen till detta  är förvisso mindre kul – bostadsmarknaden i Sverige håller minst sagt på  att rämna. Då tänker jag inte först och främst på den bostadsbubbla som en del talar om eller den ökade skuldsättningen hos hushållen. Allvarligt förstås, men mitt största bekymmer med bostadsmarknaden idag är att skillnaderna mellan de som har och de som inte har blir större. Jag talar i min forskning om detta i termer av bostadsojämlikhet.

Hur och var (och om) vi bor hänger ihop med våra ekonomiska förutsättningar – men hur och var vi bor får också ekonomiska konsekvenser. Det har under en längre tid lönat sig att bo för de som redan har, medan de som inte har får betala dyrt för sitt boende. Den ojämlika bostadssitutionen är således både en effekt av och en orsak till social ojämlikhet. I Sverige har vi länge haft allmännyttiga hyresrätter för att undvika allt för stora klyftor på bostadsmarknaden och skapa en jämlik bostadsmarknad, där alla har haft rätten att efterfråga en bostad, oavsett exempelvis ekonomisk situation. Min forskning visar dock på att allmännyttan kanske inte funkar som tidigare. Den bostadsmarknad vi befinner oss på verkar alltså reproducera den sociala ojämlikhet som allmännyttan skulle korrigera. Är den svenska bostadsmodellen därmed satt ur spel? Motverkar allmännyttan fortfarande bostadsojämlikheten. Eller kan den till och med förvärra ojämlikheten?

Ungefär detta handlar min avhandling om. I vintras lade jag fram min ett antal texter på detta temat vid ett halvtidsseminarium. Sedan dess har jag varit mestadels föräldraledig. Men nu börjar andra halvlek. Forskningen som jag håller mig sysselsatt med just nu väcker stort intresse. Och det är förstås kul. Boken ”Nyttan med allmännyttan”, som kom ut hösten 2015 sålde slut i förstaupplagan omgående, och en ny tryckning fick göras. Den kan köpas via Adlibris. Boken och mina bidrag i den har blivit väl emottagna och det har blivit mycket föreläsningar på mina bidrag till boken. Jag har också fått den stora äran att presentera min forskning på ”En akademisk kvart”, där forskare från högskolan ska presentera sina alster på ett populärvetenskapligt sätt under 15 minuter på Malmö stadsbibliotek. Allting fångades enligt uppgift på videofilm.

Det som nog har väckt störst intresse är den forskning jag har gjort kring allmännyttans uthyrningspolicies, det vill säga vem som får bo i allmännyttan. Forskningen visar att allmännyttan kanske inte är så allmännyttig trots allt. Barriärerna in är ofta höga, och vi ser hur en del allmännyttiga bolag minskar sina ekonomiska risktagande genom att stänga ute hushåll och individer med lägre inkomster. En vetenskaplig artikel på detta tema är under granskning och flera medier har hört av sig i ämnet. Bland annat har Hem & Hyra i det senaste numret gjort en gedigen granskning av alla värdars uthyrningskrav, där en längre intervju med mig finns med.

I början av juli åker jag till Almedalen för att presentera min forskning i ett så kallat Science Slam och delta i ett seminarium om bostadsbyggande för en socialt sammanhållen stad med fokus på Göteborg (så här såg det ut):

På återhörande!

Martin
 

Nyttan med allmännyttan

omslagNu är forskningsprojektet ”Nyttan med allmännyttan” klart. Vi är ett gäng forskare från olika lärosäten som har arbetat med att utifrån olika perspektiv belysa allmännyttans position och roll på den samtida och framtida svenska bostadsmarknaden. Mitt bidrag i forskningen har varit en omfattande empirisk studie av hur kommunala allmännyttiga bostadsbolag tar sig an frågan om samhällsansvar i ljuset av ökade krav på affärsmässighet och marknadsmässig avkastning.

Den 29-30 september presenterar vi resultatet av projektet på en stor konferens i Stockholm som SABO och SKL arrangerar. Då blir det också släpp för vår bok ”Nyttan med allmännyttan”, som ges ut på Liber förlag.

För den som inte kan hålla sig går det att läsa en populärversion som sammanfattar de viktigaste resultaten från projektet här.

forskare

Uppdatering om projektet Citispyce

Nu har vi kommit halvvägs i forskningsprojektet Citispyce, som syftar till att tackla orsakerna till den sociala ojämlikhet som drabbar ungdomar i städerna (läs artikel på Malmö högskolas webb här). I Malmö fokuserar vi på delområdena Norra och Södra Sofielund. Under vår och sommar 2014 har jag och mina kollegor arbetat i två så kallade Work Packages. I Work Package 3 har vi studerat och analyserat den sociala struktur som finns i områdena, uppdelat i bostadspolitisk struktur, socialpolitisk struktur, kulturpolitisk struktur samt civilsamhällets struktur. Detta har följts upp i Work Package 4 med en studie om hur ett 50-tal ungdomar som bor i eller vistas i Sofielund uppfattar ojämlikheten och de försök som finns att komma tillrätta med ojämlikheten.

Arbetet har resulterat i två rapporter, en för varje Work Package. Rapporterna bygger vidare på det arbete jag gjort i Work Package 2, där symptom och orsaker i till ojämlikhet som drabbar ungdomar i Malmö beskrivs utifrån en nationell kontext, och på analysen i den internationellt jämförande rapporten i Work Package 2, skriven av Mikael Stigendal.

Här kan du läsa rapporterna som jag varit inblandad i:

De internationellt jämförande rapporterna för varje Work Package kan laddas ner på Citispyce webbplats

Ny publikation

Tiden går fort när man har mycket att stå i. Då hinner man inte hålla på att uppdatera hemsidor. Men medan kaffet rinner ner så kan jag berätta att jag har publicerat en rapport. Den heter ”Malmö: Symptoms and causes of inequality affecting young people” och handlar, som titeln ger sken av, om situationen för ungdomar i Malmö. Rapporten är en del i mitt arbete i forskningsprojektet Citispyce och kan laddas ner från MUEP.

 

Doktorandarbete pågår

Från 1 november är jag tjänstledig från min tjänst som projektkoordinator för att doktorera på Institutionen för urbana studier, Fakulteten för kultur och samhälle på Malmö högskola.

Under minst fyra år framöver kommer jag att studera hur sociala investeringar och sociala innovationer används i syfte att förändra situationen för människor i städerna, i ljuset av ett välfärdssamhälle i förändring.

Jag kommer dels att undersöka sociala innovationer för och av ungdomar i utsatta områden. Detta arbete är kopplat till projektet projektet CitiSpyce. Dels kommer jag att studera hur allmännyttiga bostadsföretag arbetar med sociala investeringar i ljuset av en förändrad lagstiftning som ställer krav på allmännytta enligt affärsmässiga principer. Detta arbete är kopplat till projekt initierade av MKB, Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag och SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag

Spännande tider väntar. Jag kommer förstås att få anledning att återkomma till utvecklingen och de olika projekten här på sidan.

/Martin

 

Urban integration – ett gott exempel

Kursen jag ansvarar för, Urban integration (se även tidigare inlägg), har av Världsnaturfonden WWF blivit utvald som ett av 15 goda exempel på utbildningar ”där studenter och pedagoger inom högre utbildning möter medborgare och samhällsaktörer i dialog och arbete kring hållbar stadsutveckling.” Läs mer på WWF:s sida om högre utbildning för hållbar utveckling.

Kul! Framförallt för de duktiga studenterna som vi hade förra hösten. De gjorde verkligen ett kanonjobb. En av gruppernas rapporter har faktiskt nått ända till riksdagsnivå. Det är precis det vi är ute efter i kursen, att studenternas arbete ska bli ”på riktigt” och att de kan göra en skillnad redan under utbildningstiden.

I november kör vi igång en ny upplaga av kursen. Det ska bli spännande.

/Martin

 

Slutseminarium för Urban integration

Fredagen den 18 januari avslutades kursen Urban integration på programmet Stadsbyggnad, Stadsutveckling och Planering. Fler än 100 personer från organisationer och verksamheter i Södra innerstaden, Områdesprogrammet Seved, Föreningen för Samhällsplanering och Malmö högskola deltog vid studenternas presentationer, som avslutades med diskussioner och mingel.

Kursen Urban integration kan sägas ha ett trefaldigt syfte. Den syftar inte bara till utbildning i traditionell mening. Tanken är också att studenterna ska bidra till forskning och lokal innovativ samhällsutveckling. Den här terminen har våra studenter utvärderat fem verksamheter som kan sägas göra anspråk på att vara så kallade sociala innovationer. Flera av dessa sociala innovationer har anknytning till Malmö stads satsning Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö i Seved.

När det gäller forskningsperspektivet så utgör studenternas arbete en förstudie till ett  större EU-projekt som ligger i startgroparna. Projektet heter Citispyce och kommer att handla om hur man kan minska klyftor i dagens segregerade städer genom sociala innovationer. Studenternas utvärderingar kommer nu att ligga till grund för vilka satsningar eller aktiviteter i Malmö som kan komma att lyftas in i EU-projektet Citispyce.

Här kan du ladda ner studentgruppernas presentationer:
Odla i stan
Kvarteret bryggeriet
Glokala folkhögskolan
Sofielund Agency
Egna Röster Egna Bilder

Jag skulle vilja säga tack till alla  verksamheter i Seved och Sofielund som har ställt upp, till Glokala Folkhögskolan som fixade lokaler och mingel, till Områdesprogrammet Seved och till Föreningen För Samhällsplanering för bra samarrangemang. Och förstås till alla ambitiösa studenter på kursen. Tack!

/Martin (kursansvarig)

Uppdatering 30/1: Malmö stad har skrivit om seminariet här och Malmö högskola har intervjuat studenter och deltagare här.

Ny rapport om integration och social sammanhållning

Häromdagen publicerades rapporten ”Att främja integration och social sammanhållning” som jag och Mikael Stigendal har arbetat med under en tid.

Rapporten är en kunskapsöversikt beställd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och tar avstamp i en ny lag för allmännyttiga bostadsbolag som gör gällande att bolagen ska drivas enligt affärsmässiga principer. Enligt denna lag kan kommuner att föra över hela föregående års vinst från sina allmännyttiga bostadsbolag till kommunkassan om vinsten används till åtgärder som syftar till ”integration och social sammanhållning”. Vad dessa åtgärder kan vara har emellertid inte definierats i lagen. Därför har vi fått i uppdrag att göra en kunskapsöversikt kring vad för åtgärder det kan handla om.

Vi har i rapporten gjort en genomlysning av vad som görs i kommunerna på området. Vi har definierat tre kriterier för att insatserna ska sägas bidra till integration och social sammanhållning. Bland annat ska de syfta till att bryta den segregation som har uppstått i framväxten av ett utanförskap genom att fokusera på relationer mellan stadens olika delar och inte bara på de så kallat utsatta områdena.

Vi konstaterar också i rapporten att förutsättningarna för allmännyttan kraftigt har förändrats sedan 90-talet. Den svenska allmännyttan har en mångårig tradition och bred kompetens av att arbeta med sociala frågor i bostadsområdena. Denna kompetens och tradition riskerar nu att gå förlorad när bolagen enligt lagen inte får ägna sig åt sådan verksamhet om den inte genererar företagsekonomisk vinst. Ett av kommunernas viktiga verktyg för att motverka segregation riskerar att försvinna.

Frågan om kommunernas vinstutdelning från sina allmännyttiga bostadsbolag är en het fråga just nu. Flera satsningar som gjorts för dessa pengar har överklagats. Vi hoppas att vår rapport kommer till användning i dessa diskussioner. Hela rapporten kan laddas ner via SKL:s hemsida.

Hyresgästföreningen har intervjuat mig om rapporten här och Malmö högskola har skrivit en artikel här.