Hyreskommissionen

De senare årens eskalerande bostadsbrist för hushåll med lägre inkomster, osäkra arbetsvillkor och brist på eget kapital har lett till att debatten om den svenska bostadsmodellen har tagit ny fart. Hyresrätten och framförallt modellen för kollektivt förhandlade bruksvärdeshyror är satt under press från många håll. ”Allt oftare hörs ropen på ett nytt system eller behoven av förändring av det befintliga hyresförhandlingssystemet”, skriver Hyresgästföreningen i den debattartikel som publicerades på DN debatt den 14 december. 

Genom tillsättandet av en en oberoende kommission ledd av den tidigare bostadsministern Stefan Attefall tar Hyresgästföreningen nu ett ett välkommet initiativ till att se över hyressättningen och hyresrättens utveckling. Uppdraget är att lägga fram förslag för hur man kan utveckla hyressättningen och hyresrätten på den svenska bostadshyresmarknaden utifrån hyresgästens, hyresvärdens och samhällets perspektiv.

Jag är mycket hedrad över att ha blivit rekryterad till denna kommission och hoppas kunna bidra med mina perspektiv och erfarenheter till arbetet.  

Foto: Rickard L Eriksson

Rätten att bo

Det senaste numret av tiskriften PLAN har temat ”rätten att bo”. Här belyser ett antal skribenter rätten till bostad utifrån en rad olika perspektiv, från samband mellan politisk styrning och boendesegregation till hyresgästerna i Pennygångens motstånd mot den omfattande renovering som skulle få många att tvingas lämna sina hem till följd av kraftigt höjda hyror. Jag skriver en artikel om min forskning om allmännyttans utveckling utifrån begreppet rätt till bostad i den svenska kontexten.

Har du inte tillgång till tidskriften läggs artiklarna ut efterhand på www.planering.org

 

Höra hemma – om det bostadspolitiska dilemmat

I boken Höra hemma, utgiven av ArkDes i samarbete med Movium, diskuterar jag och 40 andra författare – forskare, praktiker och artister – det bostadspolitiska dilemmat. Utifrån ett antal olika perspektiv blickar de medverkande bakåt, belyser samtiden och tänker framåt kring bostaden och boendet. Många intressanta inspel i en väldigt trevlig förpackning, om jag får säga det själv. Jag vet inte riktigt var man kan få tag på boken, säkerligen på ArkDes. Här kan man i alla fall läsa lite mer. 

I övrigt så har jag nyligen passerat 75%-strecket för arbetet med min avhandling om  allmännyttan. Ett år kvar. Ett år av skrivande bakom lyckta dörrar. Nåja, jag kommer ut då och då. Vi ses kanske på samhällsbyggnadsdagarna den 12/10 där jag samtalar i en panel om huruvida det går att bygga bort segregationen. Eller på SABO:s integrationsdagar där jag föreläser om integration och boende. 

/Martin

 

 

 

En allmännytta för alla?

I januari publicerades artikeln New public housing: a selective model disguised as universal? Implications of the market adaptation of Swedish public housing” I tidskriften International Journal of Housing Policy. I artikeln analyserar jag inträdeskraven i de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen (som de såg ut 2014) och landar i slutsatsen att allmännyttan av idag kanske inte så allmännyttig. Istället för att bidra till den generella bostadspolitiken och stå för ”goda bostäder för alla” har allmännyttan kommit att utvecklas till en tvetydig hybrid mellan den generella allmännyttan och en mer selektiv bostadssektor, det vi i resten av Europa kallar social housing. Allmännyttan av idag har stora lokala variationer och vänder sig å ena sidan mot inkomstrika hushåll och å andra sidan mot de allra mest inkomstfattiga hushållen. Däremellan utestängs allt fler personer som har tillfälliga inkomster eller är beroende av bostadsbidrag och försörjningsstöd. Framförallt drabbar detta debutanter på bostadsmarknaden, ungdomar och ensamstående föräldrar.

Efter jag gjorde min studie har många kommuner och bostadsbolag sänkt kraven. Den vägledande skriften ”En ansvarsfull uthyrningspolicy” som SABO gav ut 2016 bygger bland annat på forskningsresultaten från projektet ”Nyttan med allmännyttan” där jag presenterade siffrorna för första gången och där jag och forskarkollegor pekar på bristen på samband mellan en viss inkomst och uteblivna hyresintäkter. En uppföljning av uthyrningskraven är på gång, men min uppfattning är att det krävs ett tydligt vägval för allmännyttan för att ingen ska falla mellan stolarna på den svenska bostadsmarknaden. Antingen är allmännyttan allmännyttig och släpper in även hushåll med begränsad ekonomi, eller så krävs en reform som medför en ny modell av social housing-karaktär där även inkomstfattiga kan efterfråga en bostad.  Ett sådant vägval behöver göras av staten, inte av kommunerna.

Uppdatering; Jag utvecklar ovanstående resonemang i en debattartikel i Svenska Dagbladet 18 mars 2017. Malmö högskola har också intervjuat mig om min forskning,

 

 

 

Halvvägs

Det är kul att vara bostadsforskare idag. Bostäder är på allas läppar. Anledningen till detta  är förvisso mindre kul – bostadsmarknaden i Sverige håller minst sagt på  att rämna. Då tänker jag inte först och främst på den bostadsbubbla som en del talar om eller den ökade skuldsättningen hos hushållen. Allvarligt förstås, men mitt största bekymmer med bostadsmarknaden idag är att skillnaderna mellan de som har och de som inte har blir större. Jag talar i min forskning om detta i termer av bostadsojämlikhet.

Hur och var (och om) vi bor hänger ihop med våra ekonomiska förutsättningar – men hur och var vi bor får också ekonomiska konsekvenser. Det har under en längre tid lönat sig att bo för de som redan har, medan de som inte har får betala dyrt för sitt boende. Den ojämlika bostadssitutionen är således både en effekt av och en orsak till social ojämlikhet. I Sverige har vi länge haft allmännyttiga hyresrätter för att undvika allt för stora klyftor på bostadsmarknaden och skapa en jämlik bostadsmarknad, där alla har haft rätten att efterfråga en bostad, oavsett exempelvis ekonomisk situation. Min forskning visar dock på att allmännyttan kanske inte funkar som tidigare. Den bostadsmarknad vi befinner oss på verkar alltså reproducera den sociala ojämlikhet som allmännyttan skulle korrigera. Är den svenska bostadsmodellen därmed satt ur spel? Motverkar allmännyttan fortfarande bostadsojämlikheten. Eller kan den till och med förvärra ojämlikheten?

Ungefär detta handlar min avhandling om. I vintras lade jag fram min ett antal texter på detta temat vid ett halvtidsseminarium. Sedan dess har jag varit mestadels föräldraledig. Men nu börjar andra halvlek. Forskningen som jag håller mig sysselsatt med just nu väcker stort intresse. Och det är förstås kul. Boken ”Nyttan med allmännyttan”, som kom ut hösten 2015 sålde slut i förstaupplagan omgående, och en ny tryckning fick göras. Den kan köpas via Adlibris. Boken och mina bidrag i den har blivit väl emottagna och det har blivit mycket föreläsningar på mina bidrag till boken. Jag har också fått den stora äran att presentera min forskning på ”En akademisk kvart”, där forskare från högskolan ska presentera sina alster på ett populärvetenskapligt sätt under 15 minuter på Malmö stadsbibliotek. Allting fångades enligt uppgift på videofilm.

Det som nog har väckt störst intresse är den forskning jag har gjort kring allmännyttans uthyrningspolicies, det vill säga vem som får bo i allmännyttan. Forskningen visar att allmännyttan kanske inte är så allmännyttig trots allt. Barriärerna in är ofta höga, och vi ser hur en del allmännyttiga bolag minskar sina ekonomiska risktagande genom att stänga ute hushåll och individer med lägre inkomster. En vetenskaplig artikel på detta tema är under granskning och flera medier har hört av sig i ämnet. Bland annat har Hem & Hyra i det senaste numret gjort en gedigen granskning av alla värdars uthyrningskrav, där en längre intervju med mig finns med.

I början av juli åker jag till Almedalen för att presentera min forskning i ett så kallat Science Slam och delta i ett seminarium om bostadsbyggande för en socialt sammanhållen stad med fokus på Göteborg (så här såg det ut):

På återhörande!

Martin
 

Nyttan med allmännyttan

omslagNu är forskningsprojektet ”Nyttan med allmännyttan” klart. Vi är ett gäng forskare från olika lärosäten som har arbetat med att utifrån olika perspektiv belysa allmännyttans position och roll på den samtida och framtida svenska bostadsmarknaden. Mitt bidrag i forskningen har varit en omfattande empirisk studie av hur kommunala allmännyttiga bostadsbolag tar sig an frågan om samhällsansvar i ljuset av ökade krav på affärsmässighet och marknadsmässig avkastning.

Den 29-30 september presenterar vi resultatet av projektet på en stor konferens i Stockholm som SABO och SKL arrangerar. Då blir det också släpp för vår bok ”Nyttan med allmännyttan”, som ges ut på Liber förlag.

För den som inte kan hålla sig går det att läsa en populärversion som sammanfattar de viktigaste resultaten från projektet här.

forskare

Uppdatering om projektet Citispyce

Nu har vi kommit halvvägs i forskningsprojektet Citispyce, som syftar till att tackla orsakerna till den sociala ojämlikhet som drabbar ungdomar i städerna (läs artikel på Malmö högskolas webb här). I Malmö fokuserar vi på delområdena Norra och Södra Sofielund. Under vår och sommar 2014 har jag och mina kollegor arbetat i två så kallade Work Packages. I Work Package 3 har vi studerat och analyserat den sociala struktur som finns i områdena, uppdelat i bostadspolitisk struktur, socialpolitisk struktur, kulturpolitisk struktur samt civilsamhällets struktur. Detta har följts upp i Work Package 4 med en studie om hur ett 50-tal ungdomar som bor i eller vistas i Sofielund uppfattar ojämlikheten och de försök som finns att komma tillrätta med ojämlikheten.

Arbetet har resulterat i två rapporter, en för varje Work Package. Rapporterna bygger vidare på det arbete jag gjort i Work Package 2, där symptom och orsaker i till ojämlikhet som drabbar ungdomar i Malmö beskrivs utifrån en nationell kontext, och på analysen i den internationellt jämförande rapporten i Work Package 2, skriven av Mikael Stigendal.

Här kan du läsa rapporterna som jag varit inblandad i:

De internationellt jämförande rapporterna för varje Work Package kan laddas ner på Citispyce webbplats

Ny publikation

Tiden går fort när man har mycket att stå i. Då hinner man inte hålla på att uppdatera hemsidor. Men medan kaffet rinner ner så kan jag berätta att jag har publicerat en rapport. Den heter ”Malmö: Symptoms and causes of inequality affecting young people” och handlar, som titeln ger sken av, om situationen för ungdomar i Malmö. Rapporten är en del i mitt arbete i forskningsprojektet Citispyce och kan laddas ner från MUEP.

 

Doktorandarbete pågår

Från 1 november är jag tjänstledig från min tjänst som projektkoordinator för att doktorera på Institutionen för urbana studier, Fakulteten för kultur och samhälle på Malmö högskola.

Under minst fyra år framöver kommer jag att studera hur sociala investeringar och sociala innovationer används i syfte att förändra situationen för människor i städerna, i ljuset av ett välfärdssamhälle i förändring.

Jag kommer dels att undersöka sociala innovationer för och av ungdomar i utsatta områden. Detta arbete är kopplat till projektet projektet CitiSpyce. Dels kommer jag att studera hur allmännyttiga bostadsföretag arbetar med sociala investeringar i ljuset av en förändrad lagstiftning som ställer krav på allmännytta enligt affärsmässiga principer. Detta arbete är kopplat till projekt initierade av MKB, Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag och SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag

Spännande tider väntar. Jag kommer förstås att få anledning att återkomma till utvecklingen och de olika projekten här på sidan.

/Martin