Ämnet är kvinnors begränsade karriärmöjligheter inom akademin och särskilt inbjuden gäst är Sara Eldén, docent i sociologi, Lunds universitet, som varit redaktör för antologin Efter festen. Om konsten att utvecklas från doktor till docent, eller en överlevnadsguide för den postdoktorala tillvaron.

UKÄ:s (Universitetskanslersämbetet) senaste statistik från 2017 visar att kvinnor än idag enbart utgör 27% av professorerna inom svenska universitet och högskolor. Det är också fortfarande så att även om fler kvinnor disputerar än män, är det färre kvinnor som blir docenter. Däremot är könsfördelningen betydligt jämnare när det gäller rektorer och förvaltningschefer. Varför råder dessa förhållanden? Varför är en administrativ karriär mer lättillgänglig inom akademin för kvinnor än en forskarkarriär? Kort sagt – vad händer efter festen?

Dessa frågor och andra kommer att diskuteras på paneldebatten

Övriga paneldeltagare från Malmö universitetet är Tuija Muhonen, professor i arbetsvetenskap, Rebecka Lettevall, dekan för Fakulteten för kultur och samhälle samt Catrine Andersson, forskare och lärare vid Fakulteten för hälsa och samhälle.

Moderator är universitetslektor Paula Mulinari, Malmö universitet.

Skriv gärna ut affischen och hjälp till att sprida paneldebatten!

Under april har Malmös bibliotek fokus på demokrati. Den 5 april klockan 17.00-18.00 besöker Christian Fernandez från Globala politiska studier och MIM Bellevuegårdsbiblioteket för att tala under rubriken ”Tänka rätt, tänka fritt, tänka på andra. Ett föredrag om PK, yttrandefrihet och tolerans”. Den 16 april medverkar han på Husiebiblioteket klockan 19.00–20.00. Öppet för alla!

Sayaka Osanami Törngren, som är forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare och Carolina Jonsson Malm, som är forskningshandläggare vid Forskarservice, har tillsammans författat ett kapitel i en ny antologi om rasism.

Studier om rasism: Tvärvetenskapliga perspektiv på ras, vithet och diskriminering, utgiven den 15 mars på Arx förlag, innehåller 12 artiklar som tillkommit inom ramen för det nationella nätverket för svensk ras- och vithetsforskning. I boken har 14 forskare vid olika lärosäten problematiserat begrepp såsom vithet och svenskhet. Sayaka och Carolina har i kapitlet Transrasiala familjebildningar och den svenska vithetens logik problematiserat bilden av familj och färgblindhet.

Sayaka Osanami Törngren

Varför är den här antologin viktig?
(Sayaka:) Antologin belyser olika aspekter av rasism i Sverige, både historiskt och i samtiden, utifrån begreppen ras och vithet. Vithet har blivit ett allt mer centralt begrepp inom kritisk ras- och rasismforskning, som sätter fokus på normer och privilegier i en rasistisk diskurs. Vi tycker att det är viktigt att studera dessa frågor och synliggöra problematiken för att kunna hitta lösningar på problem som diskriminering, social marginalisering och våld. I antologin medverkar forskare från flera olika fält med sin kunskap och helheten bidrar till en djupare förståelse för hur rasifierings- och exkluderingsprocesser sker i olika sammanhang. Antologin är dessutom ett intressant teoretiskt bidrag till fältet kritisk ras- och rasismforskning, som håller på att växa fram inom svensk forskning.

Carolina Jonsson Malm

Vad handlar ert kapitel om?
(Carolina:) I vårt kapitel jämför vi våra två avhandlingar som nu är 6-7 år gamla och tolkar dem utifrån nya perspektiv. Min avhandling handlar om politiken som styr internationella adoptioner och assisterad befruktning och Sayakas avhandling handlar om attityder till blandrelationer och blandäktenskap. Internationella adoptioner och blandäktenskap är två former av transrasiala familjebildningar – det vill säga familjer bestående av individer med olika ursprung och ras – som sällan jämförs inom familjeforskningen. Vi diskuterar och jämför våra resultat i relation till vithetsbegreppet och ifrågasätter den svenska färgblindhetsideologin och svenskars motvilja till att tala om ras och särskiljning. Våra resultat visar att inställningen till transrasiala familjer ofta är negativ, problemorienterad och präglad av normativa föreställningar kring utseende, svenskhet och kulturell tillhörighet. Vi hoppas att vårt kapitel kan få läsaren att börja tänka kring transrasiala relationer på ett nytt sätt.

Vem är boken skriven för?
(Sayaka:) Boken är skriven för alla som är intresserade av ny humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kring rasism i Sverige – forskare, studenter, aktivister, journalister och den bredare allmänheten!

Läs mer om boken i förlagets pressmeddelande

”Vägen till Malmö universitet började för lektor Marwa Dabaieh med att hon deltog i en SIDA-kurs i Sverige och efter masterstudier i Egypten sökte hon sig återigen hit för att genomföra sina doktorandstudier och kom så småningom att ta en första post-doc i arkitektur vid LTH i Lund. Därefter sökte sig Dabaieh till Malmö universitet för att ta sin andra post-doc, eftersom hennes intressen utöver arkitektur även handlade om kulturella, sociala och migrationsaspekter och i Malmö fann hon en mångdisciplinär och öppen akademisk kultur, där det dessutom bedrevs forskning och utbildning kring migration – en fråga som låg henne varmt om hjärtat….”  Läs hela porträttet av Marwa Dabaieh i Centrum för fastighetsföretagandes senaste nyhetsbrev. 

Centrum för fastighetsföretagande (CFFF), består av representanter för fastighetsbranschen, Malmö universitet och Lunds Tekniska Högskola.