Sayaka Osanami Törngren, som är forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare och Carolina Jonsson Malm, som är forskningshandläggare vid Forskarservice, har tillsammans författat ett kapitel i en ny antologi om rasism.
Studier om rasism: Tvärvetenskapliga perspektiv på ras, vithet och diskriminering, utgiven den 15 mars på Arx förlag, innehåller 12 artiklar som tillkommit inom ramen för det nationella nätverket för svensk ras- och vithetsforskning. I boken har 14 forskare vid olika lärosäten problematiserat begrepp såsom vithet och svenskhet. Sayaka och Carolina har i kapitlet Transrasiala familjebildningar och den svenska vithetens logik problematiserat bilden av familj och färgblindhet.
Sayaka Osanami Törngren
Varför är den här antologin viktig?
(Sayaka:) Antologin belyser olika aspekter av rasism i Sverige, både historiskt och i samtiden, utifrån begreppen ras och vithet. Vithet har blivit ett allt mer centralt begrepp inom kritisk ras- och rasismforskning, som sätter fokus på normer och privilegier i en rasistisk diskurs. Vi tycker att det är viktigt att studera dessa frågor och synliggöra problematiken för att kunna hitta lösningar på problem som diskriminering, social marginalisering och våld. I antologin medverkar forskare från flera olika fält med sin kunskap och helheten bidrar till en djupare förståelse för hur rasifierings- och exkluderingsprocesser sker i olika sammanhang. Antologin är dessutom ett intressant teoretiskt bidrag till fältet kritisk ras- och rasismforskning, som håller på att växa fram inom svensk forskning.
Carolina Jonsson Malm
Vad handlar ert kapitel om?
(Carolina:) I vårt kapitel jämför vi våra två avhandlingar som nu är 6-7 år gamla och tolkar dem utifrån nya perspektiv. Min avhandling handlar om politiken som styr internationella adoptioner och assisterad befruktning och Sayakas avhandling handlar om attityder till blandrelationer och blandäktenskap. Internationella adoptioner och blandäktenskap är två former av transrasiala familjebildningar – det vill säga familjer bestående av individer med olika ursprung och ras – som sällan jämförs inom familjeforskningen. Vi diskuterar och jämför våra resultat i relation till vithetsbegreppet och ifrågasätter den svenska färgblindhetsideologin och svenskars motvilja till att tala om ras och särskiljning. Våra resultat visar att inställningen till transrasiala familjer ofta är negativ, problemorienterad och präglad av normativa föreställningar kring utseende, svenskhet och kulturell tillhörighet. Vi hoppas att vårt kapitel kan få läsaren att börja tänka kring transrasiala relationer på ett nytt sätt.
Vem är boken skriven för?
(Sayaka:) Boken är skriven för alla som är intresserade av ny humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kring rasism i Sverige – forskare, studenter, aktivister, journalister och den bredare allmänheten!