Welcome back to a new semester

Dear KS colleagues and staff,

I hope you all had a nice summer and were able to spend the time in a way you enjoyed. I would like to welcome you all back to work – even if it most likely will be from home.

Many of us in Academia find the beginning of the autumn semester particularly stimulating, filled with the spirits and juices of life! However, things are not as they used to be even though there are more students and teachers at Niagara now than last September.

In the building there is an exhibition within the project Öppna Malmö, led by the City of Malmö, to show this beautiful city’s many faces. Read more about it here.
The exhibition is exposed in several of our buildings, with portrays of some of our researchers.

An exhibition cannot substitute meetings in real life. Right now we do not know how the pandemic will develop. Some things we do know: The more people get vaccinated, the less the covid virus spreads. Perhaps you have also heard the reports from Intensive Care at different hospitals, that most of their patients have not been vaccinated. Let us hope that the vaccine rate keeps growing, so that we can meet more frequently at Niagara in October, as long as we remember to wash our hands and keep distance.

October is also the time for Malmö University’s Academic Celebration week, starting on Monday 11 October and ending with the Akademisk högtid on 15 October. The celebration was cancelled last year, but it has recently been decided that it will be arranged this year, however in a very restricted form. There will soon be more information on this!

Let me continue with some news: I would like to send my congratulations to Annika Olsson, who has been appointed as the new KS representative in Rådet för globalt engagemang and the Chair of KS Internationella rådet. Annika is docent in Comparative Literature and prefekt at K3. And thank you, Magnus Ericson, Dr of political science and prefekt at GPS, for your long and professional mission to carry these questions for KS until now.

Yet another change: Bitr. professor Anders Wigerfelt’s (GPS) mission as dekanråd recently ended and I would like to thank you, Anders, for your contribution in different and difficult questions over the years.

Ola Jingryd at US is the new main safety representative (huvudarbetsmiljöombud) of the University. Congratulations to this important role. And speaking about working environment – there is still a vacancy for a GPS representative!

I would like to remind you that the University Board has given our vice-chancellor the mission to start the process of producing a renewed university strategy. From KS
Ann-Charlotte Lyvall, US, and Sayaka Osanami Törngren, GPS, have been appointed for the strategy group to take the thoughts and ideas of KS further – good luck with this work! On September 10 at 09:15 the Vice-chancellor, Deputy vice-chancellor and University director will visit the Faculty to talk about the development of Malmö university and to listen to our comments.

You have been invited by Outlook but will find the link to the meeting once again here:

https://mau-se.zoom.us/j/66272330022

WELCOME BACK to a new semester which starts as the old one ended – and I am excited about how the future will be!

Kind regards

Rebecka Lettevall

Dean

Glad sommar!

Även detta akademiska år har gått i rasande fart! När jag tittar tillbaka på inläggen i KS Fakultetsnytt och vad som har hänt under terminen och året, ser jag att vi verkligen har anledning att med liv och lust njuta av vår välförtjänta sommarledighet.

Som ni kanske sett så har det mångåriga arbetet vid fakulteten för att höja den akademiska nivån och meriteringen hos våra lärare och forskare för att bli mer universitetsmässiga burit frukt. Vi har exempelvis arbetat med kollegial granskning av forskningsansökningar, seminarieverksamhet och publiceringsstrategier. Detta arbete har bidragit till att fakulteten vid den senaste resursfördelningen fick nästan tio miljoner mer än förra året, en ökning med cirka en fjärdedel.

Detta blir terminens sista inlägg och när vi ses i höst har vi också mycket att se fram emot. Rektor har fattat ett beslut om hur vi ska arbeta till hösten. Malmö universitet kommer steg för steg att öppna upp mot en efterlängtad vardag med studenter, medarbetare och besökare i våra byggnader. Universitetet håller också på att ta fram ett koncept angående distansarbete, eftersom många medarbetare önskar få möjlighet att arbeta på distans ibland även i framtiden.

Till hösten kan vi även se fram emot den akademiska högtidsveckan och årshögtiden (15 oktober), som fick ställas in förra året på grund av pandemin. Det betyder att vi i år har dubbelt så många nya doktorer och professorer som ska firas!

Det delas även ut utmärkelser under årshögtiden och i samband med detta vill jag och hela fakultetsledningen gratulera Michelle Westerlaken som blev nominerad av fakulteten till årets avhandling 2021 med avhandlingen Imagining Multispecies Worlds. Grattis! Vi på KS hoppas självklart att din avhandling även triumferar på universitetsnivå.

Senare i höst och i slutet av året kan vi förhoppningsvis även fira en gemensam julfest. Ni får gärna preliminärboka onsdagen den 8 december 2021 från kl. 17:00. Det skulle vara så roligt om den kan bli av i år.  

Men först har vi en lång och härlig sommar att se fram emot! Vi har nog alla sett fram emot ledigheten mer än någonsin i år och kan efter ännu en annorlunda termin glädjas åt allt som hör sommaren till.

Tack för den här terminen och TREVLIG SOMMAR! En liten sommarpresent från fakultetsledning och prefekter kommer med e-posten.

Vänliga hälsningar

Dekan Rebecka Lettevall

_______________________________________________________________________

In english below:

When I look back at the posts on KS Fakultetsnytt and all the things that has happened over the year, I realize that we have a very good reason to relax and enjoy our Summer holiday. 

As you might have noticed, KS continuous efforts for some years in order to develop the academic work and the academic merits of teachers and researchers, has been very fruitful in the new university distribution model for research means. We have for instance developed our collegial peer-review of research applications and seminars, and we have discussed publications strategies. Our systematic work contributed to almost 10 more millions than last year for KS, which is an increase with more than a quarter.  

This post will be the last one before Summer, and when we get back again we have a lot to look forward to. The Vice-Chancellor made a decision that we will gradually return to campus this autumn, and our buildings will once again be full of life from students and staff. The Management are also looking at solutions for possibilities to meet some wishes from the staff to partially be working from home even in the future.

This autumn we can also look forward to the Annual Academic Celebration week, which had to be cancelled due to Corona last year. The promotion and inauguration will be on October 15. We will have a double-up of new doctors and professors to celebrate! KS has nominated Michelle Westerlaken with her doctoral thesis Imagining Multispecies Worlds as the MAU Thesis of the year 2021. Congratulations Michelle, and we will keep our fingers crossed for you!

We can hopefully meet at the KS Christmas party, tentative date on Wednesday, December 8, 17:00. It would be great if we can arrange it this year.

Finally, I would like to wish you all a long and lovely summer! We have probably all looked forward to the vacation more than ever this year and after yet another different semester it is now time to enjoy everything that belongs to summer. A small gift from the Faculty management and the Heads of Department will be sent by e-mail.

Rebecka Lettevall

Dean

Humtank: en tankesmedja för humanistisk forskning och utbildning

Författare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malmö universitets representant i Humtank.

Ett antal globala samhällsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i vår tid: klimatförändringar, urbanisering, flyktingsituationen, ojämlik fördelning av världens tillgångar och nu senast global spridning av virus. Det behövs kunskap för att möta dessa problem; det är många överens om. Men vad för slags kunskap behövs egentligen?

Om vi tar den pågående pandemin som exempel är det uppenbart att vi behöver kunskaper från det naturvetenskapliga fältet. Vi behöver ta fram vacciner och mediciner och identifiera hur viruset muterar och sprids. Men den kunskapen räcker inte. Virussjukdomar och deras spridning aktualiserar även frågor som har med samhällsvetenskap och människan som kulturell varelse att göra. Den pågående pandemin reser till exempel flera etiska frågor: Hur bör vårdens prioriteringar se ut? Hur bör vacciner fördelas globalt och lokalt? Hur starka incitament kan och bör ett samhälle använda för att så många som möjligt ska vilja vaccinera sig? Med andra ord, allt är inte löst i och med att vaccinerna är på plats. Och virus drabbar människor på fler sätt än genom död och sjukdom. Historiker och etnologer har t.ex. lyft fram hur epidemier, vid mer än ett tillfälle under historien, har utgjort en gynnsam mylla för stigmatisering av dem som uppfattas som främlingar eller avvikande. Det är nödvändigtvis inte epidemierna i sig som skapar främlingsfientlighet, men de riskerar att förstärka redan existerande tankefigurer. När det gäller den pågående pandemin är det inte minst personer med asiatiskt utseende som har kommit att drabbats av kollektivt skuldbeläggande på flera håll i världen. Enligt rapporter från USA har hatbrotten mot asiater ökat kraftigt sedan pandemins utbrott. Ovanstående exempel visar på vikten av att samhället inte endast prioriterar naturvetenskaplig forskning utan även forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.  

Humtank är en tankesmedja som arbetar utifrån mottot att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Denna tankesmedja tillkom 2014 genom ett unikt samarbete mellan de humanistiska fakulteterna på tolv svenska universitet och högskolor. Sedan 2017 har antalet lärosäten utökats till femton. Humtank verkar för att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Mer precist uttryck verkar Humtank för:

  • Att Sverige får en tydligt artikulerad och medveten humaniorapolitik.
  • Att villkoren för humanistisk utbildning och forskning förbättras.
  • Att den humanistiska kompetens som finns i samhället uppvärderas.
  • Att humanistisk forskning och dess betydelse synliggörs.
  • Att humanistiska forskare får bättre förutsättningar för att sprida sina resultat till allmänheten.

Verksamheten leds i dag av Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Lovisa Brännstedt fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Sedan förra sommaren har undertecknad glädjen att vara Malmö universitets representant.

Vad gör då Humtank rent konkret för att belysa vikten av humaniora? I korthet kan man säga att vi skriver rapporter, debattartiklar och anordnar seminarier och panelsamtal tillsammans med inbjudna gäster. Viktiga arenor på vilka Humtank regelbundet närvarar är Almedalen och Bokmässan och sedan förra hösten även vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som arbetar med att skapa dialog mellan forskare och allmänhet.

Basen i Humtanks verksamhet kan sägas vara den årliga rapporten, i och med att ämnet som lyfts fram i den återkommer i de påföljande seminarierna och panelsamtalen. Under årens lopp har en rad ämnen behandlats som exempelvis humanioras potential på arbetsmarknaden, arbetslivsanknytning i humanistisk forskning och behovet av ett breddat samverkansbegrepp. Årets Humtank-rapport fokuserar humaniora i skolan. Här belyses de humanistiska ämnenas villkor i den svenska skolan, framtida utmaningar, och vissa aspekter av relationen mellan humaniora i skolan och humaniora i högre utbildning och forskning. Den här rapporten, som kanske i synnerhet är intressant för alla som undervisar i skolvärlden eller på landets lärarprogram, kommer att presenteras under årets digitala upplagor av Almedalsveckan och Bokmässan.

Humtank driver även en blogg där aktuella ämnen och ny forskning presenteras och diskuteras. Ibland skrivs inläggen av Humtanks egna representanter, ibland av gästbloggare. Humtank finns även på Facebook och Twitter och tankesmedjan delar årligen ut ett pris till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser för humaniora i samhällslivet. Senast gick priset till Kungliga biblioteket i Stockholm för dess arbete med att under pandemin tillgängliggöra hela sitt digitala dagstidningsarkiv.

Inom Humtank har vi nyligen även påbörjat arbetet med nästa års rapport. Syftet med denna är att belysa vilka strategier svenska universitet och högskolor har för humanistisk forskning – ett ämne som inte minst är intressant för ett universitet som Malmö med flera flervetenskapliga forskningsmiljöer och utbildningar. Inspiration till ämnet kom bland annat ifrån Olso universitet, som nyligen har tagit fram en 10-årig strategi för humaniora med målet att stärka såväl de humanistiska disciplinerna som tvärvetensaklighet. En utgångspunkt för denna strategi var just att det i vår samtid behövs kunskapsutveckling inom ämnen som språk, mänskligt beteende, kultur, filosofi och historia. Humtank välkomnar denna strategi och hoppas att få se likande satsningar vid svenska lärosäten framöver.

Om du är intresserad av att få veta mer om Humtanks verksamhet kika gärna in på vår hemsida. Där hittar du bland annat ovan nämnda rapporter, blogginlägg och länkar till såväl genomförda som kommande seminarier och panelsamtal.

Ny energi av positiva nyheter

Jag hoppas att ni alla kunde njuta av lite extra ledighet efter flera intensiva veckor som verkar hålla i sig fram till sommaren. Det är tröttsamt med den ofrivilliga vardagen men vi måste hålla ut lite till. Positivt är att vaccineringen går framåt och varje vecka tar vi ett litet steg i rätt riktning. I samband med detta vill jag igen uppmuntra till korta pauser mellan föreläsningar, möten och mailskrivande. Det är viktigt att vi fokuserar på en hållbar vardag som vi strukturerar upp bäst vi kan.

Foto: Annica Zetterlind

Arbetet på Fakulteten går i rasande fart och även denna vecka har vi roliga nyheter att presentera. Rektor fattade beslut om nya ledamöter samt suppleanter/personliga ersättare till rådet för forskningsetik. Från 2021 och tre år framåt har docent Johan Brännmark utsetts till ledamot och universitetslektor Josepha Ivanka Wessels till personlig ersättare. Grattis till ett nytt spännande uppdrag med många intressanta och fängslande frågor.

Rektor har också fattat beslut om att utse docent Filippa Säwe till ny ordinarie ledamot i lärarförslagsnämnden vid Fakulteten för kultur och samhälle. Grattis! – och tack till er alla på Fakulteten som engagerar er i fakultetsgemensamma uppdrag på ett eller annat vis.

Jag vill även lyfta fram det mail gällande den arbetsgrupp till den förnyade universitetsstrategin som skickades ut till hela KS förra veckan. Gruppen har som huvudsaklig uppgift att förmedla verksamhetens bild i relation till nuvarande strategi samt initiera, formulera, testa och förankra idéer och förslag till den förnyade strategin. Anmäl gärna ditt intresse till KS_dekan@mau.se. Du kan även nominera en kollega, som är införstådd med nomineringen.

Regeringen har, med anledning av det förändrade läget i samhällsekonomin och på arbetsmarknaden till följd av Covid-19, föreslagit omfattande satsningar inom den högre utbildningen. En av dessa satsningar benämns ”Utbildning i hela landet” och syftar till att attrahera nya målgrupper av studenter genom att erbjuda yrkesverksamma eller arbetssökande möjligheter att kompetensutveckla sig inom områden som kan öka deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Fakulteten kommer att ge några kurser inom ramen för denna satsning hösten 2021 och i förra veckan lämnade vi in återkoppling avseende de utvecklingsmedel som vi fått under 2021 för utbildning som kan starta från och med 2022. Fakultetens förslag innehåller kurser vid samtliga tre institutioner. Det är dels kurser kopplade till starka miljöer inom fakulteten, dels till ett kommande valbart kursutbud för programstudenter inom vissa av fakultetens program. Det är också en satsning på möjligheter för studenter att designa sin egen utbildning genom att läsa fristående kurser som i progression kan leda till en generell kandidatexamen, dvs den klassiska möjligheten att få en examen och en möjlighet att påbörja en högre utbildning utan att binda upp sig för ett helt utbildningsprogram. Resurserna från Utbildning hela landet föreslås således användas strategiskt för att utveckla fakultetens kursutbud i enlighet med universitetets vägledande principer för framtidens utbildning och fakultetens utbildningsstrategiska prioriteringar.

Även två interna remisser är aktuella just nu. Förslag till ramverk för kvalitetsarbete inom forskning har diskuterats bland annat i FFN och fakultetsstyrelsen kommer att besluta om fakultetens remissvar vid sitt möte den 1 juni. Den andra remissen rör nya universitetsgemensamma riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner och har diskuterats i utbildningsnämnden. Många av de aspekter som diskuterades där handlade om den övergripande balansen mellan styrning och flexibilitet, bland annat remissens förslag att det för fakulteterna ska vara valbart om arbetsformer och kurslitteratur ska ingå i kursplaner eller hanteras separat. Även detta remissvar finns på fakultetsstyrelsens agenda den 1 juni.

Jag önskar er en bra vecka och hoppas på att solen, värmen och ljuset kan regenerera en aning energi!

Universitetsfakulteten i rektorsdialog

Den 4 maj hade fakultetsledningen den årliga kvalitetsdialogen med rektor. Utgångspunkten för dessa dialoger är de som tidigare förts på såväl institutionsnivå (exempelvis programdialoger) och fakultetsnivå. Med utgångspunkt från dem görs en sammanställning som vi skickar till universitetsledningen och som utgör underlag för dialogenSammanfattning och analys inför KS kvalitetsdialog med universitetsledningen 2021.”   

Photo: Unsplash, Element 5.

Man kan tycka att vi har många dialoger på Malmö universitet och att de tar mycket tid, men samtidigt gör de att vi kan skaffa oss överblick över verksamheten, och att vi som fakultet kan få feedback och stöd från rektor i de frågor som vi tycker är särskilt viktiga.

Den dialog vi har med universitetsledningen på våren har alltså fokus på kvalitet. Jag brukar roa mig med att kalla KS för universitetsfakulteten! Detta eftersom vi är en fakultet med utbildningar och forskning som inte är kopplade till särskilda professioner. Det ger oss en särställning på Malmö universitet, och den ska vi göra det bästa av. Om vi tittar på de utvecklingsområden som togs fram i Strategi 2022 för att förvandla oss till ett universitet så har vi på KS bidragit väldigt mycket, vilket ni kan läsa om inledningsvis i underlaget till rektorsdialogen.

En av de aktuella frågorna för KS gäller utvecklingen av kollegialiteten. Det är viktigt att vi förmedlar till rektor och universitetsledning hur ni på de olika institutionerna arbetar med att utveckla formell och informell kollegialitet i flera sammanhang på institutionsnivå.

Ett område där vi på KS verkligen är i framkant är internationaliseringen: Vi har största delen av universitetets internationella studenter. Internationaliseringen och det globala engagemanget är en profil som universitetet gärna lyfter fram i många sammanhang, och det ska vi vara stolta över! Men även om vi får en viss kompensation för det extra arbete som det innebär med studenter från många olika universitetskulturer så sliter det lite extra på oss, inte minst eftersom många av de utbildningar som lockar utländska studenter också har den lägsta studentpengen. Men hela KS är ju internationellt, och i flera av våra miljöer är vi tvåspråkiga eller engelskspråkiga. Därför hamnade även språkpolicyfrågan på agendan.

Vad gäller forskningen så har vi generellt sett utvecklat seminarieverksamhet och granskningsgrupper för att utveckla vår universitetsfakultet och kvaliteten i våra forskningsansökningar. Men, här finns något som vi verkligen vill lyfta: som många märkt alltför väl, inte minst jag och prodekan, så fattades ett rektorsbeslut i höstas som innebar att vi behövde förändra vårt välfungerande arbetssätt där vi steg för steg höjt nivån för det belopp där prefekt signerar ansökningarna. I stället sänktes det rejält, och jag tror att vi nu närmar oss tvåhundra ansökningar som har behövt tas upp på dekans beslutsmöte. Det är en modell som varken fakultetsledning eller medarbetare är särskilt tacksamma över eftersom den skapar en onödigt komplicerad process. Vi har påpekat detta tidigare men gjorde det återigen i dialogen.

En av de viktigaste frågorna för KS att lyfta med universitetsledningen är att den i praktiken kontinuerligt minskande tilldelningen för undervisningen inom humaniora och samhällsvetenskap riskerar att påverka vår kvalitet, både vad gäller lärarnas situation och arbetsmiljö och studenternas tillgång till undervisning. Nästan alla tillgängliga resurser inom utbildningen går direkt in i kärnverksamheten, och därför har vi haft svårare än andra fakulteter att finansiera de absolut nödvändiga extra anställningar vi gjort på grund av pandemin. Vi har inte heller haft möjlighet att erbjuda olika former av stöd för till exempel utveckling av pedagogik i digitala undervisningsmiljöer. Vi vill nu initiera en diskussion om omfördelning inom universitetet. Den frågan lyfte jag också i universitetsstyrelsen då jag presenterade fakulteten där tidigare under våren. Men det finns många andra åsikter och perspektiv än de från KS i denna komplexa fråga.

Läs gärna hela underlaget till dialogen!

Tydliga och attraktiva karriärvägar är av avgörande betydelse för vår förmåga att rekrytera och behålla akademisk personal

Frågor om akademiska karriärvägar har på senare tid ådragit sig allt större intresse. Från fackligt håll – men också från exempelvis de externa utvärderare som granskade vår forskning inom ERA 19 – har man betonat riskerna med att framför allt yngre forskare hamnar i projektanställningar med dåliga eller otydliga framtidsutsikter. Malmö universitet framhåller å sin sida i Strategi 2022 att tydliga och attraktiva karriärvägar är av avgörande betydelse för vår förmåga att rekrytera och behålla akademisk personal och för att vi ska kunna bedriva forskning och undervisning av hög kvalitet.

Foto: Jon Tyson-Unsplash

Vid Fakulteten för kultur och samhälle har vi genomfört flera satsningar för att förverkliga målen i strategin. Hit hör bland annat att vi utvecklat arbetet i lärarförlagsnämnden – som ju bereder såväl befordringsärenden som ansökningar om antagning som docent – så att det ska vara mer transparent, samt de satsningar på korttidssabatticals för medarbetare som närmar sig docent- eller professorskompetens som utlystes för ett tag sedan och som kommer att genomföras under hösten. Andra exempel är att man vid Institutionen för urbana studier satsat på kollegial rådgivning till dem som funderar på att ansöka om antagning som docent och att man på K3 var väldigt tidigt ute med att använda den nya anställningsformen biträdande lektorat, som ger yngre forskare och lärare möjligheter att meritera sig för tillsvidareanställning som lektor. Vid GPS har man bland annat arbetat för att se till att så många medarbetare som möjligt ska få chansen att meritera sig genom att fungera som doktorandhandledare.

Mycket talar dock för att frågan om karriärvägar kommer att vara het även framöver. Exempelvis pågår det ett projekt som syftar till att undersöka om man skulle kunna skapa tydligare pedagogiska karriärvägar vid Malmö universitet. Det finns också förslag på att en del av universitetets statsanslag för forskning ska vikas för strategiska satsningar på att stärka lektorers möjligheter till vetenskaplig meritering.

För att sådana satsningar ska bli bra krävs det en hel del organisatoriska åtgärder. Bland annat måste vi sätta karriärfrågorna i fokus i fler sammanhang, exempelvis i medarbetarsamtal och i kollegiala diskussioner. Vi måste också ha bra rutiner för bedömning av meriter inom såväl forskning som undervisning och samverkan, och säkerställa att alla medarbetare känner till vilka karriärmöjligheter som finns.

Men, det krävs också strategiska diskussioner om vad som utmärker bra karriärvägar. Hur ska man exempelvis balansera önskan om trygga anställningar mot behovet av rörlighet mellan lärosäten och länder liksom mellan akademin och andra delar av samhället? Hur ska man se på möjligheterna att befordras i relation till idealet att akademiska tjänster ska utlysas och tillsättas i konkurrens? Hur ska vi hantera det faktum att karriärframgångar inte bara är kvitton på framsteg inom forskning och undervisning utan också leder till ökade kostnader för institutionerna?

Vi måste också bli bättre på att definiera de olika rollerna på karriärstegen. Utöver att skapa goda förutsättningar för att medarbetare ska kunna bli exempelvis docent- eller professorskompetenta måste vi också diskutera vad akademisk senioritet ska innebära vid vår fakultet och vilka roller professorer och docenter ska spela inom forskning, undervisning och olika kollegiala processer.

Det är först när vi kommit igång med dessa diskussioner som våra satsningar på transparenta och goda karriärvägar på allvar kan leda till ökad kvalitet i forskning och undervisning och till att vi kan bli en ännu mer attraktiv akademisk miljö.

Om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer

I regeringens forskningsproposition, som publicerades strax före jul och som nu nagelfars i flera olika organ vid vårt lärosäte, understryks vikten av den grundlagsskyddade akademiska friheten, som bland annat består i att forskare fritt ska få välja forskningsämnen och forskningsmetoder samt att de fritt ska få publicera sina resultat, och som också inbegriper den akademiska undervisningens integritet. Det är inte svårt att räkna ut varför man betonar denna frihet. I flera länder i Europa är nämligen den fria forskningen under angrepp, inte minst från högernationalistiskt håll. Ungern utgör än så länge det kanske värsta exemplet. I andra delar av världen ser det ännu värre ut.

Även på hemmaplan finns det dock anledning att påminna om den akademiska friheten. Ingen har väl kunnat missa att moderaternas utbildningspolitiska talesperson, Kristina Axén Olin – som dessutom är andra vice ordförande i utbildningsutskottet – kritiserat en kurs vid Malmö universitet som utmanade hennes syn på hur skolmarknaden fungerar. Mindre känt är kanske att Vänsterpartiet i Malmö riktat kritik mot en kurs i sexologi och rent av begärt att vi ska ”be om ursäkt” för hur den bedrivits (se artikel i Sydsvenskan 15 mars).

För ett par år sedan riktade företrädare för Moderata ungdomsförbundet kritik mot en kurs som jag var ansvarig för. Vår dåvarande rektor gick omedelbart ut och förklarade att vi inte förhandlar med politiker om det akademiska innehållet i undervisningen. Även Axén Olins framstöt, liksom de klagomål som riktats mot sexologiundervisningen, har bemötts på ett klart och tydligt sätt av vår nuvarande rektor. Att Malmö universitets ledning på detta sätt står upp för den akademiska friheten är naturligtvis utmärkt, liksom att vårt lärosäte är i medlem i nätverket Scholars at Risk som arbetar för att skydda hotade akademiker.

Men, om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer. Därför bör vi ställa oss frågan vad vi på Fakulteten för kultur och samhälle kan göra.

Jag tror att vi kan göra en hel del. Det viktigaste är kanske att fortsätta utveckla en kultur i vilken den akademiska friheten har en central ställning. Men, det finns också några mer handfasta åtgärder vi kan vidta. En sådan är att stärka kollegialiteten och se till att de centrala akademiska frågorna behandlas i organ som är djupt förankrade bland våra lärare och forskare. Ett sådant arbete har inletts, men intensiteten i det kan nog höjas ytterligare. En annan åtgärd skulle kunna vara att utveckla strategier för att stimulera och stödja forskningsinitiativ som kommer från forskarna själva, och inte från olika externa finansiärer. Inrättandet av fakultetens forskningsplattformar – Medea, RUCARR, CFM och REDEM – är ett exempel på hur det kan gå till, men mer kan säkert göras. Ytterligare en möjlig åtgärd kan vara att se över våra samarbeten med externa partners. Är det exempelvis oproblematiskt att politiker sitter med i organ som bereder eller rent av beslutar i forskningsfrågor? Kan vi garantera att den akademiska integriteten upprätthålls när vi samarbetar med kommersiella aktörer? Dessutom kan och ska vi naturligtvis forska om dessa frågor. Och det gör vi. I juni anordnar exempelvis våra forskningsplattformar RUCARR och REDEM, i samarbete med Center for Baltic and East European Studies symposiet ”Modern Authoritarian Hybrid Regimes and the Threat to Academic Freedom”.Den som har fler förslag på vad vi kan göra för att stärka och utveckla den akademiska friheten får gärna höra av sig. Detta är en angelägenhet för oss alla.För övrigt vill jag passa på att gratulera Karin Grundström och Rebecka Lettevall som befordrats till professorer i arkitektur respektive idéhistoria, samt Carina Listerborn som tillsammans med Irene Molina vid Uppsala universitet av Sveriges Arkitekter tilldelats årets Kritikerpris för sin kritik av stadsutvecklingen och bostadssituationen i Sverige.

Pandemi, plattformar och kollegialitet

Det är nu över ett år sedan rektorsbeslutet fattades om att vi huvudsakligen ska jobba hemifrån. Det har påverkat oss alla på olika sätt och det undantagstillstånd som vi trodde endast skulle vara några veckor har nu påverkat vår vardag och våra festligheter och annat firande under mer än ett år.

Som ni säkert har sett så fattades i förra veckan rektorsbeslutet om inriktningen för undervisningen inför höstterminen. Malmö universitet kommer att ha undervisning både på campus och digitalt. För den undervisning som bedrivs på campus kommer de gällande riktlinjerna att följas. Vi måste se till att såväl studenter som medarbetare kan hålla avstånd och det innebär att vi inom fakulteten måste prioritera vilka kurser eller moment som i första hand kan vara i våra lokaler. Mer information om det kommer senare i veckan. När vi är vaccinerade och smittspridningen har minskat så kan vi träffas igen och arbeta lite smidigare – och även njuta av den extra glädjen som det medför att träffa kolleger varje dag!

En av fakultetsledningens uppgifter är att ha formella dialoger med institutioner och forskningsplattformar. I veckan inleds institutionernas dialoger, och där diskuterar vi de viktigaste utvecklingsfrågorna inom fakulteten och dess olika delar och försöker se hur det stämmer överens med strategier och andra riktlinjer. Många brännande frågor just nu handlar så klart om konsekvenser av pandemin, på kort och lång sikt.

Med forskningsplattformarna har vi redan haft de flesta dialogerna. (Detta ”vi” består i allmänhet av dekan som ordförande, plattformens föreståndare, ofta prodekan, controller och forskningshandläggaren som sekreterare.) Plattformarna är fakultetens treåriga miljösatsningar med syfte att stödja en forskargrupp eller en forskningsinriktning för att ge en extra möjlighet att utvecklas och etableras som forskningsmiljö. KS har fyra plattformar: Medea – research lab for collaborative media, design and public engagement, RUCARR – Russia and Caucasus Regional Studies, Redem – Rethinking democracy och CFM – Collaborative Future Making. De dialoger vi genomfört hittills har gjort mig imponerad över vilken kreativitet vi har inom fakulteten – att vi trots pandemin lyckats genomföra så pass mycket forskning, seminarier och konferenser med hög kvalitet, internationellt och nationellt. Nu har plattformarna dessutom fått egna webbplatser och vi kommer att fortsätta utveckla synligheten där.

Som jag skrivit tidigare så är det en viktig fråga för oss som ungt universitet att utveckla kollegialiteten och det förhållande den har till det som brukar kallas linjen. Enligt universitetets arbetsordning delegerar rektor en stor del av sitt ansvar till dels fakultetsstyrelsen, dels dekan. Fakultetsstyrelsen delegerar sedan vidare till Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och utbildningsnämnden, medan dekan delegerar vidare till prodekan, vicedekaner och prefekter. Men det är inte fruktbart att se delegationerna som två åtskilda system. Dekan liksom pro- och vicedekaner ingår i styrelser och nämnder, ofta som ordförande. På så vis kan flera olika perspektiv och kompetenser komma till uttryck när vi möts inom vår fakultet. Inom såväl kollegialiteten som den delegation som utgår från dekan är den höga akademiska kompetensen central, vilket är en viktig kvalitet. Verksamheten får stöd från det gemensamma verksamhetsstödet, så att vi ska leva upp till även den formen av hög kvalitet.

Apropå akademisk kompetens så vill jag passa på att gratulera fakultetens nya professor, Karin Grundström, professor i arkitektur på Urbana studier.

Om ni vill veta mer om vad som tas upp i fakultetens olika organ, till exempel genom att läsa minnesanteckningar och protokoll, titta på länklistan till vänster på denna sida.

Jag vill också påminna om möjligheten att nominera kandidater till fakultetens hedersdoktor 2021!

Tycker ni liksom jag att det är något som fattas? Jag saknar att komma till Niagara på morgonen och höra samtal vid kaffemaskinen, skratt på 7:an och småpratet vid postfacken. Jag hoppas att vi snart kommer att kunna återgå till ett liv med mänskliga möten – och att vi kan dra lärdom av de erfarenheter vi har gjort det senaste året.   

Rebecka Lettevall

Dekan KS

Just när snödropparna började titta fram så kommer också den första snön, till mångas glädje och fröjd.

Sedan vi blev universitet har vi utvecklat forskningen inom fakulteten: forskningsseminarierna, ansökningsstrategier, strategiska prioriteringar och kollegiala system för att förbättra ansökningar, närmare samarbete med Grants Office, medvetenhet om vikten att vara med vid lanseringar av forskningsfinansiärernas nya program för att bara nämna några exempel.

Vi försöker ständigt att utveckla och förändra fakulteten till det bättre och den här veckan finns flera roliga nyheter att presentera:

Prodekan Magnus Nilsson har fått förlängt uppdrag med ytterligare tre år och i samband med det så förändras hans uppdrag något. Han är fortfarande dekans ställföreträdare, men tar nu över även ansvaret för fakultetens forskningsfrågor efter mig. Nu kommer det att ingå i uppdraget att vara ordförande i Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och fortsätta driva dessa viktiga frågor framåt. Magnus kommer också att vara fakultetens representant i Beredningen för forskning, tillsammans med övriga prodekaner vid universitetet.

I samband med detta lämnar professor Per-Markku Ristilammi uppdraget som fakultetens representant, men fortsätter som fakultetens ERA19-samordnare under 2021. Stort tack Per-Markku för ditt betydelsefulla arbete!

Ytterligare en nyhet är att professor Bo Petersson tar över ordförandeskapet i lärarförslagsnämnden. Vid årsskiftet lämnade Bo sitt uppdrag som rektorsråd och med sin breda och djupa erfarenhet kommer han nu att fortsätta arbeta tillsammans med ledamöterna och fortsätta leda nämndens essentiella arbete. Välkommen, Bo!

Docent Tina Askanius vid K3 har beviljats medel från EU, vilket är värt att uppmärksamma! Tack för ditt engagemang och en spännande ansökan.  

Grattis Derek Stanford Hutcheson till din befordran till professor i statsvetenskap – så roligt!

Jag vill även säga välkommen till vår nya professor i urbana studier, Caroline Wigren Kristoferson, som börjar sin anställning i vår.

Vi välkomnar även våra nya doktorander i global politik som började den 1 februari. Välkomna Rachel Doherty och Valon Junuzi och lycka till med forskarutbildningen!

KS har även fått en ny docent i internationell migration och etniska relationer på GPS – Grattis Brigitte Suter! – och en i utvecklingsstudier på K3 – Grattis Tobias Denskus!

Och sist men absolut inte minst vill jag berätta att prefekt och professor Kerstin Sandell fått förnyat förtroende som prefekt på Urbana studier under ytterligare tre år – Grattis! Jag ser fram emot ett fortsatt utmärkt samarbete och att följa utvecklingen på institutionen.

Jag hoppas ni noterat att det finns en ny friskvårdssatsning med aktivitetsutmaning – om det passar dig så anmäl dig – du kan också bilda lag med några kollegor. https://medarbetare.mau.se/startsida/medarbetarnyheter/dags-for-en-ny-aktivitetsutmaning/

Det är lättare att hitta arbetsglädjen när positiva saker händer runt omkring. Tidigare kunde arbetsglädje vara ett effektivt möte med bra diskussioner, en fika-paus på 7:an eller den där lunchen som vi har väntat på hela veckan. Nu när vi inte kan träffas på samma sätt får vi försöka hitta arbetsglädjen i andra saker. Det kan vara ett uppskattande mail eller de där stunderna på Zoom innan mötet börjar, där vi får möjlighet att vara lite mer personliga med efterlängtade kollegor. Ring upp en kollega och ta en gemensam promenad – det gör gott för både kropp och knopp!

Vänliga hälsningar

Rebecka Lettevall

Dekan

En utblick från utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Som för alla som har arbetat med utbildning och utbildningsfrågor under året som gick har mitt 2020 varit väldigt präglat av pandemin. Jag upplevde att jag efter ett drygt halvår som vicedekan började bli varm i kläderna, och så PANG! började rapporter komma från Wuhan om ett virusutbrott.

Maria Wiktorsson, Vicedekan på KS

Malmö universitet tog tidigt stort ansvar för att stoppa smittspridningen i Sverige och övergick redan i mars 2020 till att helt undervisa och examinera helt på distans. Detta har därefter varit huvudalternativet men olika beslut om avsteg har inneburit att vi har kunnat bedriva viss undervisning och examination på campus. I nuläget är denna möjlighet extremt begränsad, åtminstone fram till 28 mars, p.g.a. det allmänna smittspridningsläget.

En ansenlig mängd rektorsbeslut har tagits i syfte att anpassa vår verksamhet till rådande omständigheter. Samtliga har varit nödvändiga men de som specifikt gäller utbildning har tyvärr ofta varit tvungna att fattas med kort varsel och som konsekvens har ledtiderna för att ställa om varit extremt korta. Detta har påverkat arbetssituationen för alla inblandade, naturligtvis främst för alla undervisande lärare, men även för administratörer. Jag är oerhört imponerad av den vilja och kraft och det lösningsfokus som finns hos alla som har arbetat med detta och som under svåra omständigheter har utarbetat kreativa och kvalitativa lösningar. Självklart har det krävt mycket och självklart hoppas vi alla att vaccinationerna (och kanske bättre väder framåt våren) ska leda till att vi kan återgå till mer normala omständigheter.

Ändå har inte allt handlat om pandemin under 2020. Tre av våra utbildningsprogram har granskats inom ramen för de externa granskningar som ingår i det universitetsgemensamma kvalitetsramverket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För de inblandade programmen har detta t.ex. inneburit arbete med självvärderingar och dialogmöten med externa granskare. För mig har det varit oerhört intressant att sitta med i dessa dialogmöten eftersom jag fått insyn både i olika ämnesområdens utveckling i stort och i specifika frågor av relevans för våra program. Samtliga tre program, IMER kandidat och master samt Communication for Development, har fått betyget hög kvalitet vilket naturligtvis är särskilt glädjande. Samtidigt har granskningarna lyft fram intressanta utvecklingsområden för de olika programmen att arbeta vidare med. Nu har arbetet inletts med de granskningar som ska ske under våren 2021, och externa granskare är utsedda till följande program:

  • Media and Communication Studies, masterprogram
  • Ledarskap och offentlig organisation, magisterprogram
  • Leadership for Sustainability, magisterprogram
  • Human Rights, kandidatprogram

Inom fakulteten har vi tagit fram strategiska prioriteringar för vårt framtida utbildningsutbud som beslutades av Fakultetsstyrelsen i november 2020. Prioriteringarna utgår från de Vägledande principer för framtidens utbildningsutbud som Universitetsstyrelsen beslutade om i maj 2020. I sin helhet kan fakultetens prioriteringar hittas här. Övergripande ska fakulteten verka för att ”skapa och förstärka sammanhållna akademiska miljöer och erbjuda ett välbalanserat utbud av attraktiva utbildningar med en hög grad av forskningsanknytning till flera olika målgrupper”. De olika institutionerna bidrar på olika sätt till att prioriteringarna förverkligas och mer detaljer om pågående arbete och satsningar återfinns i institutionernas verksamhetsplaner.

Något specifikt från prioriteringarna som kan lyftas i detta sammanhang är vikten av att ta tillvara våra erfarenheter från de nya digitala former som har utvecklats under pandemin i arbetet med att framåt utveckla nya former för blended learning. Vi har fått goda insikter i vad som har fungerat bra och vad som har varit mer problematiskt. Dessa insikter bör guida vårt arbete vad gäller undervisnings- och examinationsformer även efter pandemin så att vi fortsätter att arbeta med de former som ger bäst kvalitet för lärande och bäst förutsättningar för studenter och lärare.

Andra frågor som vi har arbetat mycket med under 2020 och som är prioriterade även i år är de brister gällande återkoppling till studenter som UKÄ fann i sin granskning av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete 2019. Vi har ett tydligt system för kursutvärderingar på fakulteten och ett väl utarbetat stöd från administrationen. Men vi behöver fortfarande arbeta på att öka antalet kursrapporter som skrivs och, framför allt, återkopplas. Återkopplingen ska ges både till de studenter som deltagit i kursvärderingen och till dem som läser kursen vid följande kurstillfälle. Återkopplingen är viktig för att studenterna ska förstå vad utvärderingarna syftar och leder till, vilket är centralt för att främja studentengagemang och öka andelen studenter som svarar på kursvärderingarna och därigenom ger oss kunskap om viktiga perspektiv på utbildningen. 

Personligen får jag nu också erfarenhet av det tillstånd som jag vet att danska kollegor redan fått hantera under flera faser av pandemin, d.v.s. att arbeta hemifrån med barn i huset hela dagarna. Samtliga tre barn har undervisning på distans och överallt i huset hör jag deras lärare hålla genomgångar i alla upptänkliga skolämnen. Jag installerade ett nytt mesh-nätverk och det verkar klara den ökade wifi-belastningen väl. Återstår att se om mina nerver har samma kapacitet, men jag försöker boosta mitt eget system genom hyfsat regelbundna löprundor.