Sayaka Osanami Törngren, som är forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare och Carolina Jonsson Malm, som är forskningshandläggare vid Forskarservice, har tillsammans författat ett kapitel i en ny antologi om rasism.

Studier om rasism: Tvärvetenskapliga perspektiv på ras, vithet och diskriminering, utgiven den 15 mars på Arx förlag, innehåller 12 artiklar som tillkommit inom ramen för det nationella nätverket för svensk ras- och vithetsforskning. I boken har 14 forskare vid olika lärosäten problematiserat begrepp såsom vithet och svenskhet. Sayaka och Carolina har i kapitlet Transrasiala familjebildningar och den svenska vithetens logik problematiserat bilden av familj och färgblindhet.

Sayaka Osanami Törngren

Varför är den här antologin viktig?
(Sayaka:) Antologin belyser olika aspekter av rasism i Sverige, både historiskt och i samtiden, utifrån begreppen ras och vithet. Vithet har blivit ett allt mer centralt begrepp inom kritisk ras- och rasismforskning, som sätter fokus på normer och privilegier i en rasistisk diskurs. Vi tycker att det är viktigt att studera dessa frågor och synliggöra problematiken för att kunna hitta lösningar på problem som diskriminering, social marginalisering och våld. I antologin medverkar forskare från flera olika fält med sin kunskap och helheten bidrar till en djupare förståelse för hur rasifierings- och exkluderingsprocesser sker i olika sammanhang. Antologin är dessutom ett intressant teoretiskt bidrag till fältet kritisk ras- och rasismforskning, som håller på att växa fram inom svensk forskning.

Carolina Jonsson Malm

Vad handlar ert kapitel om?
(Carolina:) I vårt kapitel jämför vi våra två avhandlingar som nu är 6-7 år gamla och tolkar dem utifrån nya perspektiv. Min avhandling handlar om politiken som styr internationella adoptioner och assisterad befruktning och Sayakas avhandling handlar om attityder till blandrelationer och blandäktenskap. Internationella adoptioner och blandäktenskap är två former av transrasiala familjebildningar – det vill säga familjer bestående av individer med olika ursprung och ras – som sällan jämförs inom familjeforskningen. Vi diskuterar och jämför våra resultat i relation till vithetsbegreppet och ifrågasätter den svenska färgblindhetsideologin och svenskars motvilja till att tala om ras och särskiljning. Våra resultat visar att inställningen till transrasiala familjer ofta är negativ, problemorienterad och präglad av normativa föreställningar kring utseende, svenskhet och kulturell tillhörighet. Vi hoppas att vårt kapitel kan få läsaren att börja tänka kring transrasiala relationer på ett nytt sätt.

Vem är boken skriven för?
(Sayaka:) Boken är skriven för alla som är intresserade av ny humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kring rasism i Sverige – forskare, studenter, aktivister, journalister och den bredare allmänheten!

Läs mer om boken i förlagets pressmeddelande

”Vägen till Malmö universitet började för lektor Marwa Dabaieh med att hon deltog i en SIDA-kurs i Sverige och efter masterstudier i Egypten sökte hon sig återigen hit för att genomföra sina doktorandstudier och kom så småningom att ta en första post-doc i arkitektur vid LTH i Lund. Därefter sökte sig Dabaieh till Malmö universitet för att ta sin andra post-doc, eftersom hennes intressen utöver arkitektur även handlade om kulturella, sociala och migrationsaspekter och i Malmö fann hon en mångdisciplinär och öppen akademisk kultur, där det dessutom bedrevs forskning och utbildning kring migration – en fråga som låg henne varmt om hjärtat….”  Läs hela porträttet av Marwa Dabaieh i Centrum för fastighetsföretagandes senaste nyhetsbrev. 

Centrum för fastighetsföretagande (CFFF), består av representanter för fastighetsbranschen, Malmö universitet och Lunds Tekniska Högskola.

Den 11 april kl 15.15-17 arrangerar Genusvetenskapliga kollegiet i Malmö en paneldebatt: Varför blir så få kvinnor docenter? Ämnet är kvinnors begränsade karriärmöjligheter inom akademin och särskilt inbjuden gäst är Sara Eldén, docent i sociologi, Lunds universitet, som varit redaktör för antologin Efter festen. Om konsten att utvecklas från doktor till docent, eller en överlevnadsguide för den postdoktorala tillvaron.

Läs mer om paneldebatten i kalendern!

Skriv gärna ut affischen och hjälp till att sprida paneldebatten!

After the success of her first graphic novel, award-winning comic artist Daria Bogdanska is working on her next book at the School of Arts and Communication (K3). The book will explore what it’s like to live without economic security.

Read more here. 

Kultur och samhälle nominerar Karina Vamling, professor i kaukasusstudier, som mottagare till Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Priset delas ut vartannat år och kommer att delas ut till en framstående forskare 2019. 

Karina Vamling, professor i kaukasusstsudier vid Malmö universitet.

Ur nomineringen: ”Hennes forskningsresultat har fått spridning och uppmärksamhet i många olika sammanhang, något som bland annat möljiggjorts av att hon medvetet publicerat sig på såväl ryska som engelska. Hennes forskning har även påverkat språkpolitiska debatter i Georgien, skapat dialog mellan forskare i olika delar av världen och utgjort underlag för analyser av den komplexa politiska situationen i dagens Kaukasus. Utöver detta har hon sedan 2010 varit involverad och drivande i att utveckla och genomföra mångvetenskaplig forskning och utbildning med anknytning till expertisområdet.”

Läs mer om kaukasusstudier på Malmö universitet på Caucasus Studies Portal

Karina Vamling i forskarnavet

Det Swensonska prisets pristagare hittills:
2017 Professor Robert Erikson, Stockholm
2015  Professor Dag Prawitz, Stockholm
2013  Professor Per Linell, Linköping
2011  Professor Assar Lindbeck, Stockholm
2009  Professor Karin Johannisson, Uppsala
2007  Professor Östen Dahl, Stockholm
2005  Professor Stig Strömholm, Uppsala

Algoritmer – databeräkningar som styr vårt informationsflöde på internet – har ett stort inflytande i våra liv. Men vad är det som gör att vi ser det vi ser? Jakob Svensson, docent i Medie- och kommunikationsvetenskap verksam vid K3, försöker besvara denna fråga genom att undersöka människorna bakom algoritmen.

Läs mer här.

Behöver du dekans underskrift på en forskningsansökan eller annat beslut? Då finns det nya rutiner sedan årsskiftet. På tisdagar kl 15.00-15.30 hålls dekans beslutsmöte. Anmäl ditt ärende senast en vecka i förväg. Allt info och alla datum finns här: https://www.mah.se/medarbetare/For-medarbetare-pa-KS/Organisation-Kultur-och-samhalle/Dekans-beslutsmote/ Välkommen!