Gemensamma strukturer ger bättre möjligheter för gränsöverskridande samverkan

Publicerat av
Svara

Författare: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

I förra KS fakultetsnytt fick vi positiva nyheter om uppåtgående söksiffror till höstens ansökningsomgång. Det är väldigt trevligt att se att vi har flera utbildningar representerade bland de mest välsökta på Malmö universitet, både program, campuskurser och distanskurser.


Just det faktum att KS har ett diversifierat utbud av kurser och program, utbildningar på engelska och svenska, utbildningar på campus, distans och i hybridformat gör att vi har ett bra utgångsläge när det gäller att hantera framtida förändringar vad gäller t.ex. sökmönster. Men samtidigt är det, som Magnus skriver, viktigt att vi fortsätter att utveckla och konsolidera vårt utbildningsutbud inom ramen för arbetet med våra sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer.

En del av det framåtsyftande arbetet handlar om att utveckla gemensamma former för våra utbildningars struktur. Med likartade strukturer underlättas samarbeten kring gemensamma kurser av olika slag, t.ex. kurser på avancerad nivå som relaterar till pågående gränsöverskridande forskning. Likartade strukturer ger också bättre möjligheter att samverka kring fristående och valbara kurser för att kunna utveckla fler kurser att erbjuda som valbara kurser både inom kandidat- och masterprogram, men även för att fortsatt kunna utveckla och erbjuda ett diversifierat utbud och möta en efterfrågan på kurser för yrkesverksamma eller för bildning och livslångt lärande mer generellt.

Annat på gång inom utbildning:

Utbildningsnämnden har gjort sin årliga bedömning och rangordning av sökande till Malmö University Master Scholarship (MUMS), dvs. de stipendier som finns för avgiftsskyldiga studenter som antagits till utbildningar på avancerad nivå. Av 106 ansökningar föreslogs sex studenter erbjudas stipendier inom ramen för de 920 000kr som KS har tilldelats för ändamålet. Det är många underlag att läsa och bedöma men samtidigt ger arbetet väldigt intressanta inblickar i den bredd av erfarenheter, förväntningar och framtidsplaner som våra sökande internationella studenter har. Och det är tydligt att vi når ut brett internationellt med våra utbildningar.

Arbetet med den första cykeln av de egeninitierade externa granskningarna löper vidare. Vi är nu inne i det nästsista av cykelns sex år och många av våra utbildningar är redan granskade med gott resultat. Under våren granskas Statsvetenskap: Politik, organisation och ledning på GPS och det är snart dags för dialogmöte med de externa bedömarna. Till hösten har vi tre granskningar på gång: Political science: Global politics and societal change (GPS), Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering (US) och Visuell kommunikation (K3). Processen med dessa är initierad och externa bedömare är under utseende.

Slutligen kan jag meddela att det pedagogiska meriteringssystem för lärare som jag har skrivit om tidigare nu är på gång. Rektor förväntas ta beslut före sommaren, så håll ögonen på universitetets nyhetsbrev för mer information efter att beslut är taget.

Antalet ansökningar vänder uppåt – växande intresse för fristående kurser

Publicerat av
Svara

Som många av er säkert sett i universitetets nyhetsbrev, på hemsidan eller i nyhetsmedia, har antalet ansökningar till höstens utbildningar ökat. Ökningen är rent av större vid Malmö universitet än vid något av de andra bland landets tio största lärosäten. Glädjande nog är ökningen också kraftig vid just Fakulteten för kultur och samhälle.

I fjor minskade ansökningarna, vilket gjorde många av oss litet oroliga. Utan studenter blir det ju svårt att klara utbildningsuppdraget, och om vi misslyckas med det kommer de ekonomiska konsekvenserna att bli allvarliga.

Men nu vänder siffrorna alltså uppåt, särskilt vad gäller så kallade ”prio 1-ansökningar” (dvs förstahandsval). Där överträffar vi rent av den tidigare toppnoteringen från 2021 på 6.724. Denna gång är det nämligen hela 6917 sökande som valt någon av våra utbildningar i första hand.

Värt att notera är att vi har många populära fristående kurser. Fem av de tio mest sökta campusbaserade kurserna vid Mau finns på KS, liksom fem av de tio populäraste distanskurserna.

Över huvud taget ser vi ett växande intresse för fristående kurser. Det är också tydligt att allt fler föredrar att studera på distans. I flera fall kan vi också konstatera att kurser som tidigare haft problem med söktrycket blivit betydligt populärare när de bytt form – exempelvis genom att omvandlas från campuskurs till distanskurs.

Vi kan alltså konstatera att det arbete vi lagt ner på att utveckla ett utbildningsutbud som präglas av mångfald vad gäller undervisningsformer (campus/distans, fristående kurs/program, svenska/engelska etc.) har varit lyckat. Nu är det viktigt att vi fortsätter på den inslagna vägen. Exempelvis kan våra idéer om den framtida utvecklingen av utbildningsutbudet nog göras ännu tydligare i den agenda för sammanhållna och gränsöverskridande miljöer vi just nu håller på att färdigställa. Vi vill ju gärna att dessa miljöer ska vara hållbara och dynamiska, då krävs det mångfald och flexibiliet.

What’s up?

Publicerat av
Svara

Nu är vi tillbaka igen efter en lång påskledighet med sol – det var välbehövligt! Hoppas ni alla haft möjlighet att ta en promenad, läsa en bok, äta något gott. Själv känner jag mig alltid rätt trög efter att ha varit helt ledig några dagar, så nu håller jag som bäst på att starta igång arbetshjärnan igen. En koll på kalendern ingår i detta: vad har vi gjort och vad ligger framför oss?

En bild av en staty i Västra Hamnen, universitetsbyggnaden Orkanen syns i bakgrunden.
Foto: Annika Olsson.

Halvvägs in i terminen innebär att vi haft alla kvalitetsdialoger med institutionerna (mycket bra framåtsyftande samtal) och att vi förbereder oss för KS dialog med universitetsledningen. Det pågår väldigt mycket strategiskt arbete på alla institutioner, inte minst i relation till kunskapsmiljöerna: nya kurser; flera rekryteringar på gång; nya doktorander på ingång, massor av ansökningar. Full fart på ett positivt vis. Nu har också Mona Lilja börjat sitt uppdrag som prefekt vid GPS 1 april – välkommen Mona och tack Gunnhildur Magnusdottir för ett bra jobb som tf prefekt!

Vi är också mitt i processen med att rekrytera ny prodekan efter Magnus Nilsson, som fick ett stort bidrag från VR för att bygga miljö och ska ägna sig mer åt forskning från och med i höst.  Vi har nu intervjuer med tre kandidater, och händer ingenting oförutsett hoppas vi vara helt färdiga med processen i början av maj.

Ett annat arbete vi är mitt i är en uppföljning av fjolårets utvärdering av forskarutbildningarna (alla utom ett ämne) vid KS. Utvärderingen, som generellt var positiv, konstaterade bland annat att vår organisering av forskarutbildningen behövde ses över för att bli tydligare (beslutsvägar och processer upplevdes som något snåriga och otydliga) och mer resurseffektiv. Som ett led i detta arbete fick professor Malin Ideland (LS), med stor erfarenhet av och kunskap kring forskarutbildning, i uppdrag att se över just rutiner och processer. Hennes rapport har precis landat i mailkorgen (och diariet: LED 2023/151) och innebär att vi nu ska analysera hennes slutsatser och fundera över hur vi går vidare. (Det kommer också en åtgärdsplan som tar fasta på andra slutsatser i utvärderingen.)

Nästa vecka ska jag, prefekt Kerstin Sandell och Helene Waldeck på nationellt dekanmöte för samhällsvetenskapliga fakulteter i Uppsala. Temat är forskning, samverkan och finansiering. Medverkar gör bland annat representanter från flera forskningsfinansiärer och även statssekreterare Maria Nilsson. Vi ser till att ni får information när vi varit där. Detta är ju extremt viktiga frågor för oss att bevaka.

2023 är ju också stora jubileumsåret: Malmö Universitet 25 år, K3 25 år och US och GPS 15 år!

Vi firar hela året, men extra mycket:

  • 31 augusti 2023: 15.00-18.00. Save the date och gör firandet till en del av undervisningen!
  • Måndag 9 oktober är KS-dag i högtidsveckan då våra nya professorer av olika slag kommer att hålla föreläsningar för både kollegor och studenter, och fredagen 13 oktober samlas vi till årshögtid för att fira alla Malmö Universitets nya doktorer och professorer tillsammans
  • 8 november är vår första gemensamma KS-dag om våra gemensamma kunskapsmiljöer. Mer information följer, men detta är ett viktigt steg i vårt arbete att synliggöra oss själva för varandra! Så boka in dagen – den kommer att bli både spännande och mycket viktig för oss (jag vet att några redan har annat inbokat, men vi ska se om vi kan hitta en lösning).

Det är viktigt att förstå vilka vi är och vad vi kan göra

Publicerat av
Svara

Per Linde har varit på institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)
lika länge som den funnits, det vill säga i 25 år.

– Jag började som student när K3 öppnade sina dörrar 1998, därefter blev jag doktorand. Idag är jag universitetslektor i interaktionsdesign och tillförordnad prefekt.

Per Linde, universitetslektor i interaktionsdesign



Vilka är dina största utmaningar i rollen som prefekt? 

– Att komma in på kort varsel som prefekt är utmanande. Även om jag varit här länge är det mycket nytt att lära sig. Det är också mycket som förändrats sedan vi blev universitet.
I dessa ansträngda tider är också ekonomin en utmaning, att få kvalitet i utbildning och forskning.

Vad händer på institutionen just nu?

– Det händer mycket som vanligt. Framför allt arbetar vi med uppdraget om att utveckla sammanhållna och gränsöverskridande internationella miljöer. Vi identifierar vilka teman vi ser som är starka på institutionen och hur vi kan formera oss runt det på ett konstruktivt sätt. Frågan är hur vi på ett starkare sätt kan integrera forskning i utbildningen.

Berätta lite om ditt forskningsområde?

– Ämnet interaktionsdesign är en ung akademisk disciplin med endast fyrtio år på nacken. Det handlar om människans förhållande till teknologin, vilken roll teknologin spelar i människors liv och dess påverkan på samhället – hur den berikar eller försvårar.
Min forskning handlar om deltagande design – hur människan som ska använda en viss teknologi kan vara med och utveckla den, inte bara vara passiva konsumenter.

Vad är mest intressant inom ditt forskningsområde just nu?

– Just nu pågår väldigt starka digitaliseringsprocesser i samhället – här är det viktigt att inte bara utveckla det teknologiska perspektivet, det är viktigt att ha en kritisk blick. Ett intressant exempel är Explainable AI som handlar om beslut som fattas med automatiska beslutsprocesser, och på vilka grunder de fattas.

Du är inte ”bara” forskare, du är också poet, hur ser du på AI-chatbottarnas möjligheter att lära sig skriva riktigt bra poesi?  

– Det beror så klart på vad man räknar som god poesi. Men tänker man sig poesi som något som har en sådan verkan på en läsare/lyssnare att det skapar en poetisk upplevelse så är ju det ett förhållande som inte nödvändigtvis privilegierar en mänsklig författare. Så ja, jag tror nog att en AI kan skapa vad vi kalla god poesi ur det perspektivet. Men sedan är det ju också en fråga hur den kreativa processen fungerar. Där tror jag att det, ska vi kalla det det mänskliga, skapandet fungerar på ett särskilt vis som dagens AI inte kan replikera, inte just nu i alla fall.

Per Linde inledde sitt uppdrag som tf prefekt i januari 2023 i samband med att Annika Olsson, tidigare prefekt på K3, påbörjade det övergripande uppdraget som dekan på KS.

Doctoral education news

Publicerat av
Svara

Author: Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education

The days are getting longer, and it is time once again to update you on developments in the area of doctoral education.

You will recall that we overall received a very positive external evaluation last year, with some recommendations and suggestions for further quality improvements. The next stage of that process has been in full swing over the winter. The various faculty (FFN, KFKS) and department (HK/FHK) committees have been evaluating these suggestions. In the next few weeks we will be drawing up an ‘action plan’ based on the outcome of these discussions that I will present to the university’s Advisory Committee on Doctoral Education in early May. Thanks are due to all colleagues and doctoral students who have been involved in these discussions and will continue to give input as we move forward with it.

Spring is always a busy time of year, and it is pleasing to hear of so many colleagues who are planning to apply for external research funding with doctoral positions included. As the evaluation highlighted, a balance of internal and external funding allows us to maintain a critical mass of doctoral students while also leaving resources for the wider range of departmental research activity. We wish you good fortune in the forthcoming application rounds. A short reminder that (as per the dean’s e-mail of 13 February), external applications that involve the potential employment of doctoral students must be signed off by the dean in good time before the submission of the application. And also, that since we are obliged by law to ensure that the recruitment process for doctoral students is fair, open and transparent, the procedures for externally-financed doctoral positions should follow the same timelines and routines as for any other post.

Talking of recruitment, we are pleased to welcome three new doctoral students who started on 1 February: Fernanda Favaro and Jullietta Stoencheva in Media and Communication Studies (MKV), and Anne Marie Schröder in Interaction Design (ID). As we welcome new members of the doctoral community, we also wish success to those coming to the end of their studies. On 3 March, Marika Hedemyr will ‘nail’ her thesis (spikning) in K3, prior to defending it a public defence on 24 March.

Over the next two years we expect between 20 and 25 public thesis defences – the busiest such period in the faculty since Malmö University was founded. This will place a special responsibility on us all to ensure that the final seminars and thesis reviews – as well as the preparations for public defences – are done in a smooth and timely manner. The reward will hopefully be a generation of new Malmö doctors, and a series of exciting and stimulating theses and intellectual discussions around them.

There are also many interesting things happening in the background. The ‘Hands-On Teaching’ seminars – which started last semester – will take place at regular intervals over the next few months and discuss challenge-based learning and the roles of supervisors, examiners and students in undergraduate thesis writing. Doctoral students will also have help in writing their pedagogical porfolios, a subject we discussed in last week’s seminar with a guest seminar by Stefan Larsson of CAKL/Kristianstads Högskola There will also be a writing workshop in the summer (19-21 June) for all doctoral students. At the university level, an external assessment is currently being carried out of the faculty’s application for a new PhD subject in Organisation Studies, initiated by the Department of Urban Studies and incorporating researchers from across the university. We await further developments with interest.

Together with the Dean and the rest of the faculty leadership, I wish all doctoral students and supervisors a happy and productive spring.

Vi behöver stärka samspelet mellan forskning och utbildning

Publicerat av
Svara

Att Malmö högskola blivit Malmö universitet har förändrat förutsättningarna för vår forskning. Exempelvis har vårt basanslag från staten ökat rejält. Därför behöver vi hitta nya sätt att organisera forskningsverksamheten.

Foto: Håkan Röjder

När vi fortfarande var en högskola var det många som ville lyfta ut forskningen från institutionerna, för att den inte skulle ”drunkna” i en verksamhet som främst var inriktad på grundutbildning. Det fanns rent av idéer om att all forskning skulle utföras i centra, och att institutionerna enbart skulle fokusera på att bedriva utbildning.

Att forskningen nu utgör en större del av vår verksamhet – både på grund av det ökade statsanslaget och för att vi blivit bättre på att få extern finansiering – innebär dock att de idéerna är överspelade. Istället kan och bör vi fokusera på att stärka samspelet mellan forskning och utbildning. Detta är också en central uppgift i arbetet med att ta fram en färdplan för sammanhållna och gränsöverskridande akademiska kunskapsmiljöer som just nu pågår vid fakulteten.

Dock handlar det inte om något totalt paradigmskifte. Vi kommer även framöver att behöva ha särskilda organisationer för forskning. Det kan bland annat handla om att skapa plattformar för sådant som är utspritt över hela lärosätet, eller om att göra riktade satsningar mot forskning som ännu inte är särskilt välutvecklad men som har stor potential att utvecklas.

Emellertid är det viktigt att vi hittar bra former för detta. Därför förs det just nu diskussioner i många olika fora – inklusive universitetets Forum för forskning och forskarutbildning (FFN) – om hur vi på bästa sätt ska organisera vår forskning. Ett resultat av dem är ett förslag att fakulteter och institutioner ska kunna skapa skräddarsydda ”forskargrupper” med olika livslängd, olika stor finansiering, olika mål, olika modeller för utvärdering etc.

Detta förslag kommer att vara väldigt viktigt för oss på KS när vi framöver ska hitta bättre former både för de grupperingar som tidigare varit ”plattformar” (Medea, Collaborative Future-Making, Rethinking Democracy och RUCARR) och för de olika konstellationer som börjat växa fram på senare tid (exempelvis Malmö University Comics Hub).

Det pågår också en diskussion om universitetets forskningscentra. Hur många sådana är det exempelvis rimligt att ett universitet av vår storlek ska ha? Vilka typer av verksamheter är bäst betjänta av att organiseras i den formen? Ska alla centra fungera på samma sätt? Vilket är det enklast och bästa sättet för utvärdering? Hur skapar man rotation bland våra centra?

Det ska bli spännande att se var dessa diskussioner landar. Det ska också bli spännande att se om vi på KS får några nya centra framöver, antingen i samband med att forskningsprogrammen utvärderas och eventuellt ”uppgraderas” eller om det kanske blir möjligt att föreslå helt nya centra…

Oavsett vad som händer på den fronten är det emellertid viktigt att vi ser till att inte skapa organisatoriska gränser mellan utbildning och forskning, eller mellan olika forskningsmiljöer. Våra akademiska miljöer ska ju vara både sammanhållna (vilket bland annat innebär att forskning och utbildning ska hänga samman) och gränsöverskridande (vilket till exempel bör förstås som att det ska vara lätt att samarbeta mellan olika delar av organisationen).

En annan sak som fått stor uppmärksamhet i BFF på senare tid är frågan om forskningsledarskap. I en utredning som snart är klar föreslås exempelvis att vi istället för att se det som en särskild roll bör fokusera på att forskningsledarskap utövas inom ramen för många olika roller, uppdrag och befattningar. Såväl rektor och centrumföreståndare som professorer, projektledare, enhetschefer och många, många andra utövar forskningsledarkap av olika slag.

För att stärka och utveckla detta ledarskap kommer BFF att bjuda in till olika aktiviteter, exempelvis workshops och seminarier. Hålla gärna ögonen öppna. För hur viktigt det än är att vi organiserar forskningen på ett ändamålsenligt sätt är det ännu viktigare att vi utvecklar en god forskningskultur. Och att diskutera vad vi menar med gott forskningsledarskap kan nog vara ett bra steg i den riktningen.

The Everyday Practice of Being Nice and Figuring Out Things Together

Publicerat av
Svara

Dear all, 

Since we are living in very troubled and challenging times it is really important that we do our best to remind each other that what we do at the Faculty of Culture and Society is more important than ever; that we also live in a world full of people doing good things and that positive things happen every day. Let’s call it The Everyday Practice of Being Nice and Figuring Out Things Together.

Culture and Society

The poet Bob Hansson helped me get on the right track this morning, when he talked about the importance of being nice, in general, but more specifically in the everyday life of organizations.  Another pick-me-upper was the interview with historian Henrik Berggren where he talks about the fact that widespread literacy and the use of books are two of the most important factors for Sweden becoming one of the most innovative countries in the world. Culture, culture, culture in all of its shapes and forms are one of the foundations of democratic and sustainable societies. Of course. 

We know it (we study culture in different ways, teach what we know about culture and develop new forms of culture) but we also need to make sure that this knowledge becomes more well-known. Inspired by the feminist concept situated knowledge I usually talk about the importance of situate what we do in the national and international landscape of research and education. This important work is directly related to the ongoing work focusing on sammanhållna, gränsöverskridande, akademiska kunskapsmiljöer, where all of you have been and are involved in different ways (for instance via APT). We need to make sure that we understand what we are doing and where we are heading, so that our students and prospective research partners of different kinds also can understand what we have to offer, and this is something we are doing together. 

Figuring out things together is what we are good at in general in Academia, and working with and at Culture and Society I would say that this is our Super-Power. I really look forward to thinking together with all of you!

Annika Olsson

Docent/Dekan/Dean

Fakulteten för Kultur och Samhälle/Faculty for Culture and Society

Doctoral Education News

Publicerat av
Svara

Author: Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education

As the autumn hues turns to darker nights, it is time to give an update on developments in the area of doctoral education within the Faculty of Culture and Society.

The external evaluation of the faculty’s doctoral studies has entered a new phase. Following self-evaluations prepared by the four subjects last winter, and a site visit by the evaluation committee in the spring, we received the evaluators’ final report at the end of September.  It is pleasing to see that the tone of the report is very favourable and constructive.  Doctoral students, supervisors, administrators and the faculty leadership are commended for their engagement and motivation to improve doctoral education. The summary states:

Our overall impression of the organisation of doctoral education at the Faculty of Culture and Society is promising. Clearly, the faculty and departments have created a sound foundation for maintaining high quality in their doctoral education and subjects. There are formal routines for, e.g., admission, selection/change of supervisors, and required control of doctoral students’ progress. The departments offer strong interdisciplinary research environments in which the students can work closely with senior researchers and there is also substantial administrative support around doctoral education. At the university level, the library is well prepared to support doctoral students in multiple ways.

The purpose of the evaluation was not just to benchmark ourselves against external standards (though it is pleasing that we have come through that part of the process well), but also to obtain inspiration for further improvements.  In addition to the above, a large part of the report comprises evaluations of each subject and recommendations and suggestions for further consideration at departmental, faculty and university levels.  Some of these focus on concrete issues – e.g., that all staff and doctoral students should better familiarise themselves with routines in the Study Handbook, and that we should develop the introduction process further – while others focus on strategic questions around research finance, critical mass of doctoral students, career support etc. 

Now that the evaluation itself is complete, we turn our attention to making use of its findings – starting with discussion of the suggestions it contains.  By next spring, it is the intention that these will lead to a plan for further improvements in doctoral education in the faculty.  As we enter this second phase of the process, we thank all who have been involved so far within the faculty and departments – and especially the evaluation committee itself – for their professional and thorough engagement with the evaluation. 

The evaluation is not the only thing happening in the field of doctoral education.  On 25 August we held an all-day conference focused on doctoral student welfare, which was attended by the majority of doctoral students and examined questions such as dealing with stress; preparing for publication (with guidance from the library) and defence; and international doctoral opportunities.  We are also running the ‘Hands-On Teaching’ programme again this session (it has run every third year since 2016), which focuses on supporting doctoral students in their teaching and career development. Finally, we welcome three new doctoral students to the Faculty. Adriana de la Pena, Sadiq Gulma and Fredrik Linander started in September in Urban Studies.  At the other end of their doctoral studies, we have two doctoral students who are due to defend their theses before the end of the year. ‘Nailing’ (spikning) is the last formal ceremony before examination, in which a copy of the printed thesis is posted publicly, physically hung with a hammered-in metal nail.  Therese Hellberg (Media and Communication Studies) ‘nailed’ her thesis on Tuesday 15 November, and Alicia Smedberg (Interaction Design) will do so on Friday, 25 November.  They will respectively defend their work on 9 and 16 December in dissertation defence ceremonies.  We wish them both every success in their examinations.

På gång på fakulteten

Publicerat av
Svara

Så är då den akademiska högtidsveckan avklarad. För mig innehöll den bland annat mitt första framträdande i talar, vilket var mycket intressant. Min starkaste upplevelse var emellertid promoveringen av fakultetens hedersdoktor Mariia Tyschenko – den kommer jag aldrig att glömma.

Hedersdoktor Mariia Tyshchenko, Fakulteten för kultur och samhälle.

Just nu pågår ett intensivt arbete för att göra budgetar för de kommande åren. Tydligen är det litet komplicerat att få fram alla siffror som behövs och jag har flera gånger hört prefekter och andra muttra irriterat över att budgetprocessen är litet seg.

Dessbättre finns det dock saker att glädja sig över i de siffror vi fått fram. Inte minst tycks det som att prognosen för vårt ekonomiska resultat är betydligt bättre än vad vi budgeterat och att vi kan göra överskott inom såväl undervisning som forskning. Dessutom har vi ökat omsättningen inom forskningen med hela 18%.

Men riktigt allt är inte frid och fröjd. I förra veckan hade jag ekonomidialog med rektor. Hennes budskap var tydligt: lärosätet lyckas inte utbilda tillräckligt många studenter, och den utvecklingen måste omgående vändas. På vår fakultet handlar det om en ”underproduktion” på 3,4%.

Att det blivit såhär har flera anledningar. På vissa utbildningar är söktrycket för lågt. På andra dyker de antagna studenterna inte upp. På ytterligare andra hoppar studenterna av.

Om vi inte lyckas vända utvecklingen riskerar vi att få ett minskat utbildningsuppdrag, vilket innebär att vi inte kan ge alla de program och kurser vi ger idag. Det är något vi måste göra allt vi kan för att undvika.

En sak vi bör göra är att se till att vi har ett flexibelt utbildningsutbud. Exempelvis behöver vi ha kurser som vi kan starta med relativt kort varsel om vi märker att vi snabbt måste öka antalet studenter. Självklart måste vi också göra vad vi kan för att attrahera studenter som verkligen vill gå våra utbildningar och se till att vi ger våra studenter goda möjligheter att genomföra sina studier på ett framgångsrikt sätt.

På senare tid har vi fokuserat oerhört mycket på att utveckla vår forskning. Nu är det nog tid att ägna litet mer uppmärksamhet åt våra utbildningar, som trots allt utgör den största delen av vår verksamhet.