Author: Michael Strange, Redem. Senior lecturer, Department of Global Political Studies.
We have all become amateur virologists, having now spent over a year following the global pandemic through its various waves as it has caused still ongoing human suffering on a scale that is hard to comprehend. Throughout much of 2020, we waited anxiously for the first news of hope that a vaccine would soon be on its way. At that point, medical research and a belief in ongoing human innovation were our torch bearers. Fast-forward to the present, we see that to beat Covid-19, medical research is vital, but far from the only form of innovation we sorely need at this time.
Since last semester, in the STINT-funded Precision Health & Everyday Democracy (PHED) project, we have been holding a ’Commission’ on the future of healthcare post Covid-19, with a series of oral and written submissions from health practitioners, activists, and researchers. Focused at first on Sweden, we included comparison with France and the UK. What stood out in the evidence presented was that Covid-19 has been felt by different sectors of society in very different ways, and the part played in that by vulnerabilisation – political processes that undermine the living standards and rights of particular groups and individuals. Amongst all actors we spoke to was a general consensus that, to better manage Covid-19 and protect us all from future pandemics, there is a desperate need for political innovation to reconnect a society that feels increasingly fragmented. Our first report will be published in the next month.
Starting next Tuesday, we continue the Commission with a focus on how to achieve good healthcare for all. If the pandemic is to teach us anything, it has to be that a failure to provide healthcare for any minority is not only a moral bad, but threatens the security and economic welfare of all. We have a list of speakers including high-profile experts from the WHO, Chatham House, and CHAIN, that is representative of a much wider geographic spread.
What we see with Covid-19 is the need for new transdisciplinary research to support the types of political innovation required to reclaim our societies from Covid-19. Please feel welcome to join us this Spring for the first of our online events focused on Researching Global Health Inequality, taking place on Tuesday 16th March 14-16:00 CET.
Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, 8 March 2021
Almost exactly a year ago (5-6 March 2020), we held a residential course for doctoral students and their supervisors at Margretetorp, near Hjärnarp. The aim was to improve communication, reflect on the development of our doctoral education, discuss our doctoral courses, and provide mentoring and support for doctoral students and supervisors.
Though we did not realise it, it would turn out to be the last time all the faculty’s doctoral students and supervisors could be gathered together for some time. The previous week, news had reached us of the second case of Covid-19 in Sweden. But even at that stage, nobody expected the sudden transformation that would take place so quickly in the days following. A year on, most of our activities remain online, as we seek to minimise the spread of the pandemic. But the university’s life has continued apace despite the restrictions – and doctoral education is no exception.
Screenshot from the live streamed doctoral defense on October 1, 2020 in Orkanen. From right to left: The doctoral candidate Anuradha Reddy, now Postdoc at K3, Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education and Bo Reimer, Professor at K3.
Photo: Derek Hutcheson
Since we gathered in Margretetorp, six doctoral students have publicly defended their dissertations, as have the authors of two licentiate theses. Although the number of people present on-site has had to be reduced to a minimum, live online streaming has showcased our doctoral students’ research to the world. External opponents and examiners have joined us, albeit not in person, to participate in high-level scientific dialogues. The meaning of a ‘public defence’ has been redefined, with audience questions coming in from other countries and continents. This week, the Vice Chancellor passed a new decision concerning digital defence arrangements, which can be seen on the university’s homepage.
As with many other research activities in the university, many doctoral research projects have been hit by restrictions to planned fieldwork or lab work. Recently the university’s Advisory Committee for Research Education (KFU, in Swedish) published guidelines about how to minimise delays as a result of this. Now that the pandemic has gone on so long, it is important to adapt research designs to the new reality, to ensure that all our doctoral projects remain viable and still stand a good chance of being finished on time. For this reason, frequent dialogues between doctoral students, supervisors and the advisory committees of supervisors are crucial. It also remains important that doctoral students and supervisors ensure that changes to individual study plans are accurately documented.
We are now entering our second wave of ISP reviews under the new digital system. One crucial change this year is the greater degree of self-reflection required on the connection between doctoral study and the intended learning comes of the General Study Plans. Last autumn, many who were part of the first wave of digital ISPs found this a useful tool for better identifying and planning their needs in areas such as career development and conference participation. Individual study plans are part of the contractual framework of doctoral students’ work, as well as important tools for charting progression and structuring dialogue. Combined with collegial discussion, the process of ISP review should lead to improved quality in doctoral students’ outcomes and training.
On the subject of quality: next year the doctoral subjects in KS are scheduled to be among the first to be evaluated in the university’s doctoral quality evaluation. The evaluation process should allow us to reflect on and learn from each other’s experiences, as well as those of other faculties and universities. ‘Quality assurance’ is often seen as simply a bureaucratic process, but only if it is not used properly. Ultimately, we have to ensure things are done thoroughly, systematically, and consistently. Even in advance of a formal evaluation, these aims must be central to everything we do. In the coming months we will also be working to update and clarify our formal regulatory frameworks, to take account of changes in the structure of doctoral education.
My last entry on the KS blog was published on 25 January, the anniversary of the birth of Scotland’s national poet, Robert Burns (1759-1796). Burns once wrote, ‘Amid this mighty fuss just let me mention, The Rights of Woman merit some attention’. Today is 8 March, and the occasion of International Women’s Day thus gives me the perfect opportunity to continue the tradition of ending the doctoral education news with some Scottish poetry!
Trots mitt skånska ursprung (är född i Malmö) har jag faktiskt njutit av denna vinter med snö, halka och kyla – en ganska uppfriskande kontrast mot de lervällningsvintrar vi brukar uppleva. Kanske hemarbete och allmän karantäntillvaro – som inneburit att jag inte behövt cykla på de isiga vägarna – har bidragit till denna positiva attityd. Men mest njuter jag just nu av det faktum att solen emellanåt lyser och att den ibland utstrålar viss märkbar värme (om det råkar vara mitt på dagen och totalt vindstilla). Hoppet om en vår är väckt!
Hoppet om en vår är väckt!
Tyvärr har smittspridningsläget för covid-19 inte förändrats i en takt som ger ändrade förutsättningar för vår verksamhet under våren. Rektor tog därför den 15 februari beslut om att fortsatt minska den campusförlagda utbildningen och examinationen under resterande del av terminen. För KS innebär detta (enligt dekanbeslut 19 feb) att omprövning av tidigare avsteg från digitalt läge ska ske genom att berörda kursansvariga och examinatorer, i samråd med prefekt och utbildningskoordinator, återigen överväger om digitala alternativ kan ersätta undervisning och/eller examination på campus. Ändringar till digitala alternativ ska anmälas till KS_Dekan@mau.se, med cc till prefekt, utbildningskoordinator och i förekommande fall programansvarig så snart som möjligt. Jag hoppas att alla berörda har fått relevant information och att arbetet med ytterligare omställningar löper på bra. Vad gäller förutsättningarna för hösten så väntas rektorsbeslut om detta senare i mars.
Som vice-dekan för utbildning är jag fakultetens representant i Beredning för utbildning (BU). BU hanterar universitetsgemensamma frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är ett beredande organ till rektor inför rektorsbeslut, t.ex. gällande centrala anvisningar för kursvärderingar, kurs- och utbildningsplaner, etc. men även inför beslut om inrättande av utbildningsprogram och huvudområden. BU arbetar också tematiskt med olika prioriterade frågor, och har denna vår följande på agendan: lärandemiljöer, pedagogisk kompetens/meritportfölj och framtidens utbildningsutbud. Det senaste tematiska mötet (23 feb) handlade om våra framtida lärandemiljöer. BU tog del av aktuell forskning om vilka effekter digitaliseringen under pandemin haft på högre utbildning från Marie Leijon (lärandemiljöforskare vid Malmö universitet) och diskuterade möjliga lärdomar att dra från det senaste året för vilka lärandemiljöer vi ska ha i framtiden. Det pågår en utredning om lärandemiljöer, och just i dagarna hålls fokusgruppsdiskussioner med lärare och studenter kring olika scenarier för framtida miljöer. Jag hoppas att inbjudan om att delta i dessa diskussioner har nått er – de kom i medarbetarnyheterna 19 januari.
Något annat som är på gång är återrapporteringen från Malmö universitet till UKÄ efter lärosätesgranskningen 2019 av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete inom utbildning. Malmö universitet fick det övergripande omdömet Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll, vilket innebär att återrapportering krävs avseende de områden som befanns bristande, bl. a. vår återkoppling till studenterna av resultat från kursvärderingar. Slutversionen av rapporteringen bereddes av BU i förra veckan och texten går nu vidare till rektorsbeslut inför inskick till UKÄ den 19 mars. Därefter kommer en bedömargrupp tillsatt av UKÄ bedöma om de åtgärder som lärosätet vidtagit är rimliga och ändamålsenliga, i relation till de brister som påtalats i det föregående yttrandet. För oss är det såklart fortsatt viktigt att arbeta med våra kursrapporter och att återkoppla dessa till studenterna.
Medea has now entered its sixth year as a research platform at the faculty. The work we do – me, Bojana Romic, Erin Cory, Karolina Rosenqvist and Richard Topgaard – consists primarily of conducting research on media and design, and on communicating with the general public by arranging talks and symposia, and by producing podcasts.
Last year looked for obvious reasons different than earlier years. We had to cancel the Medea Talks we had planned for the spring, and we took a break also with our podcast serie Medea Vox.
Our main public event last year consisted of a two day symposium with the title Artificial Creativity, with my colleague Bojana Romic as main organizer. Even though we originally had conceived of the event as a physical event in Malmö, luckily enough we were able to remake it into an online event before we sent out our call for papers. This meant that we were able to attract participants from five continents. We also put in effort in making the symposium into more than just zoom talks, creating (together with Maria Engberg, TS, and guest professor Jay Bolter) an interactive three-dimensional space where participants could meet and chat as avatars.
The Medea crew at the Artificial Creativity conference. Photo: Bo Reimer
We are now planning this year’s main event, which will be a symposium on Women and Music together with the City of Malmö and Malmö Live. It is part of the celebration of the 100 year anniversary of women getting the right to vote. There will be talks and discussions and live music with both academics, musicians and actors from the music industry involved. We are working on the program right now, but save the date: Thursday, November 18.
Som för alla som har arbetat med utbildning och utbildningsfrågor under året som gick har mitt 2020 varit väldigt präglat av pandemin. Jag upplevde att jag efter ett drygt halvår som vicedekan började bli varm i kläderna, och så PANG! började rapporter komma från Wuhan om ett virusutbrott.
Maria Wiktorsson, Vicedekan på KS
Malmö universitet tog tidigt stort ansvar för att stoppa smittspridningen i Sverige och övergick redan i mars 2020 till att helt undervisa och examinera helt på distans. Detta har därefter varit huvudalternativet men olika beslut om avsteg har inneburit att vi har kunnat bedriva viss undervisning och examination på campus. I nuläget är denna möjlighet extremt begränsad, åtminstone fram till 28 mars, p.g.a. det allmänna smittspridningsläget.
En ansenlig mängd rektorsbeslut har tagits i syfte att anpassa vår verksamhet till rådande omständigheter. Samtliga har varit nödvändiga men de som specifikt gäller utbildning har tyvärr ofta varit tvungna att fattas med kort varsel och som konsekvens har ledtiderna för att ställa om varit extremt korta. Detta har påverkat arbetssituationen för alla inblandade, naturligtvis främst för alla undervisande lärare, men även för administratörer. Jag är oerhört imponerad av den vilja och kraft och det lösningsfokus som finns hos alla som har arbetat med detta och som under svåra omständigheter har utarbetat kreativa och kvalitativa lösningar. Självklart har det krävt mycket och självklart hoppas vi alla att vaccinationerna (och kanske bättre väder framåt våren) ska leda till att vi kan återgå till mer normala omständigheter.
Ändå har inte allt handlat om pandemin under 2020. Tre av våra utbildningsprogram har granskats inom ramen för de externa granskningar som ingår i det universitetsgemensamma kvalitetsramverket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För de inblandade programmen har detta t.ex. inneburit arbete med självvärderingar och dialogmöten med externa granskare. För mig har det varit oerhört intressant att sitta med i dessa dialogmöten eftersom jag fått insyn både i olika ämnesområdens utveckling i stort och i specifika frågor av relevans för våra program. Samtliga tre program, IMER kandidat och master samt Communication for Development, har fått betyget hög kvalitet vilket naturligtvis är särskilt glädjande. Samtidigt har granskningarna lyft fram intressanta utvecklingsområden för de olika programmen att arbeta vidare med. Nu har arbetet inletts med de granskningar som ska ske under våren 2021, och externa granskare är utsedda till följande program:
Media and Communication Studies, masterprogram
Ledarskap och offentlig organisation, magisterprogram
Leadership for Sustainability, magisterprogram
Human Rights, kandidatprogram
Inom fakulteten har vi tagit fram strategiska prioriteringar för vårt framtida utbildningsutbud som beslutades av Fakultetsstyrelsen i november 2020. Prioriteringarna utgår från de Vägledande principer för framtidens utbildningsutbud som Universitetsstyrelsen beslutade om i maj 2020. I sin helhet kan fakultetens prioriteringar hittas här. Övergripande ska fakulteten verka för att ”skapa och förstärka sammanhållna akademiska miljöer och erbjuda ett välbalanserat utbud av attraktiva utbildningar med en hög grad av forskningsanknytning till flera olika målgrupper”. De olika institutionerna bidrar på olika sätt till att prioriteringarna förverkligas och mer detaljer om pågående arbete och satsningar återfinns i institutionernas verksamhetsplaner.
Något specifikt från prioriteringarna som kan lyftas i detta sammanhang är vikten av att ta tillvara våra erfarenheter från de nya digitala former som har utvecklats under pandemin i arbetet med att framåt utveckla nya former för blended learning. Vi har fått goda insikter i vad som har fungerat bra och vad som har varit mer problematiskt. Dessa insikter bör guida vårt arbete vad gäller undervisnings- och examinationsformer även efter pandemin så att vi fortsätter att arbeta med de former som ger bäst kvalitet för lärande och bäst förutsättningar för studenter och lärare.
Andra frågor som vi har arbetat mycket med under 2020 och som är prioriterade även i år är de brister gällande återkoppling till studenter som UKÄ fann i sin granskning av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete 2019. Vi har ett tydligt system för kursutvärderingar på fakulteten och ett väl utarbetat stöd från administrationen. Men vi behöver fortfarande arbeta på att öka antalet kursrapporter som skrivs och, framför allt, återkopplas. Återkopplingen ska ges både till de studenter som deltagit i kursvärderingen och till dem som läser kursen vid följande kurstillfälle. Återkopplingen är viktig för att studenterna ska förstå vad utvärderingarna syftar och leder till, vilket är centralt för att främja studentengagemang och öka andelen studenter som svarar på kursvärderingarna och därigenom ger oss kunskap om viktiga perspektiv på utbildningen.
Personligen får jag nu också erfarenhet av det tillstånd som jag vet att danska kollegor redan fått hantera under flera faser av pandemin, d.v.s. att arbeta hemifrån med barn i huset hela dagarna. Samtliga tre barn har undervisning på distans och överallt i huset hör jag deras lärare hålla genomgångar i alla upptänkliga skolämnen. Jag installerade ett nytt mesh-nätverk och det verkar klara den ökade wifi-belastningen väl. Återstår att se om mina nerver har samma kapacitet, men jag försöker boosta mitt eget system genom hyfsat regelbundna löprundor.
Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education
We are very pleased this month to welcome Ewa Lantz, the Faculty’s new Research Liaison Officer (Forskningshandläggare). Ewa joins us from Umeå University, where she worked at the Research Support and Collaboration Office, and from which she obtained a PhD in economic history in 2018. We look forward to benefiting from her extensive experience from three perspectives: as research administrator, former doctoral student, and qualified academic. You can read more about her in an interview below.
Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education
The greatest honour as Vice Dean for Doctoral Education is to be present at the public defence of a doctoral dissertation, the examination for the university’s highest-ranking degree. In the 17 months since I took up the role, ten PhD theses have been publicly defended in the Faculty (including three in collaboration with Roskilde University in Denmark). Each of these occasions has been scientifically probing and academically stimulating. Thanks to our colleagues in digital learning who have ensured their online streaming, as well as the excellent organisational support of our research education administrators, these occasions have retained an element of ceremony even under the difficult circumstances of the Corona restrictions. We wish all our recent doctoral graduates well in their future careers.
We now have five doctoral subjects in the Faculty of Culture and Society, with around 35 full-time doctoral students. Our two newest doctoral students – Rachel Doherty (Global Politics) and Valon Junuzi (IMER) will commence on 1 February. We welcome them to the university and hope that they will have a happy and productive time with us.
We would not be able to aspire to such high academic standards without the collective efforts of our doctoral students, supervisors and doctoral education co-ordinators. Following the restructuring of 2019-20, significant responsibility for doctoral education and doctoral students’ career planning now lies with the departments’ Advisory Committees of Supervisors. The faculty’s Board of Research and Doctoral Education (FFN in Swedish) has recently established an Advisory Committee for Doctoral Education (KFKS). This aims to connect the departments and the faculty in the strategic planning of doctoral education matters. I am grateful to my colleagues Maja Povrzanovic Frykman, Per-Markku Ristilammi and Pille Pruulmann Vengerfeldt – respectively the doctoral education co-ordinators in GPS, US and K3 – for their always-insightful input, as we work together in this new structure.
All these structures exist for one key purpose: to support high-quality doctoral research, and train doctoral students (who are an integral part of the university’s academic community) for future careers. Last semester we focused on mapping out doctoral taught courses for the next 2-3 years. Now we turn our attention to further priority areas: improving the administrative support structure; streamlining guidelines on doctoral studies; and developing proposals for research schools, to place doctoral education on a firmer long-term financial footing. Many of you have highlighted in dialogues that you would like more practical support in your roles as supervisors and doctoral students. Building on what we had started just before the pandemic hit, this year we plan to develop mentoring for supervisors and commence a new cycle of the Hands-On Teaching programme for doctoral students.
Since this is published in the week of 25 January, a celebratory date (Burns Night) in my homeland of Scotland, I end with the words of its national poet, Robert Burns. As we commence another year of doctoral education and hope that we will soon be seeing each again other in person and able to get back to our full range of research activities, ‘anticipation forward points the view’.
Interview (in Swedish) with Ewa Lantz, Research Liaison Officer (Forskningshandläggare)
Ewa Lantz, Research Liaison Officer
Berätta lite kort om dig själv – vem är du och vad har du gjort tidigare?
Just nu bor jag i Umeå där jag fram tills årsskiftet arbetade på enheten för forskningsstöd och samverkan på Umeå Universitet. På samma universitet disputerade jag 2018 inom ämnet ekonomisk historia. Mitt forskningsintresse grundar sig i människans relation till landskapet. Avhandlingen behandlade konflikter om naturresurser i sågverksindustrins produktionskedja längst med Ångermanälven under perioden 1863-1906. Innan jag flyttade till Umeå arbetade jag på rektors kansli på högskolan Kristianstad som samordnare av kvalitetsfrågor. Där har jag gjort merparten av min grundutbildning i historia och geografi. Jag är född i Warszawa, uppvuxen i Olofström. Hela min familj ser fram emot att jag, min man Gunnar, vårt barn Siv och min tax Rosa ska flytta till Malmö under april/maj.
Vad ser du mest fram emot i ditt nya jobb?
Jag ser fram emot att lära känna Malmö universitet och att kunna arbeta långsiktigt – att hitta behov, utveckla, tydliggöra och skapa bryggor mellan verksamheter.
Vilka områden tycker du är viktigast att satsa på för att uppnå en hög kvalitet i forskarutbildningen?
Tydlighet, struktur och gemenskap. Det är viktigt att alla parter är medvetna om vad som sker, när och varför. Det skapar trygghet och ger en bra arbetsmiljö. Det är även viktigt att det finns gemensamma uttalade strukturer där delmoment och ansvarsområden definieras. Detta ger också trygghet och god arbetsmiljö. Slutligen – gemenskap. Det är viktigt att känna en gemenskap med samhället, att vi som forskare inte är en isolerad ö där allt annat finns på distans. Det är även viktigt att det finns en gemenskap med universitetet och alla stödstrukturer, att vi är alla en del av samma organisation. Till sist, den kollegiala gemenskapen med andra doktorander och medarbetare. Allt blir inte bara roligare, utan även bättre tillsammans.
På måndagen hölls ett cafémöte på initiativ av rektor. Syftet med cafésamtalen som ska genomföras på samtliga fakulteter mellan dekan och rektor är att diskutera och lyfta nuläge, framtid och strategiska satsningar för respektive del av lärosätet.
Dekan Rebecka Lettevall och rektor Kerstin Tham inledde mötet med att tacka alla medarbetare för den insats som gjorts under senaste året då många har jobbat hårt med omställningen till distansarbete beroende på Covid-19-situationen.
Det konstaterades att mycket har hänt under fakultetens tre första universitetsår. I fjol fick bland annat institutionerna ett större ansvar för forskarutbildningen samtidigt som det bildades två nya forskningsplattformar och flera nya masterutbildningar. I år har det exempelvis genomförts ett framgångsrikt arbete med ansökningar om externa forskningsmedel, lyfts ett nytt vetenskapsområde (visuell kommunikation och teckning) samt genomförts fyra doktorsdisputationer (ytterligare en ska ske under innevarande månad) och ett licentiatseminarium.
”Vi gör så många bra saker som vi ska vara stolta över, vi behöver prata mer om hur vi ska prioritera utvecklingen nu när vi befinner oss mitt i en pandemi,” sa dekan Rebecka Lettevall.
Profilskapande utbildningar på kultur och samhälle Många av utbildningarna på Fakulteten för kultur och samhälle är väldigt profilskapande för lärosätet. ”Det är unikt att vara med om att bygga ett nytt universitet, sa Rebecka Lettevall. Under de senaste åren har vi arbetat hårt för att öka det kollegiala engagemanget.”
Rektor Kerstin Tham betonade att fakulteten KS har en oerhört viktig roll i profileringen av universitetet, som det öppna universitetet, det gränsöverskridande universitetet och samhällets kritiska röst. ”Kultur och samhälle är experter på tvär- och flervetenskaplighet, det är unikt i världen, vågar jag påstå.”
”Koka soppa på en spik” Utmaningarna framöver handlar som tidigare år om att hantera det nationella systemet med tilldelningen av studentpengen. ”Det är som att koka soppa på en spik, säger Rebecka Lettevall och fortsätter, soppan blir ju allt tunnare på många sätt för varje år. Studenter får lite undervisningstid, lärare får undervisa på fler kurser. Med en så här dålig tilldelning blir det svårt att förändra läget. Men vi behöver fortsätta arbeta för att öka våra anslag. Det är inget som kommer av sig själv.”
Vilka lösningar finns det då för att vända utvecklingen? ”Tyvärr är det här ett problem som blivit ännu mer kännbart under pandemin, säger Kerstin Tham; en väg framåt skulle kunna vara att slå ihop sig med andra lärosäten och dela erfarenheter, det skulle kunna resultera i en eller flera analytiska debattartiklar.” Kerstin Tham informerade även om att den gemensamma ekonomin kommer att diskuteras på rektors ledningsgrupps temadag i februari.
Forskning på olika nivåer och i olika miljöer Forskningen är ett levande område på så vis att den sker på olika nivåer och av olika individer och miljöer. Många idéer och forskningsområden behöver få en chans att utvecklas. Rebecka Lettevall nämnde att det just nu finns fyra forskarplattformar på fakulteten. Dessa försöker fakulteten stödja på bästa möjliga sätt vilket bland annat bidragit till att forskningen utvecklats, exempelvis genom många nya ansökningar av externa medel.
På mötet diskuterades även behovet av tydligare och mer transparenta akademiska karriärvägar för lärare och att få utökad forskning utöver sin undervisningstid. Därför ger KS en satsning på en kortsabbatical för sju personer på Fakulteten under hösten 2021. Här får de tillfälle att under tre månader kunna fokusera endast på forskning samt nästa individuella karriärsteg. Ett sätt kan även vara att ha en överbryggande forskarskola som knyter ihop ett tematiskt område som är fler- och tvärvetenskapligt.
Kulturstart Till sist diskuterades den universitetsövergripande satsningen Kulturstart. Rebecka Lettevall berättade att satsningen går framåt trots coronapandemin. Det finns ett stort intresse för olika typer av kultursamverkan, ett stort och växande område. Även Kerstin Tham har goda erfarenheter från motsvarande satsningar i övriga landet där man utvecklat sin kulturprofil och breddat sin rekrytering. Här har fakulteten för kultur och samhälle en viktig roll framöver.
Forskarnätverk är stöd till att antingen skapa eller upprätthålla redan etablerade nätverk mellan forskare. Nätverken ska syfta till att bidra till kommande forskning genom vetenskapliga möten och kontakter där forskare kan definiera, avgränsa och formulera forskningsidéer som i förlängningen kan leda fram till ansökningar om forskningsmedel. Medel till forskarnätverk söks av grupper av forskare där en övervägande del av deltagarna ska komma från forskningsmiljöer utanför Sverige och kan även inkludera doktorander. Samarbete med forskare vid Södertörns högskola är en förutsättning. Omfattningen i medel är maximalt 150 000 kronor per nätverk för maximalt ett år.
Denna stödform är öppen för forskare vid lärosäten såväl i som utanför Sverige, men förutsätter samarbete med forskare vid Södertörns högskola. Ett svenskt lärosäte ska vara anslagsförvaltare för medel till ett beviljat forskarnätverk. Se mer information och anvisningar här.
Storprojekt
Med storprojekt avses stöd till en forskargrupp bestående av minst fyra forskare, med en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift. Forskningsuppgiften måste vara mer omfattande och utmanande än att en enskild forskare kan lösa uppgiften. En förutsättning för att erhålla medel för storprojekt är att en kvalificerad forskningsmiljö eller ett kvalificerat forskarnätverk finns på plats som är väl förankrat i det internationella forskarsamhället. Storprojekt syftar till samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser. Storprojekt syftar till att ge forskare möjlighet att skapa en forskargrupp verksam på lång sikt. Storprojekt karaktäriseras av ett starkt internationellt inslag i forskargruppen. Medel för storprojekt kan sökas av grupper om minst fyra forskare, som även kan söka medel inom ramen för storprojektet till postdoktorer och doktorander. Projektperioden är fyra till fem år och anslagsbeloppet är maximalt 5 miljoner kronor per år.
Denna stödform är öppen för forskare vid lärosäten såväl i som utanför Sverige. Södertörns högskola ska vara anslagsförvaltare för ett beviljat projekt. Se mer information och anvisningar här.
Postdokprojekt
Med postdokprojekt avses stöd till en enskild forskare som nyligen har erhållit sin doktorsexamen. Stödet ska användas för att utföra en väl definierad forskningsuppgift inom en begränsad tid. Forskaren formulerar själv sitt forskningsproblem, metod och genomförande. Det kan sökas av en enskild forskare med doktorsexamen och kan sökas upp till tre år efter doktorsexamen. Projektperioden är två år och lönemedlen kan omfatta 80-100 procent av heltidstjänst/år.
Denna stödform är öppen för forskare vid lärosäten såväl i som utanför Sverige. Södertörns högskola ska vara anslagsförvaltare för ett beviljat projekt. Se mer information och anvisningar här.
Denna stödform är öppen för forskare vid lärosäten såväl i som utanför Sverige. Södertörns högskola ska vara anslagsförvaltare för ett beviljat projekt. Se mer information och anvisningar här.
Ansökningssystemet öppnar måndagen den 11 januari 2021. Sista ansökningsdag för samtliga stödformer är onsdagen den 3 februari 2021. Onsdagen den 11 november kl. 13.00-15.00 ordnar vi ett informationsmöte om de olika stödformerna. Mer information om mötet publiceras på stiftelsens webbplats.
Östersjöstiftelsen, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, stödjer forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur samt verksamhet som utvecklar dessa områden vid Södertörns högskola. Östersjöstiftelsens stöd ska ha anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa och kan omfatta alla discipliner.
I Malmö universitets riktlinjer för antagning av docent (LED 2019/479) anges att specifika krav kan fastställas vid respektive fakultet med hänsyn tagen till ämnesområdets särart och tradition och att sådana krav beslutas i enlighet med gällande delegationsordning.
Fakultetens lärarförslagsnämnd har genomfört en omvärldsanalys och vid flera tillfällen diskuterat frågan. Frågan har också föredragits i fakultetens forsknings- och forskarutbildningsnämnd av prodekan Magnus Nilsson och diskuterats i fakultetens ledningsgrupp samt i fakultetsstyrelsen.
– Vi har diskuterat behovet av lokala riktlinjer i flera fora, exempelvis lärarförslagsnämnden (som ju bereder ansökningarna om antagning av docent), fakultetsstyrelsen och fakultetens ledningsgrupp och kommit till att universitetets riktlinjer på det stora hela taget fungerar väl för oss. Dock har vi velat understryka att det ska råda ganska stor frihet beträffande i vilka ämnen man kan antas som docent och att det är viktigt att klargöra den sökandes bidrag till samförfattade publikationer, säger Magnus Nilsson.
Beslut
Vid Fakulteten för kultur och samhälle:
– ska den som ansöker om antagning som docent använda universitetets meritportfölj för att presentera sina meriter.
– ska den som ansöker om antagning som docent ange den egna forskningsinsatsen beträffande sampublicerade skrifter.
– är det möjligt att antas som docent i det ämne den sökande disputerat i, är anställd i eller huvudsakligen bedriver undervisning eller forskning inom.
– antas endast i undantagsfall docenter som tidigare antagits vid annat lärosäte.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad dekan efter föredragning av prodekan Magnus Nilsson. Beslutsdatum: 2020-09-15
