Dags att klargöra den sociala bostadspolitiken

I veckans perspektiv i tidskriften Dagens Samhälle skriver jag om behovet av att ta ett rejält omtag om den social bostadspolitiken den och sociala bostadsförsörjningen. Bland annat föreslår jag en ny bostadssocial utredning för att bringa klarhet i de frågor om boendet och bostaden som så många diskuterar men som vi egentligen vet väldigt lite om. 

Läs gärna texten här

Flyttkedjor – hur funkar de (egentligen)?

Ett ofta förekommande argument i den bostadspolitiska debatten är att rörligheten på bostadsmarknaden bör vara hög. Det kan i sig diskuteras om hög rörlighet är något odelat positivt (tänk soff-surfande ungdomar), men givet att hög rörlighet är betraktat som önskvärt brukar ett argument för att skapa rörlighet vara hög nybyggnation av bostäder. När ett hushåll flyttar in i en nybyggd bostad lämnar detta hushåll oftast en ledig bostad efter sig. Någon annan flyttar i sin tur in i den vakanta bostaden bostaden, och så har en så kallad flyttkedja uppstått. 

Ofta hävdas det också att om det byggs stora bostäder så skapas flyttkedjor som i slutändan tillgängliggör små och billiga bostäder för debutanter på bostadsmarknaden. Till exempel: Genom att det byggs en villa i en stads ytterområde kan en barnfamilj lämna sin trea i innerstaden. Den vakanta trean i innerstaden kan i sin tur göra det möjligt för två ensamboende att flytta ihop för att starta en familj. Dessa två ensamboende lämnar i sin tur varsin liten lägenhet som blir tillgängliga för den som står utanför bostadsmarknaden eller en ungdom som ska lämna familjehemmet. Byggnationen av en större och dyrare bostad brukar därmed motiveras inte bara utifrån efterfrågan på bostaden i sig, utan också med att en sådan byggnation skapar flyttkedjor som tillgängliggör flera bostäder i lägre prissegmentet. 

Det har emellertid fram tills nu saknats en översikt över kunskapsläget när det gäller flyttkedjor och framförallt vilka som tar del i dessa kedjor. På uppdrag av Region Skåne, Stockholms Läns Landsting och Göteborgsregionen har jag och mina kollegor tagit fram en kunskapsöversikt över vetenskapligt publicerad forskning och andra rapporter kring bostadsflyttkedjor i såväl nationell som internationell kontext.

Översikten visar att flyttkedjorna som uppstår vid nybyggnation förvisso kan bli ganska långa, men det saknas studier som ger belägg för att kedjorna verkligen når hushåll som står utanför bostadsmarknaden. Det finns inga studier som visar att hushåll med låga inkomster eller personer som står utanför bostadsmarknaden kommer in på bostadsmarknaden genom att det byggs lägenheter i det högre prissegmentet. Tvärtom visar de studier som gjorts att flyttkedjorna bryts innan de når dessa grupper. Vakanserna fylls upp av andra, exempelvis inflyttare från andra kommuner.

Vi konstaterar vidare att den litteratur som finns är daterad och svår att applicera på dagens svenska bostadsmarknad. För att kunna säga något om flyttkedjornas effektivitet när det gäller att frigöra bostäder även för mindre bemedlade hushåll krävs således nya och mer detaljerade studier – något som är lättare idag än tidigare med den tillgång till det nationella lägenhetsregister som finns sedan några år tillbaka. 

Rapporten kan laddas ner här

Vad händer nu då?

Den 26 oktober försvarade jag min avhandling om allmännyttans roll på den samtida svenska bostadsmarknaden. Professor David Clapham gjorde en gedigen insats som opponent och det blev två timmars intensiva och givande diskussioner. Betygsnämnden ställde kloka frågor och det blev till och med tid för några frågor från publiken i den fullsmockade hörsalen. Avhandlingen tog faktiskt slut, men en ny upplaga är på ingång så den som vill ha ett ex är välkommen att höra av sig.

Så, vad händer nu? Det har blivit en del uppmärksamhet kring avhandlingen. Mitt debattinlägg om avhandlingen i Sydsvenskan fick replik från SABO:s VD Anders Nordstrand. Sveriges Radio, Dagens Arena, Dagens Nyheter, Hem & Hyra och ett antal andra medier har uppmärksammat avhandlingen och rektorsbloggen på Malmö universitet har lyft fram arbetet. Allt det här känns förstås väldigt roligt och nu väntar ett antal föreläsningar runt om i landet, bland annat på allmännyttig frukost i Stockholm den 5 december.  

Nu väntar nya forskningsprojekt om offentlig bostadsförsörjning, segregation och segmentering. I december publicerar vi en rapport om effekten av flyttkedjor och i januari kommer en rapport om segregation och segmentering i Malmö. Jag återkommer till dessa spännande projekt och rapporter.

For the Benefit of Everyone?

For the Benefit of Everyone. Explaining the Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality. 

Så heter min avhandling som nu är tryckt, spikad och distribuerad. Den finns att läsa här för den som är intresserad. Nu stundar en nervös väntan till disputationen den 26 oktober där jag försvarar avhandlingen i diskussion med fakultetsopponent David Clapham, professor i Real Estate and Planning, University of Glasgow. Kom gärna och lyssna och plocka upp ett tryckt exemplar av boken.

Så här sammanfattar jag avhandlingen:

Bostaden och boendet har en speciell plats i den svenska välfärdsstaten. Ända sedan socialminister Gustav Möller mottog den bostadssociala utredningens slutrapport 1945 har boendet varit en bärande pelare i det svenska folkhemmet. Den svenska bostadspolitiken och bostadsförsörjningen har sedan efterkrigstiden varit generell i bemärkelsen att bostadskonsumenter inte har delats upp efter inkomst eller levnadsvillkor. Istället har politiken haft målsättningen ”goda bostäder för alla”. Det huvudsakliga verktyget för att förverkliga denna målsättning – den generella bostadspolitikens galjonsfigur – har varit allmännyttan, de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen, som har i uppgift att erbjuda hyresbostäder av hög kvalitet till allmän nytta.

Denna doktorsavhandling analyserar allmännyttan utifrån observationen att dagens bostadssituation i hög grad präglas av ojämlikhet. Bostadskonsumenten är i allt mindre utsträckning frigjord från nedärvda villkor; tillgång till bostad och boendets karaktärsdrag blir allt mer villkorat av ekonomiska resurser. Avhandlingen belyser allmännyttans roll i denna utveckling. De kommunala bostadsbolagen har förändrats under senare decennier genom gradvisa politiska reformer och anpassning till EU:s konkurrenslagstiftning – en utveckling som kan ha bäring på allmännyttans möjlighet att hålla bostadsojämlikhet stången. Syftet med avhandlingen är därmed att studera allmännyttans potentiella och faktiska betydelse för bostadsojämlikhet i svenska städer. Avhandlingen bottnar i kritisk realistisk ontologi och analyserar hur och varför (eller varför inte) allmännyttans latenta möjligheter att motverka ojämlik bostadsförsörjning aktualiseras i den samtida strukturen för bostadsförsörjning. 

Genom studier av allmännyttiga bostadsföretag i hela Sverige, varav elva fördjupade fallstudier, söker avhandlingen svar på huruvida den samtida allmännyttan motverkar bostadsojämlikhet, eller om den i själva verket bidrar till en mer ojämlik bostadssituation. Avhandlingen består av tre vetenskaplig bedömda tidskriftsartiklar. Tillsammans med avhandlingens kappa belyser artiklarna hur bostadsojämlikhet kan förstås utifrån en svensk kontext och vilka mångdimensionella utryck och följder sådan ojämlikhet inbegriper, vilka praktikeri allmännyttan som motverkar och möjliggör bostadsojämlikhet, samt hur det handlingsutrymme allmännyttan har för att motverka bostadsojämlikhet identifieras och utnyttjas av de kommunala bostadsföretagen.

Avhandlingens resultat pekar på att allmännyttan, trots en gradvis förskjutning mot affärsmässighet och krav på avkastning, fortfarande har en latent förmåga att motverka bostadsojämlikhet. Det generella uppdraget består, så gör också de bostadssociala förväntningarna på allmännyttan. Förutsättningarna har emellertid förändrats – den offentliga bostadsförsörjningen har gått från statligt finansierad till finansialiserad, det vill säga beroende av finansiella motiv, institutioner och verktyg. Allmännyttan befinner sig i ett tillstånd som kan betecknas som finansialiserad universalism. Trots detta identifieras i avhandlingen ett betydande handlingsutrymme för de kommunala bostadsföretagen att aktualisera underliggande mekanismer som kan bidra till att motverka en ojämlik bostadssituation. Hur detta handlingsutrymme uppfattas och utnyttjas skiftar emellertid. Handlingsutrymmet tolkas – medvetet eller omedvetet – på olika sätt, beroende på politiska förutsättningar men också på den lokala institutionella strukturens stigberoende, det vill säga dess tidigare vägval, dess kultur och traditioner. Hur handlingsutrymmet tolkas får konsekvenser för de praktiker som har bäring på bostadsojämlikhet. 

Slutsatsen är att allmännyttan mer än någonsin tidigare är lokalt diversifierad. En finansialiserad föreställningsvärld har blivit norm hos många kommunala bostadsbolag, men denna förhandlas och utmanas av andra bolag. Givet denna variation bidrar allmännyttan samtidigt – och motsägelsefullt – till både minskad och ökad bostadsojämlikhet. Den tvetydiga allmännyttans karaktär avgörs således på lokal nivå – något som står i kontrast till nationella målsättningar om en offentlig bostadsförsörjning som grundar sig på goda bostäder till allmän nytta.

 

Ny artikel + disputation

Min artikel “Off the Beaten Track? Selectivity, Discretion and Path-Shaping in Swedish Public Housing” har nu publicerats i tidskriften Housing, Theory and Society. Artikeln är den sista av de tre artiklar som utgör stommen min avhandling “For the Benefit of Everyone – The Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality”, vilken jag försvarar den 26 oktober kl 13 på Niagara, Malmö universitet (Välkomna!)

Artikeln finns för fri tillgång på tidskriftens webbplats.

Hyreskommissionen

De senare årens eskalerande bostadsbrist för hushåll med lägre inkomster, osäkra arbetsvillkor och brist på eget kapital har lett till att debatten om den svenska bostadsmodellen har tagit ny fart. Hyresrätten och framförallt modellen för kollektivt förhandlade bruksvärdeshyror är satt under press från många håll. “Allt oftare hörs ropen på ett nytt system eller behoven av förändring av det befintliga hyresförhandlingssystemet”, skriver Hyresgästföreningen i den debattartikel som publicerades på DN debatt den 14 december. 

Genom tillsättandet av en en oberoende kommission ledd av den tidigare bostadsministern Stefan Attefall tar Hyresgästföreningen nu ett ett välkommet initiativ till att se över hyressättningen och hyresrättens utveckling. Uppdraget är att lägga fram förslag för hur man kan utveckla hyressättningen och hyresrätten på den svenska bostadshyresmarknaden utifrån hyresgästens, hyresvärdens och samhällets perspektiv.

Jag är mycket hedrad över att ha blivit rekryterad till denna kommission och hoppas kunna bidra med mina perspektiv och erfarenheter till arbetet.  

Foto: Rickard L Eriksson

Rätten att bo

Det senaste numret av tiskriften PLAN har temat “rätten att bo”. Här belyser ett antal skribenter rätten till bostad utifrån en rad olika perspektiv, från samband mellan politisk styrning och boendesegregation till hyresgästerna i Pennygångens motstånd mot den omfattande renovering som skulle få många att tvingas lämna sina hem till följd av kraftigt höjda hyror. Jag skriver en artikel om min forskning om allmännyttans utveckling utifrån begreppet rätt till bostad i den svenska kontexten.

Har du inte tillgång till tidskriften läggs artiklarna ut efterhand på www.planering.org

 

Höra hemma – om det bostadspolitiska dilemmat

I boken Höra hemma, utgiven av ArkDes i samarbete med Movium, diskuterar jag och 40 andra författare – forskare, praktiker och artister – det bostadspolitiska dilemmat. Utifrån ett antal olika perspektiv blickar de medverkande bakåt, belyser samtiden och tänker framåt kring bostaden och boendet. Många intressanta inspel i en väldigt trevlig förpackning, om jag får säga det själv. Jag vet inte riktigt var man kan få tag på boken, säkerligen på ArkDes. Här kan man i alla fall läsa lite mer. 

I övrigt så har jag nyligen passerat 75%-strecket för arbetet med min avhandling om  allmännyttan. Ett år kvar. Ett år av skrivande bakom lyckta dörrar. Nåja, jag kommer ut då och då. Vi ses kanske på samhällsbyggnadsdagarna den 12/10 där jag samtalar i en panel om huruvida det går att bygga bort segregationen. Eller på SABO:s integrationsdagar där jag föreläser om integration och boende. 

/Martin