For the Benefit of Everyone. Explaining the Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality.
Så heter min avhandling som nu är tryckt, spikad och distribuerad. Den finns att läsa här för den som är intresserad. Nu stundar en nervös väntan till disputationen den 26 oktober där jag försvarar avhandlingen i diskussion med fakultetsopponent David Clapham, professor i Real Estate and Planning, University of Glasgow. Kom gärna och lyssna och plocka upp ett tryckt exemplar av boken.
Så här sammanfattar jag avhandlingen:
Bostaden och boendet har en speciell plats i den svenska välfärdsstaten. Ända sedan socialminister Gustav Möller mottog den bostadssociala utredningens slutrapport 1945 har boendet varit en bärande pelare i det svenska folkhemmet. Den svenska bostadspolitiken och bostadsförsörjningen har sedan efterkrigstiden varit generell i bemärkelsen att bostadskonsumenter inte har delats upp efter inkomst eller levnadsvillkor. Istället har politiken haft målsättningen ”goda bostäder för alla”. Det huvudsakliga verktyget för att förverkliga denna målsättning – den generella bostadspolitikens galjonsfigur – har varit allmännyttan, de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen, som har i uppgift att erbjuda hyresbostäder av hög kvalitet till allmän nytta.
Denna doktorsavhandling analyserar allmännyttan utifrån observationen att dagens bostadssituation i hög grad präglas av ojämlikhet. Bostadskonsumenten är i allt mindre utsträckning frigjord från nedärvda villkor; tillgång till bostad och boendets karaktärsdrag blir allt mer villkorat av ekonomiska resurser. Avhandlingen belyser allmännyttans roll i denna utveckling. De kommunala bostadsbolagen har förändrats under senare decennier genom gradvisa politiska reformer och anpassning till EU:s konkurrenslagstiftning – en utveckling som kan ha bäring på allmännyttans möjlighet att hålla bostadsojämlikhet stången. Syftet med avhandlingen är därmed att studera allmännyttans potentiella och faktiska betydelse för bostadsojämlikhet i svenska städer. Avhandlingen bottnar i kritisk realistisk ontologi och analyserar hur och varför (eller varför inte) allmännyttans latenta möjligheter att motverka ojämlik bostadsförsörjning aktualiseras i den samtida strukturen för bostadsförsörjning.
Genom studier av allmännyttiga bostadsföretag i hela Sverige, varav elva fördjupade fallstudier, söker avhandlingen svar på huruvida den samtida allmännyttan motverkar bostadsojämlikhet, eller om den i själva verket bidrar till en mer ojämlik bostadssituation. Avhandlingen består av tre vetenskaplig bedömda tidskriftsartiklar. Tillsammans med avhandlingens kappa belyser artiklarna hur bostadsojämlikhet kan förstås utifrån en svensk kontext och vilka mångdimensionella utryck och följder sådan ojämlikhet inbegriper, vilka praktikeri allmännyttan som motverkar och möjliggör bostadsojämlikhet, samt hur det handlingsutrymme allmännyttan har för att motverka bostadsojämlikhet identifieras och utnyttjas av de kommunala bostadsföretagen.
Avhandlingens resultat pekar på att allmännyttan, trots en gradvis förskjutning mot affärsmässighet och krav på avkastning, fortfarande har en latent förmåga att motverka bostadsojämlikhet. Det generella uppdraget består, så gör också de bostadssociala förväntningarna på allmännyttan. Förutsättningarna har emellertid förändrats – den offentliga bostadsförsörjningen har gått från statligt finansierad till finansialiserad, det vill säga beroende av finansiella motiv, institutioner och verktyg. Allmännyttan befinner sig i ett tillstånd som kan betecknas som finansialiserad universalism. Trots detta identifieras i avhandlingen ett betydande handlingsutrymme för de kommunala bostadsföretagen att aktualisera underliggande mekanismer som kan bidra till att motverka en ojämlik bostadssituation. Hur detta handlingsutrymme uppfattas och utnyttjas skiftar emellertid. Handlingsutrymmet tolkas – medvetet eller omedvetet – på olika sätt, beroende på politiska förutsättningar men också på den lokala institutionella strukturens stigberoende, det vill säga dess tidigare vägval, dess kultur och traditioner. Hur handlingsutrymmet tolkas får konsekvenser för de praktiker som har bäring på bostadsojämlikhet.
Slutsatsen är att allmännyttan mer än någonsin tidigare är lokalt diversifierad. En finansialiserad föreställningsvärld har blivit norm hos många kommunala bostadsbolag, men denna förhandlas och utmanas av andra bolag. Givet denna variation bidrar allmännyttan samtidigt – och motsägelsefullt – till både minskad och ökad bostadsojämlikhet. Den tvetydiga allmännyttans karaktär avgörs således på lokal nivå – något som står i kontrast till nationella målsättningar om en offentlig bostadsförsörjning som grundar sig på goda bostäder till allmän nytta.