Welcome to a K3 seminar with Ann-Sofi Ljung Svensson, Senior Lecturer in Comparative Literature, K3, and Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies, K3.

At the seminar, Ann-Sofi Ljung Svensson will present her research project Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv (funded by The Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences), and Therese Hellberg will present her PhD project Att skapa den ideala medborgaren i folkhemmets Sverige: Upplysning, anpassning och motstånd i svensk litteratur 1940-1955.

The seminar will take place on Wednesday, February 28 at 10.15-12.00 in room NIC 0541 (K3 Open Studio), Niagara.

Below are abstracts for the two talks:

Ann-Sofi Ljung Svensson:

Jag kommer under seminariet att presentera huvuddragen i mitt litteraturvetenskapliga projekt ”Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik”, och jag ser med stort intresse fram emot era synpunkter. Studien utgår från nutidsrelevanta texter och perspektiv, som dels utforskar idyllgenrens samhällskritiska potential och estetiska karaktär, dels sätter in genren i ett svenskt litterärt och populärkulturellt sammanhang.

Idyllen är en litterär genre med lång tradition och den har periodvis haft hög prestige. I den kanoniserade svenska litteraturen under 1900-talet har landsbygdsidyllen emellertid haft en svag ställning. Förklaringen ligger sannolikt i förhållandet till moderniteten. Sverige är ett land som har präglats av moderniteten och bejakat den. Det har gett avtryck i 1900-talets litteraturkanon, som huvudsakligen omfattar skildringar av hur Sverige blir modernt. Ivar Lo-Johansson, Sven Delblanc och Kerstin Ekman är exempel på författare som gestaltat Sveriges förvandling från ett agrart till ett urbant land. De har litterärt skildrat samhällsutvecklingen, vilket blivit den hegemoniska diskursen – ”den stora berättelsen” –  i svensk litteraturhistorieskrivning.

Huvudtesen i min studie är att landsbygdsidyllen dock har använts och fortfarande används för att från olika ideologiska utgångspunkter utöva djupgående kritik mot samhället genom att gestalta och diskutera alternativa samhällslösningar. Under 1900-talet har i idyllens form kritik ofta riktats mot delar av den svenska välfärdsstaten, dvs. folkhemmet. Lösningarna har förlagts till landsbygden, och omfattar även ekokritiska perspektiv som står i relation till moderniteten i allmänhet och det svenska samhällsbygget i synnerhet.

Genom fem nedslag i svensk litteratur under 1900-talet och fram till idag ska idyllens samhällskritiska och estetiska dimension och dess förankring i sin samtid tydliggöras. De valda texterna är skrivna av Karl-Erik Forsslund (1872-1941), Vilhelm Moberg (1898-1973), Astrid Lindgren (1907-2002), vissångaren Bernt Staf (1945-2002) och bloggaren Clara Lidström (1986-). Urvalet är gjort med avsikt att lyfta fram de perioder i den svenska nutidshistorien som kan förknippas med ’gröna vågor’. Urvalet speglar också en populärkulturell medieutveckling från massproducerad bok till tidningsföljetong, tv-film, lp-skivor och blogg. Man kan betrakta idyllgenren under det senaste seklet som ett fenomen som ständigt manifesterar sig i nya medieformer. Radikala lösningar och alternativ ingår i en återkommande självreflexiv diskurs i moderniteten. Den moderna människan vänder sig ständigt om och betraktar det hon skapat. Med min studie vill jag visa att denna diskurs under 1900-talet bl. a. tagit sig uttryck i idyllgenren, och hållit den vid liv. Genom att ständigt förflytta sig till modernare medier har både genren och diskursen förnyat sin aktualitet.

Therese Hellberg:

Jag kommer att ge en övergripande presentation av mitt forskningsarbete: ”Att skapa den ideala medborgaren i folkhemmets Sverige: upplysning, anpassning och motstånd i svensk litteratur 1940–1955”.

I min forskning fokuseras prosafiktion skriven 1940–1955 av outforskade kvinnliga författare samt sakprosa utgiven under tidsperioden. Syftet med planerad forskning är att synliggöra förbisedd prosafiktion och bredda bilden av svenskt litterärt 1940- och 1950-tal. Syftet är också att bidra med ny kunskap om det svenska samhället och folkhemmet genom analys av aktualiserade texter.

Skönlitteraturen ses både som en konstform med tolkningspotential och som medium av föreställningar och perspektiv från sin samtid. En intersektionell teori, utifrån bland annat De los Reyes och Mulinari (2005), kommer tillämpas. Forskningen kommer bedrivas utifrån ett kritiskt genusperspektiv och antagandet att nationen konstruerar genus.

Ett urval av de aktualiserade prosaverken kommer att lyftas fram i sin helhet för att narratologiskt analyseras och bidra till att synliggöra en mer komplett bild av några av de fokuserade kvinnliga författarskapen. Prosafiktionen tillsammans med sakprosa kommer även att analyseras tematiskt genom att undersöka hur texterna förhåller sig till: moderniteten, äktenskap, hemarbete, moderskap, sexualitet, abort, (ut)bildning, yrkesarbete samt försörjning.

För forskningen utgör det (idé)historiska och politiska skeendet kring folkhemmets uppbyggnad och framväxt kontext. Tidigare forskning som behandlar de sociala reformer som genomfördes på 1930–40-talet samt bidrar till att bredda bilden av litterärt svenskt 40- och 50-tal kommer användas.

I min presentation kommer jag även att lyfta fram textexempel på sakprosa och prosafiktion av Gertrud Lilja, Maj Hirdman och Birgit Tengroth. Härigenom visas hur folkhemsidealen tar uttryck i texterna samt delvis texternas komplexitet, då de innefattar både anpassning till och motstånd mot såväl moderniteten, nationalismen som folkhemsidealen.