Denna bok, som jag arbetat med sedan tidigt 2022, finns nu i handeln. Boken är en komparativ belysning av vad jag och min medredaktör Mark Stephens ser som en de mest angelägna frågorna i dagens samhälle: boendet som en välfärdsdimension. Förlaget beskriver boken som “en banbrytande antologi om det omtvistade förhållandet mellan boendet välfärdsstaten”. Jag är väldigt glad över att ha tagit fram denna bok tillsammans med Mark och ytterligare 23 kompetenta forskare från hela världen. Ingen nämnd, ingen glömd! 

Vår utgångspunkt är att – även om bostadsforskare i allmänhet är överens om att boendet bör betraktas som en del av ett bredare välfärdssystem – det har visat sig svårt att precisera och operationalisera boendets position inom välfärdsstaten. Förhållandet har dessutom blivit betydligt mer komplext till följd av den intensiva globaliseringen och integrationen av nationella bostadsfinansieringssystem i globala finansmarknader. Vidare menar vi att de nationella välfärdssystemen speglar såväl ekonomiska som sociala modeller och även dessa har förändrats i takt med att länder har reagerat på globaliseringen och när traditionella ideologiska ramverk har blivit mindre tydliga.

Det finns således ett behov av att omdefiniera sambandet mellan boende och välfärd mot bakgrund av förändringar i både välfärds- och bostadssystemen. Genom att undersöka den aktuella situationen och den historiska utvecklingen av bostadsförsörjning och välfärdsfördelning i olika sammanhang över hela världen, syftar vår bok till att bidra till en utökad förståelse av boende och välfärd.

Boken samlar 25 internationella bostadsforskare från 15 länder över hela världen. Utifrån ett sådant globalt angreppssätt syftar boken till att ge en uppdaterad empirisk bild och analys av olika bostadssystem och deras koppling till välfärdssystemet i olika nationella sammanhang. Boken går bortom det vanliga fokuset på “affordable housing” i välutvecklade välfärdssystem och inkluderar länder från den globala södern, inklusive regioner där det är tveksamt om det överhuvudtaget finns några välfärdssystem. Boken syftar således till att ge läsaren en inblick i de stora skillnaderna i bostadsförsörjningen i internationella sammanhang avseende de stora skillnaderna i hur välfärdsstaterna är uppbyggd. Utifrån dessa insikter reflekterar vi över om “regimbegreppet” fortfarande utgör ett lämpligt teoretiskt ramverk för att förstå förhållandet mellan boendet och den bredare välfärdsstaten.

Handboken vänder sig till forskare, studenter, beslutsfattare och andra yrkesverksamma inom bostadsforskning, välfärdsstudier, ekonomi, urbana studier, socialt arbete, socialpolitik och sociologi.