Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies, K3.
The title of the talk is: Vanära, fattigdom och dubbelarbete: Om kvinnors platser och värde i folkhemmet i romaner och kåserier 1940–1955.
This will be Therese’s 90 percent PhD seminar. Patrik Åker, Associate professor in Media and Communication Studies, Södertörn University College, will take on the role as discussant.
The seminar will take place on Wednesday, May 11 at 13.15-15.00. It will be a hybrid seminar. Please either come to K3 studio (NiC 0541) or join online here: https://mau-se.zoom.us/j/64675687916 (this is the zoom link to all K3 seminars this term).
Please notice the time!
Below is an abstract for the seminar. If you would like to have the manuscript for the seminar, please mail Therese (therese.hellberg@mau.se).
The seminar will be held in Swedish.
Mitt doktorandprojekt syftar till att ge ny kunskap om villkor för olika kvinnors författarskap under perioden 1940 till 1955 samt om hur romaner och krönikor producerar föreställningar om folkhemmet (främst) som nationell gemenskap.
Romaner och krönikor skrivna av kvinnor, så kallad kvinnolitteratur, utgör en marginaliserad populärlitterär sfär i relation till den höglitterära offentligheten. Marknadsföring och reception tenderar att skapa en homogeniserad bild av kvinnors texter som betonar det partikulära, privata och moraliska. I såväl romaner som krönikor framträder tydligt kampen för att som kvinna få tala och bryta sig loss från den underordnade mediala, litterära och samhälleliga positionen. Texterna berättar både om begräsningar och utrymmen att uttrycka sig.
Kvinnors texter är heterogena berättelser om förutsättningar för och hinder mot att vara författare och medborgare i folkhemmet. Texterna var sannolikt mycket lästa i sin samtid och bör förstås som en aktiv del i det offentliga samtalet om kvinnors platser och värden i folkhemmet. Idealen för folkhemmet – gemenskap, fattigdomsbekämpning och konfliktfrihet – får sina motberättelser genom kvinnors skildrade upplevelser av medborgarskap. Den medborgerliga gemenskapen för kvinnor är knuten till ett moderskapsideal som håller kvinnor i underordning i relation till männen, något som visar sig i texterna där vissa texter förstärker idealet och andra problematiserar det. Texterna skildrar också villkor för arbetarklasskvinnor och berättar om att fattigdomen inte är bortbyggd och hur denna förstärker kvinnors utsatthet och brist på valmöjligheter. I ett par romaner diskuteras dessutom idealet om konfliktfrihet, och folkhemmets anpassning till den kapitalistiska ordningen kritiseras. Denna anpassning pekas ut som en vinst för kapitalisterna medan arbetares människovärde urholkas.
I både de texter som kritiserar eller bekräftar att en kvinnas värde i folkhemmet är avhängigt det svenska moderskapet inom äktenskapet knyts den nationella och patriarkala ordningen till varandra. I andra skildringar luckras denna koppling upp, exempelvis genom att nationella argument – om att föda svenska barn med goda anlag till nationen – används mot den patriarkala ordningens idé om att moderskapet också ska ske inom äktenskapet. Texterna skildrar också hur den patriarkala ordningen hänger samman med den kapitalistiska och det förs en ras- och arvsbiologisk diskussion om synen på arbetarklassen, så kallad eugenisk rasism. Det finns en spänning mellan texterna i synen på arbetarklassen: antingen ses arbetarklassen som bärare av sämre arvsmassa och bör därför exkluderas ur gemenskapen, eller skildras arbetarklassens ekonomiska och sociala förtryck och behovet av utökade sociala rättigheter för arbetarklassen för att arbetarklassen ska kunna inkluderas i folkhemmet.
Den ojämlika relationen mellan könen synliggörs återkommande och kvinnors ekonomiska beroende av mannen kritiseras. Kvinnor framställs också som delaktiga i upprätthållandet av den patriarkala och nationella ordningen genom sina roller som (blivande) mödrar och fruar som skyddar sina egna värden i folkhemmet genom att exkludera ogifta mödrar ur gemenskapen. Undantagsvis skildrar författare personer som söker efter alternativ till nationen, men enbart för att uppleva att det inte finns något. Istället skildras och diskuteras olika typer av nationalism. Det finns en spänning mellan romanerna beträffande vilken nationalism som ska utgöra grunden för gemenskapen i folkhemmet: medan arbetarskildringarna sätter fattigdomen i centrum, sätter medelklasskildringarna värdering och kontroll av kvinnors moderskap i centrum.