Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD candidate in Media and Communication Studies.

The title of the seminar is Folkhemmet under förhandling: Svenskhet och skrivande i kvinnliga författares romaner och kåserier under perioden 1940 till 1955.

It will be Therese’s 75 percent PhD seminar. Anna Williams, Professor of Comparative Literature, Uppsala University, will function as discussant. The seminar will be held in Swedish.

This will be an online seminar, carried out through Zoom, and it will take place on Mónday, May 3 at 13.15-15.00. Please join here: https://mau-se.zoom.us/j/64269526158.

Please note this seminar is on a Monday, and at 13.15.

Below is an abstract for the seminar. If you would like the manuscript for the seminar, mail Therese at therese.hellberg@mau.se.

Mitt doktorandprojekt syftar till att få ny kunskap om villkor för olika kvinnors författarskap under perioden 1940 till 1955 samt om hur betydande romaner och kåserier producerar föreställningar om folkhemmet som nationell gemenskap. Texterna är betydande genom deras samtida popularitet, samtidigt som de genom könsbundna värderingar och tolkningsföreträden länge marginaliserats i forskning och historieskrivning.

Romaner och kåserier skrivna av kvinnor, så kallad kvinnolitteratur, är en marginaliserad populärlitterär sfär i relation till den höglitterära offentligheten. I den senare har det manliga och borgerliga framställts som allmängiltigt och värdefullt. Negativa värderingar av ”kvinnan” placerar kvinnors texter i en egen kategori där det partikulära och privata betonas. Genom marknadsföring och reception tonas de idéer som utmanar det könskomplementära folkhemsbygget ned, eller som i vissa fall, lyfts sådana idéer fram av kritiker som ett argument för att nedvärdera romanerna. Den återkommande kampen om att få tala och bryta sig loss från den underordnade mediala, litterära och samhälleliga positionen syns i författarnas texter. Den berättar både om begräsningar och utrymmen att uttrycka sig.

Betydelser och värdet av ”kvinnan” kopplas nära samman med idéer om svenskhet och moderskap. Jag lyfter fram hur medborgarskapet görs genom de olika idéer som framträder i texterna om moderskap, sexualitet och (yrkes)arbete. Dessa texter skildrar också äktenskap, abort, våld och våldtäkter. Det rör sig om komplexa diskussioner om synen på och värderingen av kvinnan genom föreställningar om vad som är friskt och livsbejakande respektive patologiskt och vulgärt. I de texter som kritiserar att en kvinnas värde i folkhemmet är avhängigt det svenska moderskapet knyts den nationella och patriarkala ordningen till varandra. I andra skildringar luckras denna koppling upp. Exempelvis genom att nationella argument – om att föda svenska barn med goda anlag till nationen – används mot den patriarkala ordningens idé om att moderskapet också ska ske inom äktenskapet.

I arbetarskildringar kopplas kvinnors villkor också till frågor som rör fattigdom och bristen på utbildning, medan borgerliga skildringar tar utgångspunkt i frågor om social vanära. Synen på vad en kvinna är och kan vara både fixeras och breddas i de olika berättelserna. Överlag synliggörs och kritiseras mäns makt över och tillgång till kvinnor(s kroppar). Samtidigt görs också kvinnor delaktiga i att upprätthålla den patriarkala och nationella ordningen som värderar svenska gifta mödrar över andra kvinnor. Exempelvis pekas delar av medelklassens kvinnor ut för att exkludera ogifta mödrar ur gemenskapen som ett sätt att skydda den egna positionen som (blivande) moder och fru i folkhemmet.

Jag välkomnar alla synpunkter som bidrar till mitt vidare arbete med mitt doktorandprojekt.