Nytt på forskningsfronten

Det händer en hel del på forskningsfronten just nu. Bland annat är det ansökningstider och dekan och jag har under de senaste veckorna skrivit under ett stort antal ansökningar om extern forskningsfinansiering.

Det är verkligen intressant att få en inblick i den mångfacetterade forskning som forskare vid KS bedriver, ofta i samarbete med kollegor vid andra lärosäten, både i Sverige och utomlands. Samtidigt är det naturligtvis litet sorgligt att en stor andel av dessa ansökningar inte kommer att beviljas.

Magnus Nilsson, Prodekan/ Professor Fakulteten för kultur och samhälle, Litteraturvetenskap

Genom att fortsätta att utveckla processer för kollegial granskning av ansökningar på institutionerna och genom att utarbeta bra ansökningsstrategier kan vi emellertid förhoppningsvis förbättra våra möjligheter att verkligen få genomföra den forskning vi lägger ned så mycket tid på att planera. Därför bör vi prioritera det arbetet framöver. 

Förra året satsade fakulteten på att stödja forskares karriärutveckling genom korttidssabbaticals. I år har vi valt att i stället ge stöd till nya forskningsmiljöer. På K3 kommer man att bygga miljöer kring konstnärlig forskning och serieforskning, på US formerar man sig kring urbana livsrum, hållbara organisationer och urban affärsutveckling och vid GPS kommer man att skapa nya forskningsmiljöer inom området global politik.

Parallellt med denna satsning håller vi som bäst på att undersöka hur vi ska kunna utveckla verksamheten vid våra plattformar (RUCARR, Medea, CFM och Redem). Kanske är just plattforms-formen – som skapades när vi fortfarande var en högskola och förutsättningarna att bedriva forskning var ganska annorlunda – inte optimal.

En sak som vi lagt ned ganska mycket kraft på under det senaste året är att utveckla vårt arbete med att analysera det samhälleliga genomslaget för vår forskning (det som brukar kallas ”social impact”). Det har inte varit helt enkelt, men vi har utan tvekan tagit ett par rejäla kliv i rätt riktning.

Man har även arbetat med dessa frågor på universitetsnivå och 16 februari ordnar Beredningen för samverkan ett seminarium om frågan som säkert kan bli väldigt intressant.

En viktig uppgift framöver är att skapa forskarskolor, som kan göra det möjligt för oss att utveckla våra forskarutbildningar. Vetenskapsrådet kommer att utlysa medel för sådana i höst och jag vet att det planeras ansökningar vid samtliga institutioner. Allra längst har man nog kommit på K3, där man redan förra året utarbetade en ansökan om en forskarskola inom ”communication for development”, men det finns intressanta initiativ också vid US och GPS.

Till sist skulle jag vilja passa på att gratulera professor Karina Vamling på GPS som nyligen belönats av Vitterhesakademin för sina ”betydande insatser för att sprida kunskap om Kaukasusområdet”, sina ”studier av kaukasiska språk och uppbyggnaden av forsknings- och undervisningsmiljöer inom Kaukasusstudier”.

Mer om Vitterhetsakademin

Seminarium
Impact case – hur kan vi bli bättre på att beskriva samhällsnyttan med vår forskning?

Onsdag 16 februari, 09:00 – 11:15, Online.

Gå till anmälan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *