Vad skall man göra i parken?

Sommaren innebär för många människor att vistas i städernas gröna rum. Att jag väljer att kalla det för “rum” istället för exempelvis “grönyta” beror på att dessa platser också är intressanta för det sociala samspel som sker där. Beroende på vad det är för typ av grönt rum finns det olika både uttalade och outtalade regler för hur man skall bete sig. Får man prata högt? Dansa? Dricka alkohol? Grilla? Odla grönsaker? Kyssas? Jogga? Bör man helst promenera och kanske slänga några brödbitar till fåglarna? Reglerna har förändrats över tid, och kommer naturligtvis att omförhandlas nu och i framtiden också.

Malmö har ibland kallats för parkernas stad, även om parkytan rent kvantitativt inte är så väldigt imponerande. Det kanske handlar om att vi har exceptionella parker. En park i Malmö som har en exceptionell historia är Folkets Park. Parken köptes av Socialdemokraterna i slutet av 1800-talet för att man skulle kunna ha en samlingsplats för politiska möten. Samtidigt visade man ett entreprenöriellt sinnelag och byggde aktiviteter i parken med inspiration från Tivoli i Köpenhamn. Intäkterna från dans och restaurangverksamhet bidrog till att finansiera den politiska kampen. I takt med att staden växte kom de från början närmast lantliga omgivningarna att förändras till bostadskvarter. Idag ligger Folkets Park mitt i stan och tiden kanske har sprungit ifrån även en del av dess aktiviteter: När parkchefen “testar sina visioner” i Sydsvenskan för några veckor sedan är tivolit ifrågasatt. Det är alltid en svår fråga om hur man skall bevara kulturarv, och inte sällan landar det i det yttre, om byggnader eller till och med endast fasader. Men kulturarv som kuliss skapar inga sammanhang. Tivoliattraktioner i Folkets Park är en del av kuturarvet. Liksom även sillasexorna, men dem får vi väl aldrig tillbaka.

Många har skrivit om Folkets Park i Malmö. Tillsammans med Ebba Lisberg-Jensen och Pernilla Ouis skrev jag artikeln “De gröna stadsrummens koreografi: Moral och motstånd i urbaniseringens tid”, som är publicerad i antologin Inne och ute i Malmö. Studier av urbana förändringsprocesser (2008).

Fredrik Björk, doktorand i historia 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *