- Lärjournal
- Självstyrt lärande
- Sjustegsmetodik i Problem-baserat lärande
- Brainstorming I
- Brainstorming II
- Notisar-metoden
- Plus – Minus – Intressant
- SWOT-analys
1. Lärjournal
Hämta vägledning till vad man bör tänka på vid arbete med lärjournal här!
OBS – En lärjournal är inte samma sak som föreläsningsanteckningar!!!
2. Självstyrt lärande
Hämta flödesschema för stegen i självstyrt lärande här!
Syftet med en lärjournal är att besvara frågor såsom t.ex.:
- Vad jag har lärt mig av föreläsningen?
- Vilka tankar och känslor väckte den och varför?
- Vad betyder det jag har lärt mig för mig eller institutionen?
- Vad behöver jag lära mig ytterligare?
3. Sjustegsmetodik i Problem-baserat lärande
Seven Jump – sjustegsmetodik
- Förklara termer och begrepp – gå inte vidare förrän alla i gruppen förstår text och ev. bilder
- Definiera problemet och identifiera fenomen som ska förklaras.
- Analysera problemet, förklara så långt kunskaperna i gruppen medger samt formulera förklaringshypoteser när gränserna för befintlig kunskap nås.
- Summera samt identifiera vilka kunskaper som saknas för att fullt ut kunna förklara de aktuella fenomenen/pröva de uppställda förklaringshypoteserna
- Formulera inlärningsmål
- Genomför självstudier på basis av preciserade inlärningsmål
- Rapportera tillbaka till gruppen. Diskutera de vunna kunskaperna, pröva hypoteser och förklara de aktuella fenomenen. Avgör om tillfredställande förklaringar nu kan ges. Formulera eventuellt kompletterande inlärningsmål för fortsatta självstudier. Gör avslutningsvis en utvärdering av processen innefattande både gruppens arbete och värdet av de vunna kunskaperna i förhållande till mål och syften.
4. Brainstorming I
I alla steg av ditt projekt måste projektgruppen kunna svara på flera frågor av typen ”vad”, ”varför” och ”hur”. En av de bästa sätten att göra detta är genom en ”brainstorm”.
Brainstormingregler:
- Samla så många idéer som möjligt från alla deltagare utan att kritisera eller lämna omdömmen medans idéerna genereras.
- Alla idéer är välkomna oavsett hur dumma eller omöjliga de till att börja med kan tyckas vara. Var kreativa! Ju fler idéer i detta läge desto bättre, du vet inte vad som kan vara lösningen ännu.
- Ingen diskussion får över huvud taget förekomma under brainstormningen. Ni ska diskutera och tala om idéerna först när brainstormningen är klar.
- Kritisera och värdera inte. Låt bli att skratta, fnittra, fnysa och grymta. Alla idéer är lika mycket värda i detta läge.
- Bygg vidare på andras idéer
- Skriv ner alla idéer på blädderblock eller whiteboard så att hela gruppen lätt kan se alla förslag.
- Sätt en tidsgräns (t ex, 30 minuter) för brainstormningen.
Brainstorming sekvens:
- En gruppmedlem ger en bakgrund till brainstormningen genom att använda ”varför”, ”hur” eller ”vad” frågor.
Exempel: Ämnet för brainstormen är en kurs i projekteringsmetodik. Vilket innehåll ska vi då fokusera på? - Alla ska då fundera på frågeställningen under tystnad. Var och en för enskilt noteringar om sina förslag.
Exempel: (1) olika slags byggnader; (2) delar av byggnader; (3) tillverkare; (4) kategorier av byggnader; (5) olika aktörer; (6) hur byggnader fungerar. - Alla föreslår idéer genom att ropa upp dem. Ett annat sätt är att gå runt i rummet i turordning och låta varje person nämna en förslag från sin lista tills alla förslag har skrivits ner på tavlan eller blädderblocket. (Observera att den som leder brainstormningen ska se till att reglerna efterlevs)
- En gruppmedlem skriver ner samtliga idéer på tavla eller blädderblock.
Det slutliga urvalet:
- När alla förslag har noterats kan man kombinera dem så mycket som möjligt, men bara om den som ursprungligen lämnad förslaget går med på detta.
Exempel: (1) olika slags byggnader och (4) kategorier av byggnader (från exemplet ovan) är egentligen samma sak, därmed stryks punkt 4 - Numrera samtliga förslag.
- Varje gruppmedlem röstar på förslagen genom att göra en lista över de förslag hon/han tycker är viktiga eller bör diskuteras vidare. Listan bör inte innehålla mer än en tredjedel av det totala antalet förslag
- När rösterna räknats kan de förslag som bara fått mindre än ett par röster tas bort. Sedan görs röstningen om tills det bara finns kvar ett fåtal förslag (3-4). Finns det ingen klar vinnare så kan man rösta igen och diskutera de kvarvarande förslagen och bestämma vilket förslag som är bästa svaret på ursprungsfrågan.
5. Brainstorming II
Brainstorming är en gruppteknik för att skapa nya användbara idéer och för att utveckla kreativt tänkande. Metoden kan vara användbar för att
- definiera vilka projekt eller problem man ska arbeta med,
- diagnostisera problem,
- värdera ett projekt för att hitta möjliga lösningar och att identifiera möjligt motstånd till föreslagna lösningar.
Roller
Det finns tre roller för de som deltar i en brainstorming-aktivitet: ledare, sekreterare och gruppmedlem
Ledare
- Ledare bör vara en god lyssnare.
- Före aktiviteten ska ledare förbereda en grundfrågeställning (t ex med frågeorden, vad varför hur) som hjälper övriga i teamet att fokusera på anledningen till brainstormningen och förbereda en uppvärmningsaktivitet.
- Under aktivitet behöver ledaren repetera grundreglerna och sedan leda hela aktiviteten.
Problemformuleringen
- behöver vara tillräckligt specifik så att den hjälper deltagarna att fokusera på syftet med aktiviteten, men den ska samtidigt vara så öppen att den tillåter innovativt tänkande.
- bör inte snedvrida mot en särskild lösning eller utesluta kreativa idéer.
Grundregler för brainstorming
- Alla idéer är välkomna. Det finns inga felaktiga svar. Under brainstormningen får inga bedömningar av idéerna göras
- Var kreativ i bidragen. Förändring innebär risktagande, det är viktigt att vara öppen för nya, originella idéer. Varje synpunkt och synvinkel är värdefull.
- Försök att skapa många idéer under kort tid.
- Deltagarna får gärna ”haka på” andras idéer.
Sekreterare
Denna person ska skriva ner VARJE idé – tydligt och på ett sätt att alla i gruppen kan se dem tydligt. Kontrollera att det finns material och möjlighet för detta i förväg. Sekreterare och ledarekan kan vara samma person.
Gruppmedlemmarnas procedur
Antalet deltagare bör vara åtminstone fem och inte mer än tio. Den ideala gruppstorleken är sju till åtta personer. Ibland är det bra att försöka ta med någon som jabbat med ämnet tidigare i brainstormingen
Gruppmedlemmarna följer brainstormingproceduren:
- Gruppmedlemmarna lämnar bidrag i tur och ordning.
- Endast ett bidrag lämnas varje gång.
- En gruppmedlem som låter bli att lämna bidrag en runda, får lämna bidrag nästa runda.
- Deltagarna bör inte förklara sina idéer under brainstormningen. Det skull dra ner takten och också möjliggöra för tidig värdering av idéer.
Ordna lokalen
- Om möjligt bör man informera gruppen om vad brainstorming-aktiviteten ska behandla innan den startar. Detta ger dem möjlighet att tänka på problemet lite i förväg.
- Se till att det finns tillräckligt med plats och utrustning för att notera idéerna. Detta kan bestå av blädderblock, whiteboards, postit eller dator med stor skärm/projektor.
- Se till att miljön är anpassad för en kreativ aktivitet. Allt som kan vara distraherande eller störande bör flyttas ur rummet.
Olika steg för ledaren i brainstormningen
- Introducera aktiviteten
Ge en bakgrund till aktiviteten, diskutera de grundläggande reglerna, och hur gruppmedlemmarnas procedur ser ut - Uppvärmning
Gör en uppvärmningsaktivitet (5 to 10 minuter) som hjälper gruppen att vänja sig vid den höga nivå av begeistring som är möjlig vid en brainstormings-aktivitet. Denna aktivitet bör vara en neutral uppgift som uppmuntrar deltagarna att vara kreativa. Ledaren kan avsluta uppvärmningen genom att låta deltagarna diskutera vad som kan sägas om idéerna som kan hindra brainstormingen att bli framgångsrik - Brainstorming
Detta är den kreativa delen! Sätt en tidsgräns till någonstans mellan 20 och 25 minuter. Ibland är det effektivt att förvarna när 5 minuter återstår. Sluta när det fortfarande finns positiv energi i gruppen, tvinga inte gruppen att arbeta. Led gruppen så att så många idéer som möjligt genereras. Alla förslag måste noteras av sekreteraren. Sekreteraren ska använda förslagsställarens formulering. Om en idé är lång ska ledare summera den och verifiera med talaren att den summerats korrekt. - Processa idéerna
Gå igenom idéerna så att all förstår vad de innebär. Likartade idéer kan kombineras och grupperas. I detta läge kan dubbletter tas bort. Härefter ska gruppen komma överens om kriterier för urvalet. - Skapa konsensus om bästa lösning
Låt gruppen rösta på tio idéer att arbeta vidare med, låt sedan gruppen rösta på fem av dessa och räkna resultaten för att få en prioritetsordning av gruppens åsikt.
Efter genomgång och diskussion av idéerna tilldelas varje gruppmedlem 100 poäng att fördela på de kvarvarande förslagen. Poängen får användas hur som helst.
Låt gruppmedlemmarna välja de fem idéer som han/hon vill förorda. Förslagen prioriteras efter hur många poäng de fått.
6.Notisar-metoden
Detta är en metod för att skaffa sig överblick över ett kunskapsområde. Arbetssättet som påminner om brainstorming består av följande steg
- Definiera det kunskapsområde som ska behandlas
- Använd ”Post-it”-lappar (oftast gula lappar) för att skriva ner idéer och förslag, gärna i form av nyckelord/nyckelfrågor. (Gör detta under tystnad)
- Sätt upp lapparna på en vägg eller ett stort bord. (Gör detta under tystnad)
- Flytta lapparna så att de nyckelord som finns på lapparna bildar naturliga grupper. Alla ska delta i detta arbete. (Gör detta under tystnad)
- Gå igenom gemensamt vilka grupper gruppen identifierat. Notera grupper och nyckelord.
- Använd den karta som blir resultatet av analysen för det fortsatta lärandet i gruppen
7.Plus Minus Intressant
PMI (plus, minus, intressant) kan användas när helst man behöver analysera konsekvenserna av någonting. Det är ett tankeverktyg för att tänka till och analysera olika saker.
Arbetet kan startas självständigt eller i par. Skriv först ned allt du kommer att tänka på som är fördelar, eller PLUS, med saken. Fortsätt sedan med nackdelar, eller MINUS. Tänk på att du inte begränsar din tankeverksamhet utan förslag utan tag gärna med ”udda” förslag (tänk utanför boxen!). Låt bli att värdera idéerna i detta skede. Avsluta med att samla INTRESSANT-tankar, det är sådana konsekvenser som och tankar som varken är plus eller minus.
Anteckna allt och tag med det till den stora gruppen.
Gör gemensamt en lista på allas synpunkter – det kommer att bli en hel del idéer. Detta arbetssätt stimulerar kreativiteten i en grupp och ökar gruppens förutsättningar att lära sig att fortare lösa problem.
8. SWOT-analys
SWOT-analys – har fått sitt namn från begreppen Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats. På svenska heter det styrkor, svagheter, möjligheter och hot. SWOT-analyser kan redovisas i så kallade fyrfältare:
Styrkor Svagheter
Möjligheter Hot
SWOT-analys är en effektiv metod för att identifiera en dina styrkor och svagheter, samt att bedöma möjligheter och hot du står inför. Genom att använda SWOT-indelning kan du arbeta fram en lämplig handlingsplan. SWOT-analysen kan användas både på individnivå och på grupper/organisationer.
En SWOT-analys genomförs genom att besvara ett antal frågor:
- Styrkor:
– Vilkar fördelar har du?
– Vad är du duktiga på?
Bedöm detta utifrån din egen utgångspunkt och utifrån folk du möter i ditt arbete. Var inte blyg, var realistisk. Om detta är problematiskt kan du skriva ner dina karaktäristiska drag. Några av dessa kommer förhoppningsvis att vara starka sidor. - Svagheter:
– Vad kan du förbättra?
– Vad gör du dåligt?
– Vad bör du undvika?
Återigen bör du bedöma detta både ur ett internt och externt perspektiv:
– Upplever andra dina svagheter på samma sätt som du?
– Är dina ”medtävlare” bättre?
– Det är bäst att du är realistisk här och accepterar obehagliga sanningar så snart som möjligt. - Möjligheter:
– Vilka möjliga handlingsalternativ har du?
– Vilka är de intressanta trenderna?
Lämpliga möjligheter han komma från sådant som sker i samhället:
– Förändringar i teknologi och marknad i både bred och smal bemärkelse
– Förändringar i politik och lagstiftning i områden nära ditt arbetsfält
– Förändringar i sociala mönster, befolkningsprofil, livsstil etc.
– Lokala händelser - Hot:
– Vilka begränsningar finns?
– Vad gör dina ”medtävlare” ?
– Håller teknikförändringar på att ändra förutsättningarna?
– Håller kraven på ditt arbete, din produkt eller dina tjänster på att förändras?
– Har du problem med skulder eller betalningsflöden?
Genom att utföra denna analys klargörs för det mesta den aktuella situationen – både på så sätt att det visar sig vad som behöver göras och genom att problemen sätts in i de rätta sammanhangen.