Aktuell forskning

Segregation och segmentering i Malmö
År:
2018
Finansiär: Malmö stad

Under vintern 2018 arbetar jag tillsammans med Tapio Salonen och Markus Rasmusson fram en kartläggning över den aktuella segregationen och bostadssegmenteringen i Malmö. Projektet syftar till att kartlägga segregation och segmentering i Malmö stad genom att ta fram en underlagsrapport som presenterar aktuell data och sätter denna i relation till tidigare forskning om segregation i Malmö. Uppdraget består av tre huvudsakliga delar: 1) utvecklingen av ett konceptuellt ramverk kring att förstå och mäta segregation, 2) den faktiska kartläggningen och 3) en sammanfattning inklusive visualisering av resultaten.

En forskningsrapport publiceras i januari 2019

Flyttkedjor – en kunskapsöversikt
År:
2018
Finansiär:
Region Skåne, Stockholms Läns Landsting och Göteborgsregionen

Målet med detta forskningsprojekt är dels att ta fram en kunskapsöversikt i rapportform med fokus på om, hur och i vilken utsträckning nyetablering av bostäder på marknaden i form av nyproduktion, permanentning och omvandling i både hyres- och ägandebeståndet skapar möjligheter för olika grupper på bostadsmarknaden. Dels att utifrån resultatet ge förslag på kunskapsluckor som lämpligen skulle kunna fyllas, nya frågeställningar i ämnet och vilka metoder som skulle kunna användas i fortsatta studier. Studien syftar till att bättre förstå effekten av nyproduktion (nybyggnation, omvandling och permanentning) och hur den bidrar till rörlighet i det befintliga och det nya bostadsbeståndet.

Särskilt fokus i studien läggs på:

  1. Generaliserbar kunskap – Flertalet studier på området är platsspecifika och denna kunskap behöver generaliseras i en större geografisk kontext för att kunna bli relevant i den löpande bostadsplaneringen. Lämpligt är att definiera regionala typområden tex. stationssamhällen, regionala kärnor, utanför tätort med flera. Ett övergripande regionalt perspektiv behöver också belysas.
  2. Olika gruppers tillgång till bostadsmarknaden – Olika typer av nyproduktion skapar möjligheter för olika grupper, vilket behöver belysas.
  3. Typ av nyproduktion – Skillnaden mellan tillskott genom nybyggnation, omvandling eller permanentning samt av olika hustyper och upplåtelseformer i olika områden

Arbeta görs tillsammans med Tapio Salonen och Markus Rasmusson. En forskningsrapport publiceras i januari 2019

Allmännyttan och blandningspolitikens praktik
År:
2019-2021
Finansiär:
Formas

Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka hur det går till när kommunala allmännyttiga bostadsbolag i praktiken svarar mot det nationella bostadspolitiska målet att främja en socioekonomisk blandning. Utgångspunkten är att allmännyttan är kommunernas främsta instrument att styra en blandning av upplåtelseformer i kommunen som helhet, vilket har sammankopplats med främjandet av socioekonomisk blandning och minskad segregation.

Svensk forskning har emellertid under senare år visat på parallella och motsägelsefulla tendenser på såväl residualisering som gentrifiering av allmännyttans bestånd. Lokala variationer av allmännyttans roll och betydelse för en blandningspolitik har visat sig vara betydande. Med utgångspunkt i variationen är syftet att studera blandningspolitiken i allmännyttan utifrån 1) policies 2) praktiker och 3) utfall.

Projektet, som använder sig av såväl kvantitativa som kvalitativa studier, studerar allmännyttiga företag över hela landet och genomför fallstudier i tio städer. Detta projekt är nära knuten till ett omfattande forskningsprogram som drivs av forskargruppen 2018–2023 med finansiering från allmännyttiga bostadsbolag i Malmö och Göteborg. Två doktorander kommer att knytas till studien och forskargruppen kommer bland annat att genomföra intervjuer, enkätundersökningar, analysera registerdata för att på ett heltäckande sätt analysera frågan om social blandning i och av kommunala bostadsföretag och dess implikationer för en social bostadspolitik

Nyttan med allmännyttan – i praktiken
År:
2018-2023
Finansiär: MKB Fastighets AB och Förvaltnings AB Framtiden

Forskningsprogrammet Nyttan med allmännyttan i praktiken syftar till att med utgångspunkt i tidigare forskningsresultat studera och analysera allmännyttans handlingsutrymme, strategier och praktiker för att skapa mer jämlika levnadsvillkor och tillväxt i Göteborg och Malmö. Forskningsprogrammet belyser främst sammanhängande strategier och praktiker gällande bostadsförsörjning och samhällsansvar i de två allmännyttiga bolagen. Programmet kan emellertid också omfatta följe- och aktionsforskning kring enskilda satsningar.

Följande forskningsfrågor understödjer det övergripande syftet:

  • Vilket uppdrag och handlingsutrymme har allmännyttan gällande att bidra till bostadsförsörjning och samhällsansvar i de två städerna?
  • Hur avspeglas uppdraget och handlingsutrymmet i strategier och praktiker och vilka resultat får det i termer av bostadsförsörjning och samhällsansvar i de två städerna?
  • Vilken betydelse har företagen för en väl fungerande bostadsförsörjning och samhällsansvar och i förlängningen en mer jämlik utveckling av levnadsvillkor och tillväxt i de två städerna?

Forskningsprogrammet bygger vidare på de tre nivåer av allmännyttans samhällsansvar som identifierades i projektet Nyttan med allmännyttan: hyresgästnivå, områdesutvecklingsnivå samt stadsutvecklingsnivå. Programmet kretsar vidare kring allmännyttans tre lagstadgade uppdrag: Att främja bostadsförsörjningen, att förvalta hyresfastigheter och att erbjuda möjlighet till boendeinflytande

Forskningsprogrammet baseras på en nödvändigt bred variation av metoder i olika delstudier. Dokumentstudier, insamling av statistiskt material från bostadsföretagen, SCB och andra myndigheter, intervjustudier och enkätstudier blir givna traditionella inslag. Men programmet kan också komma att inbegripa mer interaktiva inslag såsom forskningscirklar och deltagandepaneler där praktiker i bostadsföretagen och andra intressenter blir aktiva i kunskapsproduktionen. Delprojekt genomförs av enskilda forskare eller grupper av forskare. Flera delstudier kan också lämpa sig som avgränsade doktorandprojekt.

Allmännyttans innovationslabb
År 2018-2019
Finansiär: SABO
Allmännyttans innovationslabb är ett samarbete mellan SABO, Hyresgästföreningen, Malmö universitet, Sustainable Innovation, Norrköpings kommun och Hyresbostäder i Norrköping. Projektet delfinansieras av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.

Med den övergripande målsättningen att ”få fler att göra mer för att motverka utanförskap och segregation, utveckla, utprova och verifiera metoder och verktyg för att minska bostadssegregationen inom samhället” vill parterna skapa fyra lokala innovationslabb inom följande områden: minska långtidsarbetslösheten med fokus på kvinnor, lyfta skolorna och elevernas resultat, stärka samhällsservicen och minska brottsligheten

Projektet tar sin utgångspunkt i de erfarenheter som finns hos allmännyttan och som SABO synliggjort bland annat i forskningsprojekt som ”Nyttan med Allmännyttan”. Projektet syftar till att nyttja Hyresgästföreningens, de lokala bostadsbolagens samt lokala samarbetspartners upparbetade kunskap för att göra metoder och verktyg tillgängliga för bostadsbolag som vill hitta lösningar på ovanstående prioriterade samhällsutmaningar. 

Projektet syftar också till att skapa en väg in för aktörer som har erbjudanden som stödjer detta arbete. Det görs genom att skapa en plattform för idégenerering och en mötesplats för matchmaking där nya relationer/ labb/ lösningar mellan bostadsbolag och lokala aktörer kan skapas. Projektet ska slutligen ta fram förslag på effektiva sätt att sprida metoder och verktyg som genereras i innovationslabben via medverkande parter, kommuner och medlemsbolag så att dessa erfarenheter kan spridas nationellt.


Kurs: Urban Integration 
År: 2009- (återkommande)
Varje höst går denna kurs som handlar om hur stadens sammanhållning och där studenterna själva genom sitt arbete blir involverade i forskning och utveckling. Kursen ges under termin tre i programmet Stadsbyggnad, Stadsutveckling och Planering på Institutionen för Urbana studier. Jag är kursansvarig för kursen, där jag samarbetar med med Mikael Stigendal och Charlotte Petersson.

Kurs: Planeringsteori och demokratiska processer
År: 2013- (återkommande)
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om hur nya former av planering och politiskt styrande har utvecklats och hur det har påverkat medborgarnas inflytande över planeringsprocesser. Jag undervisar här bland annat i demokratiteori. Kursen ges under termin två i programmet Stadsbyggnad, Stadsutveckling och Planering på Institutionen för Urbana studier.