Med Kafka på urbanhistorisk konferens i Prag

I år innehade Prag värdskapet för den europeiska urbanhistoriska konferensen, den 11e i ordningen. Över 700 deltagare från 56 länder samlades för vetenskapliga samtal inom en uppsjö av forskningsområden. Det övergripande temat var komparativa perspektiv, en ansats som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Men det blev inte alltid så mycket komparation. I de flesta fall var det snarare fråga om att presentera parallella case, ofta avgränsade till en stad och en ofta relativt kort och väl avgränsad tidsperiod. En förhoppning är väl att detta i sin förlängning kan leda fram till komparativa forskningsansatser.

De perspektiv som täcks in är mycket omfattande. Det handlar om allt från antiken till idag. Som på de flesta historiekonferenser av detta slag överväger perioden efter 1800, men medeltida och tidigmoderna perspektiv har dock en markant närvaro. Två huvudsakliga ansatser är synliga: Dels frågeställningar som är relaterade till stadsbyggande och stads- och samhällsplanering och dels till olika sociala rörelser och deras aktiviteter i urbana miljöer.

I inledningen till programmet menar man att valet av Prag som konferensort ingalunda var slumpmässigt. I staden finns en hel del historia att ta del av, och den spelar en viktig roll för att få turister att välja Prag framför andra turistmål. Man har varit så framgångsrik att staden nu är Europas sjätte mest besökta storstad, med över fem miljoner besökare årligen. Ett intressant exempel på hur man arbetar runt detta, och den förändrade roll som historia och historieberättande spelar, är Franz Kafka. För något decennium sedan spelade Franz Kafka ingen större roll för marknadsföringen av Prag. Och varför skulle han göra det? En tämligen misantropisk författare som inte egentligen var tjeck heller, varför skulle han lyftas fram? Idag finns ett antal olika muséer, platser osv som på olika sätt anknyter till Kafka. En förklaring till detta kan vara att det finns ett allt större intresse för personer som är kända i mer allmän mening. En inte alltför avancerad gissning är att få av de som bevistar någon av dessa minnesplatser har läst Kafka i någon större utsträckning.

Det har inte jag heller. Hotellet vi bor på (Century Old Town) tillhör de minnesplatser som relateras till Kafka, närmare bestämt var denna fastighet Kafkas arbetsplats under större delen av hans yrkesverksamma liv. Hans kontor är numera rum nummer 213. En byst i lobbyn och mängder av identiska reproduktioner av de fåtaliga bilder som finns av honom gör tematiken omöjlig att undvika. Hotellet är närmast ett temahotell dedikerat till Franz Kafka. Undrar hur han hade reagerat på det? Frågan om hur historia används i dagens urbana marknadsföring är ett område som man inte kan blunda för när man besöker Prag under en urbanhistorisk konferens. Vilka berättelser lyfts fram och varför? Dessvärre var inte detta tema särskilt väl företrätt vid konferensen. Men kanske väcktes intresset för detta hos en eller annan av de deltagande forskarna. Vi får kanske se vid nästa urbanhistoriska konferens om två år.

3 reaktion på “Med Kafka på urbanhistorisk konferens i Prag

  1. Hej Fredrik
    Jag fick två tankar då jag läste din rapport från Prag (eller egentligen fler) men jag tar de två som jag tycker är viktigast. Den första handlar om nyfikenhet, jag skulle gärna vilja veta mera om kontakten mellan Malmö högskolas Urbanhistoriska verksamhet och europeiska urbanhistoriska nätverket, inte minst eftersom Europastudier där jag arbetar i vanliga fall (är ledig för avhandlingsarbete just nu) har kurser exempelvis kring Urban Images och Politics and Aesthetics. Det vore kul om vi kunde göra något gemensamt till nästa konferens.
    Min andra tanke är mer kritiskt reflektiv. När du skriver om Kafka och Prag, så talar du om att han inte var tjeck och att han inte var så aktuell för ett par decennier sedan i Prag om jag förstår rätt. För mig är Kafka en ibland svårläst men också mycket viktig och intressant författare, och jag har också varit i Prag ett antal gånger under början av 1990-talet i samband med omvandlingsprocesserna. Om vi talar om europeisk urbanhistoria i den moderna tiden så är Kafka och flera med honom, såväl män som kvinnor, bland de viktigaste källorna till förståelse av tidsanda, nätverk och spridning av urbanitet. Vem som är och inte är tjeck är ju lite klurigt där. Kafka var i högsta grad en intellektuell i Prag som under den största delen av hans livstid tillhörde det Habsburgska imperiet. Staden var delvis kosmopolitisk, men också en arena för strider mellan tysk och tjeckisk nationalism, ibland av den extrema sorten. Kafka som ju hade judisk bakgrund och växte upp med tyska som var det officiella språket blev, liksom många andra centraleuropeiska intellektuella med judisk bakgrund, trängd mellan de extrema grupperna i dessa båda nationalismer. Därför har hans texter mycket att säga oss europeer, inklusive tjecker, om konsekvenserna och villkoren i tider av konflikt och nationalism. Och han tillhör Prags kulturella historia lika väl som tjeckiskspråkiga författare som Capek på hans egen tid. Däremot delar jag din upplevelse av att man vill förvandla honom till en turistmagnet numera, det skedde redan i början på 1990-talet. Men samtidigt tågade vi runt med svenska lärare för att följa Kafkas skolväg och de platser där tjeckiska och tyska extremister slogs, och de platser där det skapades kulturella arenor som försökte vara gränsöverskridande, så det går att göra något annat av hans plats i staden. Under kommunisttiden försökte man både använda och förtränga personer som Kafka, ofta med uttrycket ”Kafka var en borgerlig intellektuell, men alla borgerliga intellektuella är inte en Kafka”. Detta berodde delvis på att kommunistpartiet i Tjeckoslovakien väldigt aktivt spelade på tjeckisk (och ibland slovakisk) nationalism för att stärka sin ställning efter slutet på andra världskriget.
    Nåväl det blev en lång tankegång, men kanske kan den vara utgångspunkt för några gemensamma seminarier i framtiden kring europeisk historia, urbanitet och urbanisering.
    Hoppas du fick några goda pivo under besöket.
    allt gott
    Inge Eriksson

    • Du har helt rätt i att Kafkas (och Prags för den delen) relation till det tjeckiska inte är okomplicerad, och det var det jag försökte illustrera i min kommentar snarare än att ta någon egen ställning i frågan. Det intressanta, som jag ser det, är just hur olika personer och företeelser skrivs in i nationalistiska sammanhang. Och min hypotes var att Kafka inte passade in i en tjeckisk-nationalistisk diskurs och därför tidigare inte exploaterats. Nu exploateras han däremot, men endast för kommersiella syften.

      • Hej igen
        Då tror jag vi betraktar det hela på ungefär samma vis. Jag tyckte liksom att Kafka försvann bort där under några rader. Ett tema vi kunde ta upp framöver är kanske kampen om nationen i stadens offentliga rum, och så förstås: Hur kan vi använda litteratur för att förstå och studera urbana processer historiskt och den tredje: historiebruk knutet till städer och deras förhållande till nation, sociala konflikter och branding. Med europeiska jämförelser som du talar om. Ser fram emot detta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *