New government enquiry relating to statelessness (in Swedish)

Mitt arbete i vårt forskningsprojekt tar en lite ny vändning under året som kommer, pga. ett utredningsuppdrag jag fått från regeringen. Det handlar om människor som befinner sig i en limbosituation i Sverige, exempelvis statslösa palestinier som inte har rätt att stanna i Sverige men inte heller kan återvända till ursprungslandet. Under veckorna som gått sedan Ekots rapportering om utredningen (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6555095) så har flera personer i den här situationen hört av sig till mig. Det saknar formell rätt att vistas i Sverige men de är aktiva samhällsmedborgare. Breven, som jag hoppas kunna återkomma till här på bloggen, ger uttryck för en mycket besvärlig och utsatt situation.

Förutom att läsa och svara på brev har jag börjat läsa in mig på området. En bra bok som tar ett helhetsgrepp är Nationality and Statelessness Under International Law (Cambridge university Press, Alice Edwards & Laura Van Waas eds., 2014), 306 Pages, ISBN 978-1-107-03244-6.

I det första kapitlet förklarar Alice Edwards procedurella respektive substantiella dimensioner av statslöshet. Hon förklarar med hänvisning till Nottebohmfallet i permanenta skiljedomstolen i Haag, att det måste föreligga en reell samhörighet mellan en individ och det land där hen är medborgare, för att medborgarskap folkrättsligt ska anses föreligga. Anknytningsmoment som godtas som grund för medborgarskap kan exempelvis vara att en person är född inom statens territorium (jus soli), är född av föräldrar som är medborgare i staten (jus sanguinis) eller att hen har haft en långvarig vistelse inom statens territorium (jus domicile). Substantiella aspekter av medborgarskap är exempelvis rätten att lämna sitt land och återvända dit, samt tillgång till rättigheter som medborgarna i landet typiskt sett har.

I ett annat kapitel behandlar Matthew J Gibney etiska och politiska dimensioner av problematiken. Han behandlar individers ställning i statslöshetens skuggsamhälle: Deras juridiska status beskrivs som ett handikapp, de statslösa är en anomali och samtidigt en konsekvens av att världen delats upp i nationalstater. Med flera hänvisningar till Hannah Arendts reflektioner efter andra världskriget så beskriver Gibney hur statslösas situation i flera avseenden är jämförbar med flyktingars. Många statslösa är också flyktingar och tvärtom. Statslösa skapar en rad problem även för stater, ändå reproducerar stater statslöshet. Inte sällan sker detta oavsiktligt. Emellertid kan problemet motverkas i länder med starka institutioner, menar Gibney, stater som har förutsättningar att skydda mänskliga rättigheter. Den statslösa som har en anknytning till landet, bör få stanna, menar Gibney. Allt annat är orimligt, såväl moraliskt som politiskt. Ty statslöshet underminerar staternas reglerade invandring.

På strukturell nivå är det rimligaste, skriver UNHCR:s expert Mark Manly i sitt kapitel i boken, med lagstadgade former av s.k. naturalisation, dvs. att personer som vistats länge i landet som statslösa tillerkänns medborgarrätt. Fortsättning följer …

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *