Öppen tillgång – ett begrepp med komplikationer

Öppen vetenskap drivs allt hårdare som förändringsprocess. Den del av öppen vetenskap som kommit längst i sin utveckling är Öppen tillgång (ÖT). Öppen tillgång har på senare tid ersatt Open Access (OA), åtminstone i mer officiella svenska texter. Open Access har länge använts för öppen publicering, främst av vetenskapliga artiklar men så smått även för andra publikationstyper. Utmaningen med öppen tillgång är att det som begrepp inte ersatt Open Access rakt av, utan det har fått lite olika betydelser. Dessa betydelseskiftningar gör det kanske lättare att använda på en policynivå men på en mer verksamhetsnära nivå så leder det till oklarheter och merarbete när man behöver precisera vad man menar varje gång.

Öppen tillgång används både när man menar “öppen tillgång till forskningspublikationer” (det som tidigare kallades OA eller OA-publicering) och “öppen tillgång till forskningsresultat”. Begreppet forskningsresultat kan betyda flera saker, både resultatet i form ett objekt som en publikation eller resultatet i form av en slutsats. Resultatet i form av ett objekt behöver inte vara publikation. I forskningspropositionen från 2016 så talas det om “öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata”, dvs. att det kan handla om mycket mer än rena publikationer. Både konstnärliga verk och forskningsdata omfattar otaliga möjliga objekttyper.

Ser man forskningsresultat som tankegods i form av slutsatser, idéer och förslag så öppnar det upp för andra typer av öppen tillgång. Resultat och slutsatser kan tillgängliggöras i populärvetenskapliga publikationer, i podcasts, på bokmässan eller hos Skavlan. Då har forskningskommunikation inkluderats i öppen tillgång.

Så öppen tillgång kan vara:

  • öppet tillgängliggörande av vetenskapliga publikationer (OA-publicering)
  • öppet tillgängliggörande av vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata
  • öppet tillgängliggörande av vetenskapliga publikationer (OA-publicering) plus populärvetenskaplig spridning av resultat/slutsatser (forskningskommunikation)
  • öppet tillgängliggörande av vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata plus populärvetenskaplig spridning av resultat/slutsatser (forskningskommunikation)

Varianterna ovan visa på hur lätt det blir komplext när man börjar diskutera ÖT. Alla de ingående delar har olika sätt att tillgängliggöra (och både skilda målgrupper och motiv). Det finns säkert fler sätt att se öppen tillgång på, och det minskar inte komplexiteten. Så än så länge bör inte begreppet användas utan ett klargörande.

När det gäller krav från forskningsfinansiärer på forskare så rör de fortfarande bara öppen publicering av forskningspublikationer. Plus att upprätta datahanteringsplaner för forskningsprojektet, ett led mot datahantering enligt FAIR-principerna, men inte direkt mot öppna data så länge inte finansiärerna kräver det (H2020 är ett undantag).