Tillgängliggöra forskningsdata öppet?

Öppet tillgänglig forskningsdata diskuteras allt mer, och därmed också öppet tillgängliggörande. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, som nyligen beslutades, står det [1]:

[…] forskningsdata och vetenskapliga publikationer, som tas fram med offentlig finansiering bör vara öppet tillgängliga så långt det är möjligt. […] För vissa typer av forskningsdata finns dock behov av att begränsa öppenheten för att skydda den personliga integriteten, rikets säkerhet och liknande. För forskning som har innovationspotential kan det finnas behov av att begränsa öppenheten av immaterialrättsliga skäl. Det är dock ett viktigt ställningstagande att öppen tillgång utgör normen och att inskränkningar i öppenheten utgör undantagen.

[…] Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen.

Malmö högskola har bidragit med en avsiktsförklaring kring deltagande i Svensk Nationell Datatjänsts (SND) tänkta nationella infrastruktur för tillgängliggörande av forskningsdata [2]. Både i forskningspropositionen och i SND:s ansökan till VR låter det hela ganska enkelt: offentligt finansierad forskning bör göra öppet tillgänglig om möjligt och SND leder en konsortieansökan med flertalet universitet som medlemmar för att skapa en lösning. Men i praktiken är det ett komplext område och som tämligen omedelbart genererar frågor. Frågor vars svar beror på vilket perspektiv man intar och perspektiven är många: forskarens, lärosätets (som myndighet), forskningsstödsverksamheternas, forskningspolitikens (på både nationell och europeisk nivå), forskningsfinansiärernas och forskningsinfrastrukturernas (för att nämna ett antal centrala perspektiv).

Intressant är att utgångspunkterna i de accelererande diskussionerna inte är inom-disciplinära eller ens inom-vetenskapliga. En grundtanke är ekonomisk – forskningsdata är en resurs som (i många fall) tagits fram med offentliga medel, inom forskningsprojekt eller inom ramen för anställningar vid lärosäten – och därmed bör/ska forskningsdata göras tillgänglig för samhället. Denna data tänks kunna leda till både innovation och till billigare framtida forskning då data redan finns tillgänglig. En annan grundtanke är att öka forskningens transparens – är forskningsresultaten korrekta? – och det är ett gott mål. Men ett mål som är mer svårt fångat än det först verkar, databearbetning och analys är i mycket forskning väl integrerade.

Dessa olika grundtankar, utgångspunkter för öppet tillgängliggörande, tyder på olika intentioner med det öppna tillgängliggörandet av data, och var och en av dessa intentioner leder till att olika versioner av insamlad data bör tillgängliggöras. För innovation behövs råvara och då bör rådata vara det naturliga tillgängliggöra. Data för framtida forskning? Det beror helt vilka metoder och frågeställningar den framtida forskningen kommer arbeta med, är det snarlikt ursprungsforskningen kanske en väl bearbetad version av data ska tillgängliggöras men är det annan typ av forskning kanske det är bättre med lätt bearbetad data. För att kontrollera forskningsresultat krävs helst alla versionerna av data, från rådata till det bearbetade urval som ligger till grund för just de resultaten som presenteras i den undersökta publikationen. Forskaren Christine Borgman ställer frågan ”When is data?” för att poängtera tidsdimensionen i datahantering [3], vilket leder till insikten att det inte finns någon självklar version av data att tillgängliggöra.

/Jonas Fransson

[1] Proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet: Stockholm. http://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan–for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf 

[2] SND (2017). Svensk Nationell Datatjänst: Ansökan till Vetenskapsrådet för Forskningsinfrastruktur Infrastruktur av nationellt intresse 2017.

[3] Borgman, C.L. (2015). Big data, little data, no data : scholarship in the networked world. Massachusetts: The MIT Press.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *