Forskningsdatahanteringens komplexitet utifrån intressenternas fokus

Att prata om hantering av forskningsdata är aldrig enkelt. Förutom att varje ämnesdisciplin och datainsamlingsmetod innebär olika förutsättningar för forskningsdatahanteringen så finns det ett tre grundläggande och skilda dimensioner. Den första är forskningen som process (eller aktivitet) där något bearbetas och analyseras för att ett resultat (svar) ska uppnås. Hur det görs är lite olika för varje ämne, men i grunden är det en process där forskaren använder digitala, fysiska eller teoretiska verktyg. Den andra dimensionen är lärosätet som myndighet. Det ställer olika krav på forskningen, krav som när det gäller datahantering ofta kommer från gällande lagstiftning. Forskaren vid lärosätet är en statsanställd som i sin tjänsteutövning forskar. Den tredje dimensionen när det gäller datahantering är yttre krav, krav som inte kommer ifrån eller kanaliseras genom lärosätet som myndighet. Det kan vara krav från forskningsfinansiärer eller från vetenskapliga förlag.

I matrisen nedan tydliggörs skillnaderna i några centrala aspekter kring forskningsdata mellan de olika dimensionerna. Skillnaderna i synsätt kan kanske förklara varför olika aktörer ibland pratar förbi varandra. Ibland andra fall använder man samma begrepp men lägger olika betydelser i det.

  Vad är forskningsdata? Ägande? Öppet tillgängliggörande?
Forskarna Data är material som bearbetas och analyseras

Data definieras av forskningsfrågan

”Min forskningsdata” Vem har nytta av den?

Är ett kapital i kommande projekt och vid samarbeten

Lärosätet Data är allmän handling

Krav på datahanteringen vid känslig data

Data ägs av lärosätet (allmän handling)

Data ska arkiveras

Yttre krav

Inriktning mot öppen vetenskap

Yttre krav Data är underlag till forskningsresultat

Data är råmaterial som kan/bör återanvändas

Öppna licenser vid tillgängliggörande för att möjliggöra återanvändning Data bör beskrivas så att den kan hittas och återanvändas

Data bör återanvändas av resursskäl

matrisen som pdf

Utmaningen för alla parter nu är att förstår de olika perspektiven så att det kommande utvecklingsarbetet inom forskningen och inom stödverksamheterna kan gå hand i hand. Vissa krav är inte förhandlingsbara, som till exempel lagkraven kring arkivering, medan andra är olika beroende på till exempel forskningsfinansiär.

Det är också en fråga om prioriteringar. All data kanske inte ska tillgängliggöras öppet och kanske inte med samma ambitionsnivå, trots att det nu är omöjligt att avgöra vad som kan bli viktig data i framtiden. Men att ha ambitionen att forskningsresultat ska kunna granskas utifrån underliggande data är centralt.

Forskarperspektivet måste få ta större utrymme i diskussionerna. Hur man kan skydda forskningsdata, som kan ses som en strategisk resurs, måste diskuteras. Även vem som ska finansiera mer omfattande dokumentering och preparering av data måste lösas, idag är det få som vill offra produktiv forskningstid på aktiviteter som inte belönas eller ses som meriter.

/Jonas Fransson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *