![\"timthumb.php\"](\"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/files\/2013\/10\/timthumb.php_.jpeg\")
<\/a><\/p>\nEtt av de f\u00f6rsta exemplen var The Inner Harbour<\/a> i Baltimore. Containerfartygens genombrott efter andra v\u00e4rldskriget medf\u00f6rde att traditionella hamnomr\u00e5den hamnade i bakvatten, och konsekvensen f\u00f6r Baltimore var betydande. Men redan fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1960-talet b\u00f6rjade man arbeta p\u00e5 en utvecklingsplan som tog sin utg\u00e5ngspunkt i att ers\u00e4tta de fallf\u00e4rdiga magasinen med parker och \u00f6ppna ytor – kombinerade med bland annat hotell- och konferensanl\u00e4ggningar.<\/p>\n Containertransporternas genombrott hade motsvarande konsekvenser i London. Totalt handlade det d\u00e4r om inte mindre \u00e4n 21 kvadratkilometer som under det tidiga 1960-talet blev mer och mer \u00f6de. H\u00e4r blev l\u00f6sningen radikalt annorlunda<\/a>, f\u00e4rgat av Thatcherismens marknadsideologi.<\/p>\n London Docklands Development Corporation skapades f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra omr\u00e5det: Med hj\u00e4lp av incitament som skattefrihet och f\u00f6renklad planeringsprocedur skulle marknadsakt\u00f6rerna utveckla Docklands med fokus p\u00e5 kommersiella fastigheter (och i n\u00e5gon m\u00e5n mer exklusiva bost\u00e4der). Docklands uppfattades av m\u00e5nga som en symbol f\u00f6r Thatchers ideologi och kritiska r\u00f6ster saknades inte. Men samtidigt \u00e4r det tydligt att m\u00e5nga drog nytta av f\u00f6r\u00e4ndringarna<\/a>.<\/p>\n Ett annat exempel, n\u00e4rmare i tiden, g\u00e4ller Bilbao i Baskien<\/a>. I staden fanns l\u00e4nge en framg\u00e5ngsrik varvsindustri, bel\u00e4gen mitt i staden l\u00e4ngs floden Nervion. Men internationell konkurrens medf\u00f6rde att industrierna i Bilbao tvingades till drastiska nedsk\u00e4rningar. Mellan 1975 och 1995 minskade antalet industriarbetare med 70 000, vilket f\u00f6rutom skyh\u00f6g arbetsl\u00f6shet ocks\u00e5 ledde till vidstr\u00e4ckta omr\u00e5den med \u00f6vergivna industrilokaler, till stor del bel\u00e4gna mitt i staden.<\/p>\n I Bilbao l\u00e4t man sig i stor utstr\u00e4ckning inspireras av l\u00f6sningarna fr\u00e5n Baltimore, och omr\u00e5det l\u00e4ngs Nervion \u00e4r idag till stor del rekreationsomr\u00e5de – men kryddat med ett storslaget konferenscentrum samt naturligtvis med det imponerande Guggenheimmus\u00e9et.<\/p>\n F\u00f6r den historiskt intresserade dyker dock fr\u00e5gan upp om och i vilken utstr\u00e4ckning man kan ta fasta p\u00e5 det historiska arv som finns p\u00e5 platsen. Varken i Baltimore, Docklands eller Bilbao har detta skett i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. I Bilbao finns n\u00e5gra enstaka f\u00f6rem\u00e5l kvar – en kran och lite annat – men det ligger avsides, och \u00e4r inte kopplade till n\u00e5gon typ av funktion p\u00e5 platsen.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller V\u00e4stra hamnen har man t\u00e4nkt till i n\u00e5gon utstr\u00e4ckning kring detta, och 2007 gjordes en kulturhistorisk utredning<\/a> av ”Varvsstaden –\u00a0Kockumsomr\u00e5det s\u00f6der om Stora Varvsgatan”. H\u00e4r lyfter man bland annat tankar om:<\/p>\n – kulturhistorien som en tillg\u00e5ng<\/i>: En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r\u00a0att bevara en byggnad eller milj\u00f6 \u00e4r att den har en funktion<\/em><\/p>\n \u00a0– platsens historia \u00e4ven fortsatt ska vara avl\u00e4sbar<\/i>\u00a0<\/i><\/p>\n \u00a0– \u201dPlatsens historia\u201d \u00e4r inte en fixerad tidpunkt utan en process<\/i><\/p>\n \u00a0– Likav\u00e4l som de stora strukturerna och volymerna \u00e4r viktiga f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r omr\u00e5dets historia kan detaljer ber\u00e4tta mycket. En gammal kran monterad p\u00e5 en fasad, en skylt fr\u00e5n f\u00f6rr eller en r\u00e4ls i gatubel\u00e4ggningen \u00e4r exempel p\u00e5 s\u00e5dant som kan bevaras f\u00f6r att skapa en k\u00e4nsla f\u00f6r platsens f\u00f6rflutna\u2026<\/i><\/p>\n Intressanta ambitioner. Och nog ser man att byggnaden ovan har en historia.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r\u00e4ndringen av V\u00e4stra hamnen i Malm\u00f6 har inneburit en radikal f\u00f6r\u00e4ndring av den Malm\u00f6s relation till vattnet. Men det \u00e4r knappast unikt, varken i Sverige eller globalt sett. Stora omr\u00e5den i n\u00e4rheten av vatten – kuster eller floder – p\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa <\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n