{"id":25,"date":"2012-08-26T21:30:06","date_gmt":"2012-08-26T21:30:06","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/?p=25"},"modified":"2012-08-27T16:19:14","modified_gmt":"2012-08-27T16:19:14","slug":"stormfloder-i-new-orleans-och-oresund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/2012\/08\/26\/stormfloder-i-new-orleans-och-oresund\/","title":{"rendered":"Stormfloder i New Orleans och \u00d8resund"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r snart sju \u00e5r sedan, i slutet av augusti 2005, svepte orkanen Katrina<\/a> in \u00f6ver syd\u00f6stra delen av F\u00f6renta Staterna med enorm kraft. N\u00e4r stormens centrum tidigt p\u00e5 morgonen den 29:e passerade \u00f6ver Plaquemines, sydost om New Orleans, hade den visserligen tappat en del av sin kraft, men fortfarande kunde vindstyrkor p\u00e5 mellan 60 och 70 m\/s uppm\u00e4tas. Vindarna piskade upp en stormv\u00e5g som \u00f6versv\u00e4mmade str\u00e4nder och k\u00e4rr s\u00f6derifr\u00e5n och bearbetade vallarna l\u00e4ngs Lake Pontchartrain norrifr\u00e5n. F\u00f6rhoppningen var att stadens vallar och f\u00f6rd\u00e4mningar skulle motst\u00e5 vattnet, och pumparna i den l\u00e5gt bel\u00e4gna staden arbetade f\u00f6r h\u00f6gtryck f\u00f6r att f\u00e5 bort de 200 millimeter regn som fallit under natten. Trots att borgm\u00e4staren beordrat evakuering fanns det fortfarande omkring 200 000 m\u00e4nniskor kvar i staden av olika sk\u00e4l. En del ville inte l\u00e4mna sina hem, andra kunde inte eftersom de saknade bil.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

New Orleans byggdes i ett tr\u00e4skomr\u00e5de n\u00e4ra Mississippis mynning. Den \u00e4ldsta bebyggelsen anlades p\u00e5 den naturliga flodbanken, men med tiden kom staden att bli allt viktigare ur handelssynpunkt och v\u00e4xte snabbt under senare delen av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. Tillv\u00e4xten gjorde att bebyggelsen spred sig fr\u00e5n de h\u00f6gl\u00e4nta omr\u00e5dena till omr\u00e5den under havsniv\u00e5n. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar byggdes vallar och kanaler. Dessutom skapades ett komplicerat pumpsystem, d\u00e5 varje droppe regn som faller i New Orleans och som inte avdunstar m\u00e5ste pumpas ut.<\/p>\n

Historiskt sett har New Orleans drabbats av \u00f6versv\u00e4mningar vid ett antal tillf\u00e4llen, i genomsnitt en g\u00e5ng vart sjunde eller \u00e5ttonde \u00e5r sedan 1800-talets b\u00f6rjan. F\u00f6r det mesta har det varit Mississippifloden som varit orsak till \u00f6versv\u00e4mningarna, och d\u00e4rf\u00f6r har man byggt kanalsystem och vallar f\u00f6r att skydda fr\u00e5n \u00f6versv\u00e4mningar d\u00e4rifr\u00e5n. Ett s\u00e5dant exempel \u00e4r den stora \u00f6versv\u00e4mningen 1927<\/a> d\u00e4r floden steg upp till 17 meter \u00f6ver sin vanliga niv\u00e5. Genom att flodvallarna uppstr\u00f6ms gav vika (och spr\u00e4ngdes av ingenj\u00f6rstrupperna) klarade sig staden den g\u00e5ngen. Med tiden har dock orkanerna kommit att bli en allt vanligare orsak till att staden hotas av \u00f6versv\u00e4mning. N\u00e4r orkanen Betsy<\/a> 1965 n\u00e5dde staden, kunde inte skyddsvallarna st\u00e5 emot den flodv\u00e5g som skapades fr\u00e5n Lake Pontchartrain. Resultatet blev att mer \u00e4n 160 000 bost\u00e4der \u00f6versv\u00e4mmades. Det tog mer \u00e4n tio dagar innan vattnet sj\u00f6nk undan den g\u00e5ngen. Ett av resultaten blev en \u00f6kad satsning p\u00e5 att st\u00e4rka och bygga ut systemet av vallar, anpassade f\u00f6r att klara en framtida storm av Betsys kaliber. Men Katrina visade sig ha andra egenskaper.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

(Bilden visar en av de kanaler d\u00e4r vatten skall ledas s\u00e5 att inte New Orleans \u00f6versv\u00e4mmas)<\/p>\n

Vallarna h\u00f6ll inte Katrina st\u00e5ngen s\u00e4rskilt l\u00e4nge. Vindriktningen kom n\u00e4mligen att \u00e5stadkomma en kraftig h\u00f6jning av vattenniv\u00e5n i Lake Pontchartrain och pressade vattnet med full kraft mot staden. Vid klockan fem p\u00e5 morgonen den 29 augusti brast den f\u00f6rsta vallen i stadens fattigaste kvarter, Lower 9th Ward. En del vallar rasade direkt, andra f\u00f6rsvagades och gav vika senare under dagen. P\u00e5 kv\u00e4llen var 80 procent av New Orleans \u00f6versv\u00e4mmat och \u00f6ver 800 m\u00e4nniskor var d\u00f6da eller d\u00f6ende. Det har beskrivits som den v\u00e4rsta naturkatastrofen i F\u00f6renta Staternas historia.<\/p>\n

Men var det en naturkatastrof? Orkaner \u00e4r lika naturligt f\u00f6r Mexikanska golfen som sandstr\u00e4nder och ostron. De \u00e4r katastrofer endast n\u00e4r de st\u00f6r m\u00e4nniskors liv, vilket v\u00e4cker fr\u00e5gan om vad vi egentligen menar med \u201dnaturligt\u201d. Resten av naturen \u00e4r ganska v\u00e4l anpassad f\u00f6r orkaner och \u00f6versv\u00e4mningar. F\u00f6r m\u00e5nga ekosystem kan till och med orkaner vara en viktig del i ekologiska cykler. M\u00e5nga har dragit slutsatsen att \u00f6versv\u00e4mningen i samband med Katrina inte var en naturkatastrof, utan att det var m\u00e4nniskors aktiviteter som skapade de n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna.<\/p>\n

Det finns en uppsj\u00f6 av olika faktorer att skylla p\u00e5. V\u00e5tmarker har tagits bort f\u00f6r att underl\u00e4tta oljeutvinning, oansvarig stadsplanering, fusk med byggandet av skyddsvallarna och en hel del annat. Men i sin nya bok om Mississippiflodens milj\u00f6historia <\/a>menar Chris Morris att problemet \u00e4r mer grundl\u00e4ggande \u00e4n s\u00e5. Vad som h\u00e4nde i slutet av augusti 2005 var inget nytt eller unikt. Orkanen Katrina utvecklades under orkans\u00e4songen, den tid d\u00e5 orkaner kan f\u00f6rv\u00e4ntas och den \u00f6versv\u00e4mmade en stad som har drabbats av orkaner m\u00e5nga g\u00e5nger tidigare. Katrina var en paradox: en h\u00e4ndelse som var b\u00e5de helt f\u00f6ruts\u00e4gbar, eftersom den \u00e4r s\u00e5 naturlig, och \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt fullst\u00e4ndigt ov\u00e4ntad, eftersom s\u00e5dana katastrofer inte borde drabba en modern, v\u00e4sterl\u00e4ndsk storstad. N\u00e5gon g\u00e5ng i slutet av 1800-talet b\u00f6rjade man i New Orleans t\u00e4nka att man med hj\u00e4lp av modern ingenj\u00f6rskonst skulle kunna g\u00f6ra staden permanent\u00a0 torr. En orkan eller en \u00f6versv\u00e4mning kan d\u00e5 bara f\u00f6rst\u00e5s som naturens katastrofala intr\u00e5ng i den m\u00e4nskliga v\u00e4rlden. Och f\u00f6ljaktligen har kraven p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder efter Katrina till stor del handlat om att bygga fler och starkare (\u201db\u00e4ttre\u201d) vallar, \u00e4ven om de flesta forskare och ingenj\u00f6rer \u00e4r \u00f6verens om att det till stor del \u00e4r skyddsvallarna i sig som \u00e4r det st\u00f6rsta problemet. Det finns till och med ett f\u00f6rslag att bygga en enorm mur ute i havet, n\u00e4ra 150 kilometer l\u00e5ng, som av sina kritiker ben\u00e4mns \u201dthe great wall of Louisiana\u201d. Forskarna \u00e4r ense om att en s\u00e5dan mur snarare kommer att \u00f6ka konsekvenserna av stormar och \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n

Stora delar av de omr\u00e5den som \u00f6versv\u00e4mmades 2005 har \u00e4nnu inte \u00e5teruppbyggts. Det finns flera orsaker till detta, och bland de drabbade \u00e4r bitterheten stor. Det \u00e4r tydligt \u00e4r att det finns en betydande os\u00e4kerhet om vad som skall h\u00e4nda i framtiden med staden. Det har framh\u00e5llits att staden skall \u00e5teruppbyggas och \u00e5terst\u00e4llas, men den verkliga handlingskraften tycks inte riktigt finnas d\u00e4r. Argumenten f\u00f6r \u00e5teruppbyggnad har till stor del handlat om att bevara kulturarvet. De delar som \u00f6versv\u00e4mmades var visserligen de fattigaste i staden, men samtidigt viktiga delar av stadens kulturella sj\u00e4l.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan finns det de som menar att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kan g\u00f6ra att det finns anledning att fundera p\u00e5 om det \u00e4r en bra id\u00e9 att flytta tillbaka till de \u00f6versv\u00e4mmade omr\u00e5dena. Det finns en \u00f6verh\u00e4ngande risk att katastrofen upprepar sig. Vallarna \u00e4r \u00e5teruppbyggda, men kritiker pekar p\u00e5 att man inte gjort dem starkare \u00e4n tidigare och att det \u00e4r tveksamt om de ens skulle klara av en ny Katrina, och \u00e4n mindre en kraftigare orkan. Att separera m\u00e4nniskor och vatten i New Orleans har inte g\u00e5tt historiskt, och med h\u00f6jning av havsniv\u00e5n l\u00e4r det inte bli l\u00e4ttare.<\/p>\n

\u00c4ven om Malm\u00f6 inte ligger h\u00f6gt, \u00e4r ju f\u00f6rh\u00e5llandena helt annorlunda \u00e4n i New Orleans. Men h\u00f6st och vinter kan det storma ordentligt, och Gudrun<\/a> n\u00e5dde faktiskt orkanstyrka. I samband med stormarna kan havsniv\u00e5n stiga betydligt, och i samband med stormfloden 1872<\/a> \u00f6versv\u00e4mmades stora delar av Falster d\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n steg tre meter \u00f6ver sin normala niv\u00e5. Omkring 80 m\u00e4nniskor fick s\u00e4tta livet till. I Skan\u00f6r n\u00e5dde vattnet \u00e4nda upp till kyrkan, d\u00e4r man lade plankor \u00f6ver ryggarna p\u00e5 kyrkb\u00e4nkarna f\u00f6r att komma h\u00f6gre upp n\u00e4r vattnet steg. Ljungen blev helt \u00f6versv\u00e4mmad, och i tv\u00e5 dagar var Skan\u00f6r och Falsterbo en isolerad \u00f6. I boken\u00a0Skan\u00f6r och Falsterbo efter sillatiden<\/em>\u00a0av Lars Dufberg citeras \u00f6gonvittnet Maria Ekman:<\/p>\n

Jag var \u00e5tta \u00e5r n\u00e4r den stora floden kom p\u00e5 vintern 1872. Vi bodde d\u00e5 i n\u00e4rheten av parken, d\u00e4r Per i V\u00e5ngen sen bodde, och d\u00e4r morfar hade sitt hus f\u00f6rst. Det var mitt p\u00e5 dan, mor h\u00f6ll p\u00e5 att koka potatis p\u00e5 spisen. Dom var just f\u00e4rdiga och mor h\u00f6ll p\u00e5 att ta av dem. L\u00e5t potatisen vara mor och ta ungen ur vaggan, sa far. Mor gjorde s\u00e5, vi l\u00e4mnade allihop huset. Och v\u00e4l var det f\u00f6r bara en liten stund efter det vi l\u00e4mnat huset, kom havet upp och v\u00e4lte klinev\u00e4ggarna i huset. Allt vad vi \u00e4gde, m\u00f6bler och grisen och alla r\u00f6tter och gr\u00f6nsaker som far dagen f\u00f6rut varit och h\u00e4mtat i Drag\u00f6r f\u00f6r att s\u00e4lja, simmade med floden.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

(Illustration fr\u00e5n Lolland)<\/p>\n

P\u00e5 sina h\u00e5ll, inte minst i trakterna kring Skan\u00f6r-Falsterbo f\u00f6rekommer idag diskussioner om hur man i framtiden skall hantera en kommande h\u00f6jning av havsytan. Vallar, konstgjorda \u00f6ar och andra f\u00f6rslag dyker upp i debatten. De tre meter havet steg med vid stormfloden 1872 var en extrem h\u00e4ndelse, som endast ber\u00e4knas intr\u00e4ffa vart tusende \u00e5r. \u201dNormala\u201d stormar h\u00f6jer endast havsniv\u00e5n med upp till omkring 1,50-1,80. Men om den \u201dnormala\u201d havsniv\u00e5n stiger en meter, vad h\u00e4nder d\u00e5? Och vad h\u00e4nder i New Orleans?<\/p>\n

L\u00e4s mer om New Orleans:<\/p>\n

\n