﻿{"id":223,"date":"2014-05-23T10:11:39","date_gmt":"2014-05-23T10:11:39","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/?p=223"},"modified":"2014-05-23T10:14:39","modified_gmt":"2014-05-23T10:14:39","slug":"kan-forskning-kring-urbant-jordbruk-i-det-forflutna-normalisera-den-globala-stadsodlingsrorelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/2014\/05\/23\/kan-forskning-kring-urbant-jordbruk-i-det-forflutna-normalisera-den-globala-stadsodlingsrorelsen\/","title":{"rendered":"Kan forskning kring urbant jordbruk i det f\u00f6rflutna normalisera den globala stadsodlingsr\u00f6relsen?"},"content":{"rendered":"<p>F\u00f6rel\u00e4sning med Christian Isendahl, lektor vid Institutet f\u00f6r historiska studier, G\u00f6teborgs Universitet.<br \/>\nTid: M\u00e5ndag den 26:e maj, kl 15-17.<br \/>\nPlats: Sal D222 i Orkanen, Malm\u00f6 h\u00f6gskola.<\/p>\n<p>Kan forskning kring urbant jordbruk i det f\u00f6rflutna normalisera den globala stadsodlingsr\u00f6relsen?\u00a0Arkeologisk forskning visar att urbanism som globalt fenomen har en avsev\u00e4rd tid bakom sig. P\u00e5 de flesta kontinenter har folk under mer \u00e4n ett \u00e5rtusende organiserat bos\u00e4ttningar p\u00e5 ett s\u00e4tt som vi i n\u00e5gon mening kan k\u00e4nna igen i dag som distinkt urbana. Forskning visar ocks\u00e5 att olika historiska ekologiska metoder har skapat stor rumslig m\u00e5ngfald i st\u00e4derna, n\u00e5got som ofta f\u00f6rbises i dagens urbanforskning. \u00c4ven om urbanforskare och stadsplanerare ofta refererar till det f\u00f6rflutna, \u00e4r referensramen rumsligt och tidsm\u00e4ssigt ofta begr\u00e4nsad.\u00a0Den f\u00f6rh\u00e4rskande bilden av staden idag pr\u00e4glas \u2013 lite drastiskt\u00a0uttryckt \u2013 i stor utstr\u00e4ckning av samtida eller sentida f\u00f6rt\u00e4tade\u00a0megast\u00e4der\u00a0av europeisk modell.<\/p>\n<p>Isendahl &amp; Smith ( 2012) f\u00f6resl\u00e5r att urbanforskare och stadsplanerare skulle kunna utg\u00e5 fr\u00e5n ett bredare spektrum av modeller n\u00e4r man \u00f6verv\u00e4ger alternativ f\u00f6r utvecklingen av h\u00e5llbara och resilienta st\u00e4der. Ur detta perspektiv har urbana arkeologer en viktig roll att spela i att bredda referensramen. Aktuell komparativ arkeologisk forskning visar att m\u00e5nga f\u00f6rindustriella t\u00e4torter kan karakt\u00e4riseras som &#8221;low-density cities&#8221; ( Fletcher 2009 ). En enkel definition av detta begrepp \u00e4r att t\u00e4tortens komponenter \u00e4r relativt utspridda i landskapet. Dokumenterade fall av tidiga &#8221;low-density cities&#8221; inkluderar st\u00e4derna inom Mayakulturen och Khmercivilisationen, men fenomenet \u00e4r otillr\u00e4ckligt definierat och unders\u00f6kt. I min presentation av Mayakulturens st\u00e4der h\u00e4vdar jag att den markanv\u00e4ndningsstrategi som blandar jordbruksproduktion med stadens funktioner ligger bakom f\u00f6rdelningen av byggda strukturer i mayast\u00e4derna, vilket g\u00f6r att begreppet &#8221;agro &#8211; urbana landskap&#8221; kan vara en l\u00e4mplig beteckning f\u00f6r denna typ av plats.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/files\/2014\/05\/bild_maya.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-224\" alt=\"bild_maya\" src=\"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/files\/2014\/05\/bild_maya-929x1024.jpg\" width=\"584\" height=\"643\" srcset=\"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/files\/2014\/05\/bild_maya-929x1024.jpg 929w, https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/files\/2014\/05\/bild_maya-272x300.jpg 272w\" sizes=\"auto, (max-width: 584px) 100vw, 584px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rel\u00e4sning med Christian Isendahl, lektor vid Institutet f\u00f6r historiska studier, G\u00f6teborgs Universitet. Tid: M\u00e5ndag den 26:e maj, kl 15-17. Plats: Sal D222 i Orkanen, Malm\u00f6 h\u00f6gskola. Kan forskning kring urbant jordbruk i det f\u00f6rflutna normalisera den globala stadsodlingsr\u00f6relsen?\u00a0Arkeologisk forskning visar &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/2014\/05\/23\/kan-forskning-kring-urbant-jordbruk-i-det-forflutna-normalisera-den-globala-stadsodlingsrorelsen\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":75,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-223","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/223","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/75"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=223"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/223\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":228,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/223\/revisions\/228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=223"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=223"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=223"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}