![\"\"](\"http:\/\/malmo.se\/webdav\/files\/Gatukontoret\/tim_eng\/images\/oldMalmo\/pil.jpg\")
<\/p>\nDet \u00e4r l\u00e4tt att s\u00e4ga att historia handlar om g\u00e5ngna tider. Till en del \u00e4r det till och med sant. Men i lika stor utstr\u00e4ckning handlar historia om nutid – om hur det g\u00e5tt till n\u00e4r dagens samh\u00e4lle skapats. B\u00f6rjan av 1900-talet brukar ofta beskrivas som en brytpunkt i historien, och tv\u00e5 exempel p\u00e5 detta \u00e4r p\u00e5 tapeten just nu.<\/p>\n
<\/p>\n
Pildammsparken \u00e4r n\u00e5got som de flesta malm\u00f6bor k\u00e4nner en relation till. En imponerande park i hj\u00e4rtat av staden (numera) och en given plats att spendera lediga dagar p\u00e5. Dess historia \u00e4r ocks\u00e5 intressant och inte minst kopplad till Baltiska utst\u00e4llningen som gick av stapeln f\u00f6r hundra \u00e5r sedan. Tv\u00e5 nya b\u00f6cker ber\u00f6r detta – framf\u00f6r allt Ulla H\u00e5rdes ”Pildammsparken 1914-2014” men ocks\u00e5 ”Malm\u00f6 1914”, redigerad av Roger Johansson och G\u00f6ran Larsson. Medan H\u00e5rdes bok, som titeln tydligg\u00f6r, fokuserar p\u00e5 just Pildammsparken handlar ”Malm\u00f6 1914” om m\u00e5nga olika processer i staden, men Baltiska utst\u00e4llningen g\u00e5r som en r\u00f6d tr\u00e5d genom m\u00e5nga av bidragen. J\u00f6rgen Andersson skriver initierat om Baltiska utst\u00e4llningen och Pildammsparken p\u00e5 sin blogg ”Norra Sorgenfri Nu”<\/a> (som handlar om mycket mer \u00e4n Norra Sorgenfri!):<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 det tidiga 1900-talet, med framsynta stadsplanerare som B\u00fclow-Hube, vi kan tacka f\u00f6r att Malm\u00f6s innerstad\u00a0\u00e4r s\u00e5 gr\u00f6n som den faktiskt \u00e4r. Anl\u00e4ggandet av parker och tr\u00e4dplantering\u00a0blev en del i det moderna projketet, f\u00f6r att g\u00f6ra\u00a0den starkt expanderande staden – som just 1914 n\u00e5dde 100 000 inv\u00e5nare – uth\u00e4rdlig att leva i.\u00a0Under seklets andra h\u00e4lft gjorde stads- och trafikplanerare vad de kunde f\u00f6r att rensa staden p\u00e5 tr\u00e4d och gr\u00f6nska, men\u00a0lyckades som v\u00e4l \u00e4r inte fullt ut.<\/p>\n F\u00f6rutom Pildammsparken kan man ju fr\u00e5ga sig\u00a0om, och i s\u00e5 fall hur,\u00a0Baltiska utst\u00e4llningen l\u00e4mnat sp\u00e5r efter sig i Malm\u00f6 och v\u00e4rlden.\u00a0M\u00e5h\u00e4nda blev den, i och med att v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut mitt under utst\u00e4llningen, mer en symbol f\u00f6r n\u00e5got som tog slut \u00e4n f\u00f6r n\u00e5got som tog sin b\u00f6rjan. Och det som pr\u00e4glade utst\u00e4llningen, nationalromantiken, nationalismen, eurocentrismen och den blinda tron p\u00e5 framsteget\u00a0\u00e4r inget som vi okritiskt kan jubilera \u00f6ver med 1900-talets historia i backspegeln.<\/p><\/blockquote>\n Ett annat historiskt skeende, med drygt hundra\u00e5rig historia, gestaltas p\u00e5 SVT under titeln ”Fr\u00f6kan Frimans krig<\/a>”. Temat \u00e4r skapandet av kvinnokooperativet ”Svenska hem” och de konflikter som kantade detta. Serien bygger till stor del p\u00e5 boken\u00a0”Svenska Hem. En passionerad aff\u00e4r” fr\u00e5n 2005 av journalisterna Monika Bj\u00f6rk och Eva Kaijser (nu nyutgiven och n\u00e5got f\u00f6rkortad med undertiteln ”Den sanna historien om Fr\u00f6ken Frimans krig”.<\/p>\n N\u00e4r boken gavs ut, skrev id\u00e9historikern Ronny Ambj\u00f6rnsson i DN<\/a> att:<\/p>\n Historien \u00e4r full av infall som kommit av sig, ansatser som p\u00e5b\u00f6rjats men aldrig riktigt fullf\u00f6ljts. En s\u00e5dan ansats \u00e4r den kvinnliga kooperationen som p\u00e5gick under n\u00e5gra \u00e5r i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet, men som uppgick och f\u00f6rsvann i den stora, manligt dominerade kooperationsr\u00f6relsen som h\u00f6rde till utvecklingens vinnare, den som fick namnet Konsum.<\/p>\n Det g\u00e5r […] inte att komma ifr\u00e5n att Svenska Hem n\u00e4rmast f\u00f6retr\u00e4dde den utbildade medelklassen; typiskt nog hade man sv\u00e5rare att starta en butik p\u00e5 S\u00f6der \u00e4n en p\u00e5 Liding\u00f6.<\/p>\n Svenska Hem hamnade\u00a0h\u00e4r i en tvetydig situation. \u00c5 ena sidan avvisade man all form av klassegoism, \u00e5 den andra var medelklasspr\u00e4geln omissk\u00e4nnlig – f\u00f6rmodligen en st\u00f6testen f\u00f6r personer med bakgrund i arbetarklassen, som Albin Johansson. Flera av initiativtagarna stod dessutom n\u00e4ra Stockholms v\u00e4lg\u00f6renhetskretsar, vilka hade sin bas i \u00f6verklass och medelklass.<\/p><\/blockquote>\n Recensenter och kulturskribenter har inte varit s\u00e5 v\u00e4nligt inst\u00e4llda till ”Fr\u00f6kan Frimans krig”. \u00c5sa Linderborg<\/a> kallar serien en ”kl\u00e4dsam katastrof” och menar att man ”placerar sig bland de andra tidstypiska f\u00f6rs\u00f6ken att skriva om Sveriges historia ur ett borgerligt perspektiv” genom att ”arbetarr\u00f6relsen och de andra folkr\u00f6relserna [lyser] med sin fr\u00e5nvaro”.<\/p>\n Ronny Ambj\u00f6rnsson menar dock att man inte alltf\u00f6r l\u00e4ttvindigt skall r\u00e4kna bort filantropin och vad den innebar f\u00f6r kvinnors m\u00f6jlighet att verka i offentligheten:<\/p>\n V\u00e4lg\u00f6renhet eller filantropi har f\u00e5tt ett l\u00f6jets skimmer i dag, vi associerar l\u00e4tt till Strindbergs skildring av de v\u00e4lg\u00f6rande damerna p\u00e5 bes\u00f6k i en arbetarfamilj p\u00e5 S\u00f6der. Men filantropin var i slutet av 1800-talet en av de f\u00e5 v\u00e4gar som stod \u00f6ppna f\u00f6r kvinnor vilka ville g\u00f6ra en social insats, den gav utrymme \u00e5t samh\u00e4llsengagemang och en plats i offentligheten.<\/p>\n Det g\u00e5r naturligtvis inte att komma ifr\u00e5n att filantropin byggde p\u00e5 en hier\u00adarkisk samh\u00e4llsmodell: dom d\u00e4r uppe bekymrade sig, liksom i n\u00e5der, f\u00f6r dom d\u00e4r nere. Men den utvecklade ocks\u00e5 en m\u00e4nniskosyn som har en del att s\u00e4ga oss i dag. Medan socialdemokratin tog ansvaret fr\u00e5n individen och lade det p\u00e5 samh\u00e4llet, betonade filantroperna att individen i sista hand sj\u00e4lv bar ansvaret f\u00f6r sitt eget liv. Hj\u00e4lp till sj\u00e4lvhj\u00e4lp var filantropins motto.<\/p><\/blockquote>\n Med den utg\u00e5ngspunkten blir det v\u00e4l l\u00e4ttvindigt att f\u00f6rkasta ”Fr\u00f6ken Frimans krig” som revisionistisk historieskrivning, och i st\u00e4llet se det som en del i att g\u00f6ra ber\u00e4ttelsen om det moderna Sveriges framv\u00e4xt mer komplex \u2013 och peka p\u00e5 alternativ som p\u00e5 sin tid inte fick s\u00e5 stort genomslag. Samtidigt \u00e4r denna debatt minst lika intensiv idag, n\u00e4r debatt\u00f6rer som Tove Lifvendal f\u00f6rs\u00f6ker lyfta filantropin\u00a0<\/a>i dagens Sverige (s\u00e5gas med motors\u00e5g av vissa skribenter<\/a> \u2013 ”boken \u00e4r ett journalistiskt haveri”). \u00c4ven Ambj\u00f6rnsson pekar p\u00e5 samtidsparalleller till Svenska Hem:<\/p>\n De socialt arbetande kvinnorna s\u00f6kte ocks\u00e5 verka f\u00f6r reformer. Men det yttersta ansvaret l\u00e5g, t\u00e4nkte de sig, hos individen. N\u00e4r kvinnorna i Svenska Hem slog vakt om den sm\u00e5skaliga verksamheten var det f\u00f6r att betona att m\u00e4nniskan inte bara \u00e4r passiv konsument utan ocks\u00e5 n\u00e5got av en entrepren\u00f6r. De skulle inte ha sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 Nobelpristagaren Muhammad Yunus inst\u00e4llning till de kooperativ han startat. Det \u00e4r inte bara det stora kapitalet som har betydelse, det \u00e4r den anda som r\u00e5der i Grameen Bank: den lilla r\u00f6relsen, det lilla kapitalet, tron p\u00e5 de sm\u00e5 m\u00e4nniskornas sj\u00e4lvverksamhet.<\/p><\/blockquote>\n H\u00e4r finns en annan intressant aspekt att ankyta till \u2013 entrepren\u00f6rskapet. Ofta beskrivs detta som individuellt<\/em> baserat, men samtidigt \u00e4r det mycket tydligt att all form av entrepren\u00f6riell aktivitet \u00e4r social till sin natur och handlar om m\u00e4nniskor som agerar tillsammans. F\u00f6r hundra \u00e5r sedan likv\u00e4l som idag.<\/p>\n P\u00e5 samma s\u00e4tt kan mycket av arbetarr\u00f6relsens (och andra folkr\u00f6relsers) organisering beskrivas som ett resultat av entrepren\u00f6riell verksamhet \u2013 byggande av organisationer och institutioner, mobilisering av resurser och skapande av s\u00e5v\u00e4l ekonomiska som sociala v\u00e4rden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det \u00e4r l\u00e4tt att s\u00e4ga att historia handlar om g\u00e5ngna tider. Till en del \u00e4r det till och med sant. Men i lika stor utstr\u00e4ckning handlar historia om nutid – om hur det g\u00e5tt till n\u00e4r dagens samh\u00e4lle skapats. B\u00f6rjan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/www.coop.se\/Global\/KF\/Tidslinjen\/1900-1930\/sv_hem_karlbergsv.jpg\")
<\/p>\n