{"id":166,"date":"2013-12-08T15:17:26","date_gmt":"2013-12-08T15:17:26","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/?p=166"},"modified":"2013-12-08T17:01:25","modified_gmt":"2013-12-08T17:01:25","slug":"malmo-1914","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/2013\/12\/08\/malmo-1914\/","title":{"rendered":"Malm\u00f6 1914 \u2013 en stad inf\u00f6r spr\u00e5nget till det moderna"},"content":{"rendered":"

$\"\"$ <\/p>\n

P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt representerade 1914 n\u00e5gon form av brytpunkt \u2013\u00e4ven om det alltid inneb\u00e4r en f\u00f6renkling att uttrycka det s\u00e5. Det \u00e4r tydligt att man kan se den symboliska betydelsen av h\u00e4ndelser i Malm\u00f6 f\u00f6r etthundra \u00e5r sedan \u2013 s\u00e5v\u00e4l i samtiden som i backspegeln.<\/p>\n

I\u00a0maj 1914 \u00f6ppnade Baltiska utst\u00e4llningen i Malm\u00f6, en ust\u00e4llning som var t\u00e4nkt att s\u00e4tta staden p\u00e5 kartan. Framstegsoptimismen fl\u00f6dade, och alla fyra (!) nationer med kust runt \u00d6stersj\u00f6n deltog med satsningar av varierande omfattning f\u00f6r att visa upp framf\u00f6r allt vad som beskrevs som framsteg inom kultur och teknik. Hundratusentals m\u00e4nniskor bes\u00f6kte utst\u00e4llningarna. Men festen kom tvekl\u00f6st av sig d\u00e5 f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut och det paradoxala intr\u00e4ffade att tv\u00e5 av de utst\u00e4llande nationerna pl\u00f6tsligt befann sig i krig med varandra!<\/p>\n

$\"\"$ <\/p>\n

Baltiska utst\u00e4llningen var oerh\u00f6rt viktigt f\u00f6r Malm\u00f6 \u2013 och inte minst Malm\u00f6s sj\u00e4lvbild. \u00a0Det \u00e4r ocks\u00e5 en viktig del av boken ”Malm\u00f6 1914”, men det \u00e4r viktigt att lyfta fram att boken ocks\u00e5\u00a0inneh\u00e5ller mycket mer \u2013 och \u00a0kopplar nedslag \u00e5r 1914 till l\u00e4ngre processer, till kontinuitet och f\u00f6r\u00e4ndring. Inte minst handlar mycket om stadens tillv\u00e4xt \u2013 detta \u00e5r n\u00e5dde staden 100 000 inv\u00e5nare. Sin tids h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gor \u00e4r ocks\u00e5 synliga i mycket av materialet.<\/p>\n

KOLONIERNA \u2013 SIN TIDS SOCIALA INNOVATIONER?<\/strong>
\nF\u00f6r egen del har jag bidragit med en artikel om koloniomr\u00e5dena i Malm\u00f6 1914, med titeln ”Koloniomr\u00e5den i Malm\u00f6 \u2013 f\u00f6r kropp, sj\u00e4l och f\u00f6rs\u00f6rjning”, d\u00e4r jag lyfter s\u00e5v\u00e4l normer och ideal som den vardagliga praktiken. Precis som n\u00e4r det g\u00e4ller Baltiska utst\u00e4llningen finns m\u00e5nga sp\u00e5r av den tidens koloniomr\u00e5den kvar om man bara vet var man skall leta. Kontinuitet och f\u00f6r\u00e4ndring, som sagt. S\u00e5 h\u00e4r formulerar jag det i b\u00f6rjan av artikeln:<\/p>\n

$\"\"$ <\/p>\n

”N\u00e4r koloniomr\u00e5den b\u00f6rjade etableras i Sverige under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, fanns en uttalad koppling till det som kallades \u201dden sociala fr\u00e5gan\u201d. En aspekt av detta handlade om de sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden som arbetarbefolkningen i st\u00e4derna levde under, vilka inte s\u00e4llan beskrevs som nedbrytande f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l h\u00e4lsa som moral. En b\u00e4rande tanke med kolonitr\u00e4dg\u00e5rdsr\u00f6relsen var att bidra till \u00f6kad livskvalitet f\u00f6r denna grupp.<\/em>”<\/p>\n

Det h\u00e4r var allts\u00e5 en av de strategier man arbetade med 1914 f\u00f6r att m\u00f6ta utmaningarna kring den sociala h\u00e5llbarheten. Men det fanns ocks\u00e5 viktiga tankar om vikten av det gr\u00f6na f\u00f6r att balansera det urbana.\u00a0Rudolf Abelin, bland annat grundare av Norrvikens Tr\u00e4dg\u00e5rdar, och en av de viktigaste f\u00f6respr\u00e5karna av kolonitr\u00e4dg\u00e5rdsr\u00f6relsen, formulerade sin vision p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

”Mor och barn hava g\u00e5tt ditut I f\u00f6rv\u00e4g, och n\u00e4r \u00e5ngvisslan ljuder eller klockan kl\u00e4mtar, skyndar far efter f\u00f6r att i sk\u00f6tet av sin familj tillbringa n\u00e5gra lugna timmar i Guds fria natur med litet uppfriskande jordarbete och d\u00e4r intaga sin aftonm\u00e5ltid. Han k\u00e4nner sig fri d\u00e4rute, han ser sina barn tumla om som ystra f\u00e5lar i oskyldig gl\u00e4dje, och han gripes sj\u00e4lv av ljusa dr\u00f6mmar om fr\u00f6ens och \u00f6rternas spirkraft, om rik och v\u00e4lsmakande sk\u00f6rd”<\/em><\/p>\n

Anna Lindhagen, socialdemokratisk politiker och kvinnosaksaktivist i b\u00f6rjan av 1900-talet skrev s\u00e5 h\u00e4r efter ett bes\u00f6k i kolonitr\u00e4dg\u00e5rdar i K\u00f6penhamn 1903:<\/p>\n

”En v\u00e5g av stark gl\u00e4dje sk\u00f6ljde upp i mig. Tr\u00e4dg\u00e5rdstadsid\u00e9n hade ju visserligen redan slagit igenom \u00f6verallt, men det f\u00f6rhindrade icke att hyreskas\u00e4rninnev\u00e5narna alltid skulle vara utan jord. Men h\u00e4r l\u00f6stes \u00e4nnu en betydande bit av st\u00e4dernas jordbruksfr\u00e5ga. Jag gav mig naturligtvis ett heligt l\u00f6fte den sommardagen i K\u00f6penhamn att arbeta f\u00f6r kolonitr\u00e4dg\u00e5rdar i Stockholm.”\u00a0<\/em><\/p>\n

Malm\u00f6s f\u00f6rsta organiserade koloniomr\u00e5de, Pildammskolonin, fick ocks\u00e5 mycket ber\u00f6m av Lindhagen efter ett bes\u00f6k 1905:<\/p>\n

”I planteringsf\u00f6reningens kolonitr\u00e4dg\u00e5rdar \u00e4r nu ganska uppvuxet och en del af tr\u00e4dg\u00e5rdarna utomordentligt v\u00e4l sk\u00f6tta, verkliga sm\u00e5 m\u00f6nstertr\u00e4dg\u00e5rdar\u2026 Endast en och annan hyresman har k\u00f6kstr\u00e4dg\u00e5rd i n\u00e5gon st\u00f6rre skala, de flesta tr\u00e4dg\u00e5rdarna \u00e4ro h\u00e4r uteslutande sm\u00e5 hemtrefliga \u201dkryp-in\u201d bland buskar, rosor och blomsterrabatter, hvilka senare ofta \u00e4ro kantade med jordgubbar \u2026 Lusthus \u00e4ro uppf\u00f6rda \u00e5 de flesta lotter, hvilka mycket variera i storlek fr\u00e5n villaliknande byggnader, af hvilka en och annan f\u00f6refaller allt f\u00f6r stor, till helt sm\u00e5 spj\u00e4lpaviljonger, \u00f6fverdragna med n\u00e5gon kl\u00e4ngv\u00e4xt…”<\/em><\/p>\n

$\"R99-222\"$ <\/a><\/p>\n

En vanlig bild av koloniomr\u00e5dena \u00e4r att de i b\u00f6rjan av 1900-talet\u00a0n\u00e4rmast uteslutande handlade om livsmedelsproduktion. Medan detta s\u00e4kerligen var sant under kristider,s\u00e5som under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, \u00e4r det ocks\u00e5 tydligt i k\u00e4llmaterialet att odlande i sig<\/em>, och inte minst blomsterprakt var viktigt \u00e4ven d\u00e5. S\u00e5 h\u00e4r skriver en fr\u00e5n b\u00f6rjan n\u00e5got tveh\u00e5gsen kolonist, med stuga p\u00e5 H\u00e4sthagen, i Sk\u00e5nska Tr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6reningens tidskrift T\u00e4ppan<\/em> 1915 om sina odlingserfarenheter:<\/p>\n

”\u2026kvickrot och allt m\u00f6jligt ogr\u00e4s frodades. Jag var d\u00e4rf\u00f6r villr\u00e5dig, om jag skulle kosta n\u00e5got vidare p\u00e5 [kolonilotten]. Men d\u00e5 jag b\u00f6rjade gr\u00e4va i jorden … fick jag en s\u00e5 brinnande lust att plantera…”<\/em><\/p>\n

”Blommor har jag haft i kolonien hela \u00e5ret, s\u00e5vida inte vintern varit allt f\u00f6r str\u00e4ng. Tidigt, ibland redan i januari, sn\u00f6droppar, s\u00e5 crocus, primulor, p\u00e4rlhyacinter, scilla, p\u00e5skliljor, tulpaner och narcisser, under f\u00f6rsommaren v\u00e5raster, l\u00f6jtnantshj\u00e4rtan, pioner, sv\u00e4rdsliljor, aklejor, perenn vallmo, under h\u00f6gsommaren rosor, gaillardia, klockor, pr\u00e4stkragar, vita och brandgula liljor och s\u00e5 den allra rikaste blometerprakten i juli, augusti och september d\u00e5 solrosor, studentnejlikan, riddarsporrar, krasse, clarkia, ringblommor, zinnia, rudbeckia och h\u00f6stsyrener, flox, aster lejongap och l\u00f6vkojor m. fl. giva oss en h\u00e4rlig f\u00e4rgprakt, dahliorna inte att f\u00f6rgl\u00f6mma, samt h\u00f6staster och crysantemum som blommar \u00e4nda in i november.”<\/em><\/p>\n

Boken kan k\u00f6pas i, som det heter, ”v\u00e4lsorterade bokhandlare” samt hos n\u00e4tbokhandlare som Bokus<\/a>\u00a0och\u00a0 Bokia<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s mer om boken p\u00e5 Malm\u00f6 h\u00f6gskolas hemsida<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"