{"id":103,"date":"2013-10-30T12:30:07","date_gmt":"2013-10-30T12:30:07","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/?p=103"},"modified":"2013-10-30T16:33:35","modified_gmt":"2013-10-30T16:33:35","slug":"vem-bygger-ett-slott-mitt-i-en-europeisk-huvudstad-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/2013\/10\/30\/vem-bygger-ett-slott-mitt-i-en-europeisk-huvudstad-2013\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r bygger man ett slott i en europeisk huvudstad 2013?"},"content":{"rendered":"

Det kan beskrivas som storhetsvansinne eller historisk ignorans. Men initiativtagarna menar att det \u00e4r fr\u00e5ga om ett viktigt nytt steg, n\u00e4rap\u00e5 en historisk n\u00f6dv\u00e4ndighet, att skapa en kulturell samlingsplats i centrala Berlin med vad som beskrivs som ”global” orientering. Vid Unter den Linden<\/em> uppf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r nu en byggnad – Humboldt Forum<\/em> – som inneb\u00e4r en form av \u00e5teruppbyggnad av det historiska kejserliga slottet i centrala Berlin.<\/p>\n

$\"800px-Berlin_stadtansicht_mit_schloss_1891\"$ <\/a>Bild p\u00e5 ”Berliner Stadtschloss”, 1891 (Bild: Wikimedia commons)<\/em><\/p>\n

Efter Die Wende<\/em> (DDRs sammanbrott och den tyska \u00e5terf\u00f6reningen) har mycket i centrala Berlin f\u00f6r\u00e4ndrats, delvis utifr\u00e5n moderna stilideal (exempelvis Potsdamer Platz)<\/em> och delvis i f\u00f6rs\u00f6k \u00e5terskapa vad som kan beskrivas ”det gamla Berlin” – fr\u00e5gan \u00e4r dock vilket ”gamla Berlin” man vill \u00e5terskapa. Byggandet av Humboldt Forum blir ett av de allra mest omfattande – och dyraste – stadsomvandlingsprojekten.<\/p>\n

Det \u00e4r fr\u00e5gan om en ny byggnad, som till sitt inre skall konstrueras i modern stil – men samtidigt bel\u00e4gen p\u00e5 samma plats som det ursprungliga kejserliga palatset och med fasad och utsmyckningar p\u00e5 tre sidor som tar sin utg\u00e5ngspunkt i originalritningarna. Kostnaderna \u00e4r naturligtvis enorma –\u00a0hela byggnaden ber\u00e4knas kosta minst 590 miljoner Euro. \u00c5terskapandet av fasaderna skall dock finansieras av en frist\u00e5ende kulturf\u00f6rening som hoppas p\u00e5 privata donatorer.\u00a0Men hittills har mindre \u00e4n en tredjedel<\/a> inkommit av vad som kr\u00e4vs f\u00f6r \u00e5terskapandet – den totala kostnaden f\u00f6r fasaderna uppges till omkring 80 miljoner Euro.<\/p>\n

$\"schloss_ohne_s1\"$ <\/a><\/p>\n

Datorgrafik f\u00f6rest\u00e4llande det ”nygamla” slottet (Bild:\u00a0schlossdebatte.de)<\/em><\/p>\n

Berliner Stadtschloss<\/em> (det namn under det \u00e4r mest k\u00e4nt idag) var f\u00f6rst kungligt slott f\u00f6r de preussiska kungarna, och sedermera under perioden 1871-1918 kejserligt residens. Det p\u00e5b\u00f6rjades dock redan p\u00e5 1400-talet, men det utseende som det hade vid sekelskiftet 1900 (bilden \u00f6verst) var ett resultat av ombyggnader och p\u00e5byggnader fr\u00e5n 1700-talets b\u00f6rjan, vilka avslutades med konstruktionen av kupolen. Denna f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1845 (och ritades av Schinkel<\/a>).<\/p>\n

Vid kejsard\u00f6mets fall 1918 kom byggnaden att spela en intressant roll: Den 9 november 1918 utropade Philipp Scheidemann den tyska republiken fr\u00e5n en balkong p\u00e5 riksdagshuset – men bara tv\u00e5 timmar senare utropade Karl Liebknecht Freie Sozialistische Republik <\/i>fr\u00e5n en balkong p\u00e5\u00a0Stadtschloss. <\/em>(Han m\u00f6rdades tv\u00e5 m\u00e5nader senare i samband med undertryckandet av\u00a0Spartakistupproret<\/a>).\u00a0Efter kejsard\u00f6mets fall fungerade byggnaden som museum, men anv\u00e4ndes vid en del tillf\u00e4llen f\u00f6r offentliga arrangemang.och skadades sv\u00e5rt i andra v\u00e4rldskriget vid bombr\u00e4der i februari 1945.<\/p>\n

DDR menade att slottet var en symbol f\u00f6r preussisk milit\u00e4rism och beslutade att riva slottet – det spr\u00e4ngdes 1950. Det enda som sparades var balkongen fr\u00e5n vilken Liebknecht utropat\u00a0Freie Sozialistische Republik,\u00a0<\/i>denna integrerades i den 1962-64 byggda\u00a0\u00d6sttyska regeringsbyggnaden<\/a>, bel\u00e4gen i den s\u00f6dra delen av slottsomr\u00e5det. (En intressant detalj \u00e4r att det var i denna byggnad som det tyska rockbandet Rammstein<\/em><\/a> delvis spelade in sin musikvideo Ich Will <\/em>\u00e5r 2001).<\/p>\n

$\"Staatsratsgebaeude_Berlin\"$ <\/a><\/p>\n

Staatsradgebaude (Bild: Wikimedia commons)<\/em><\/p>\n

1973-76, under Erich Honecker, uppf\u00f6rdes Palast der Republik<\/em><\/a> p\u00e5 st\u00f6rre delen av det omr\u00e5de d\u00e4r tidigare slottet hade legat (strax norr om Staatsradgebaude<\/em>). Byggnaden fungerade s\u00e5v\u00e4l som kulturcentrum som parlamentsbyggnad f\u00f6r DDR, och de bronsf\u00e4rgade f\u00f6nstren var kanske dess fr\u00e4msta k\u00e4nnetecken. D\u00e4r fanns \u00e4ven, kuri\u00f6st nog, b\u00e5de ett diskotek och en bowlinghall i lokalerna. Redan innan Tysklands \u00e5terf\u00f6rening avsl\u00f6jades dock att byggnaden inneh\u00f6ll stora m\u00e4ngder asbest, och den st\u00e4ngdes (officiellt pga h\u00e4lsorisker) 1990.<\/p>\n

$\"Palast_der_Republik_01_june_1977\"$ <\/a><\/p>\n

Palast der republik (Bild: Wikimedia commons). Tidstypiskt \u00e4r naturligtvis att en stor del av omr\u00e5det utg\u00f6rs av en parkeringsplats.\u00a0<\/em><\/p>\n

2003 beslutade F\u00f6rbundsdagen att riva Palast der Republik<\/em>, trots intensiva protester. Argumenten f\u00f6r att spara (och renovera) byggnaden, som d\u00e5 ocks\u00e5 sanerats fr\u00e5n all asbest, handlade om att rivningen ”f\u00f6rst\u00f6rde en viktig del av den \u00d6sttyska historien”<\/a>. Det hj\u00e4lpte naturligtvis inte. Rivningen p\u00e5b\u00f6rjades som planerat 2006.<\/p>\n

Redan vid tiden f\u00f6r Tysklands \u00e5terf\u00f6rening b\u00f6rjade r\u00f6ster h\u00f6jas f\u00f6r ett \u00e5teruppbyggande av Stadtschloss<\/em>, och en organisation f\u00f6r detta formerades 2001, Stadtschloss Berlin Initiative<\/a><\/em>. Argumenten handlade d\u00e5 om att \u00e5terskapa den historiska enheten i omr\u00e5det – med bland annat byggnaderna p\u00e5 Museumsinsel<\/em> och Berliner Dom. <\/em>P\u00e5 organisationens hemsida beskrivs det framf\u00f6r allt som en kommande turist- och shoppingmagnet: ”The castle\/palace is planned to be the biggest (tourist) attraction in Berlin, with a wide range of quality shops, restaurants and even a Business Centre.”<\/p>\n

Framf\u00f6r allt \u00e4r dock tanken p\u00e5 skapandet av ett nytt museum det som dykt upp mest i den samtida debatten: ”designed to inspire a fruitful dialogue among the cultures of the world…\u00a0Some of Berlin’s most important museums, libraries and research institutions will join forces at the\u00a0Humboldt-Forum: for example, the National Museums in Berlin will present unique artistic and cultural artefacts from Africa, Asia, America and Oceania”, skriver Berlins stadsutvecklingsf\u00f6rvaltning<\/a>.<\/p>\n

Kritiken har naturligtvis inte l\u00e5tit v\u00e4nta p\u00e5 sig.<\/p>\n

Till att b\u00f6rja med \u00e4r ju Berlin en utfattig stad – ”arm aber sexy<\/a>” som borgm\u00e4staren Klaus Wowereits uttryckte det i en TV-intervju 2003. \u00c4r det d\u00e5 verkligen \u00e5teruppbyggnaden av ett gammalt slott som man b\u00f6r satsa p\u00e5, n\u00e4r arbetsl\u00f6shet och fattigdom \u00e4r vardag f\u00f6r berlinarna?<\/p>\n

En annan synpunkt handlar om symboliken – att \u00e5teruppbygga det tyska kejsard\u00f6mets viktigaste byggnad i en tid n\u00e4r nationalism och fr\u00e4mlingsfientlighet v\u00e4xer i styrka \u00f6ver hela Europa, vad s\u00e4ger det om synen p\u00e5 tysk historia och landets historiska ansvar?<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 de som lyfter fram att det gamla Stadtschloss<\/em>\u00a0visserligen var en gammal byggnad, men att det knappast var ett s\u00e4rskilt arkitektoniskt eller estetiskt tilltalande inslag i staden. Inte minst dess tillsluta struktur har f\u00e5tt stadsplanerare och arkitekter att reagera kritiskt.<\/p>\n

Men den aspekt som v\u00e4ckt den st\u00f6rsta kritikstormen \u00e4r museet f\u00f6r icke-v\u00e4stliga kulturer. Kritiken har handlat om denna typ av museum som s\u00e5dant (exotiserande), den koloniala historia det representerar (d\u00e4r m\u00e5nga menar att Tyskland inte gjort upp med sina synder) och inte minst kombinationen: Att anl\u00e4gga ett s\u00e5dant museum i det gamla imperiepalatset, och detta i en tid n\u00e4r hundratals m\u00e4nniskor d\u00f6r i bland annat Medelhavet under sina f\u00f6rs\u00f6k att fly fr\u00e5n Afrika s\u00f6der om Sahara, inneb\u00e4r att dessa synpunkter hamnar p\u00e5 sin spets. Som\u00a0Aminata Traor\u00e9, tidigare minister f\u00f6r kultur och turism i Mali uttryckte det: \u201cOur cultural works enjoy civil rights in places, where even our entire community is denied permission to stay.\u201d<\/p>\n

F\u00f6rhoppningen fr\u00e5n byggets anh\u00e4ngare \u00e4r att Hulmboldt-Forum – <\/em>med\u00a0historiska fasader – skall st\u00e5 f\u00e4rdigt 2019. Vad kommer det d\u00e5 att bli?\u00a0\u00a0Carson Chan som driver ett galleri i n\u00e4rheten s\u00e4ger vad han t\u00e4nker i NY Times: \u201cA Schloss-shaped mall\u201d.<\/p>\n

L\u00e4s mer p\u00e5\u00a0Deutsche Welle<\/a>\u00a0(engelska);\u00a0 Schlossdebatte.de<\/a>\u00a0(mest p\u00e5 tyska, n\u00e5gra sidor p\u00e5 engelska), Nikola Franco: Dreaming of Prussia (exberliner)<\/a> samt en riktigt bra artikel i New York Times<\/a>.<\/p>\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det kan beskrivas som storhetsvansinne eller historisk ignorans. Men initiativtagarna menar att det \u00e4r fr\u00e5ga om ett viktigt nytt steg, n\u00e4rap\u00e5 en historisk n\u00f6dv\u00e4ndighet, att skapa en kulturell samlingsplats i centrala Berlin med vad som beskrivs som ”global” orientering. Vid … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":75,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-103","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/75"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=103"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":127,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103\/revisions\/127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=103"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=103"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=103"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}