{"id":1,"date":"2012-08-24T06:51:35","date_gmt":"2012-08-24T06:51:35","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/?p=1"},"modified":"2012-08-24T18:18:53","modified_gmt":"2012-08-24T18:18:53","slug":"hello-world","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/2012\/08\/24\/hello-world\/","title":{"rendered":"Vad skall man g\u00f6ra i parken?"},"content":{"rendered":"

Sommaren inneb\u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor att vistas i st\u00e4dernas gr\u00f6na rum. Att jag v\u00e4ljer att kalla det f\u00f6r ”rum” ist\u00e4llet f\u00f6r exempelvis ”gr\u00f6nyta” beror p\u00e5 att dessa platser ocks\u00e5 \u00e4r intressanta f\u00f6r det sociala samspel som sker d\u00e4r. Beroende p\u00e5 vad det \u00e4r f\u00f6r typ av gr\u00f6nt rum finns det olika b\u00e5de uttalade och outtalade regler f\u00f6r hur man skall bete sig. F\u00e5r man prata h\u00f6gt? Dansa? Dricka alkohol? Grilla? Odla gr\u00f6nsaker? Kyssas? Jogga? B\u00f6r man helst promenera och kanske sl\u00e4nga n\u00e5gra br\u00f6dbitar till f\u00e5glarna? Reglerna har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid, och kommer naturligtvis att omf\u00f6rhandlas nu och i framtiden ocks\u00e5.<\/p>\n

Malm\u00f6 har ibland kallats f\u00f6r parkernas stad, \u00e4ven om parkytan rent kvantitativt inte \u00e4r s\u00e5 v\u00e4ldigt imponerande. Det kanske handlar om att vi har exceptionella parker. En park i Malm\u00f6 som har en exceptionell historia \u00e4r Folkets Park. Parken k\u00f6ptes av Socialdemokraterna i slutet av 1800-talet f\u00f6r att man skulle kunna ha en samlingsplats f\u00f6r politiska m\u00f6ten. Samtidigt visade man ett entrepren\u00f6riellt sinnelag och byggde aktiviteter i parken med inspiration fr\u00e5n Tivoli i K\u00f6penhamn. Int\u00e4kterna fr\u00e5n dans och restaurangverksamhet bidrog till att finansiera den politiska kampen. I takt med att staden v\u00e4xte kom de fr\u00e5n b\u00f6rjan n\u00e4rmast lantliga omgivningarna att f\u00f6r\u00e4ndras till bostadskvarter. Idag ligger Folkets Park mitt i stan och tiden kanske har sprungit ifr\u00e5n \u00e4ven en del av dess aktiviteter: N\u00e4r parkchefen ”testar sina visioner”<\/a>\u00a0i Sydsvenskan f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan \u00e4r tivolit ifr\u00e5gasatt. Det \u00e4r alltid en sv\u00e5r fr\u00e5ga om hur man skall bevara kulturarv, och inte s\u00e4llan landar det i det yttre, om byggnader eller till och med endast fasader. Men kulturarv som kuliss skapar inga sammanhang. Tivoliattraktioner i Folkets Park \u00e4r en del av kuturarvet. Liksom \u00e4ven sillasexorna, men dem f\u00e5r vi v\u00e4l aldrig tillbaka.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e5nga har skrivit om Folkets Park i Malm\u00f6. Tillsammans med Ebba Lisberg-Jensen och Pernilla Ouis skrev jag artikeln ”De gr\u00f6na stadsrummens koreografi: Moral och motst\u00e5nd i urbaniseringens tid”<\/a>, som \u00e4r publicerad i antologin\u00a0Inne och ute i Malm\u00f6. Studier av urbana f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser <\/em>(2008).<\/p>\n

Fredrik Bj\u00f6rk, doktorand i historia\u00a0<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sommaren inneb\u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor att vistas i st\u00e4dernas gr\u00f6na rum. Att jag v\u00e4ljer att kalla det f\u00f6r ”rum” ist\u00e4llet f\u00f6r exempelvis ”gr\u00f6nyta” beror p\u00e5 att dessa platser ocks\u00e5 \u00e4r intressanta f\u00f6r det sociala samspel som sker d\u00e4r. Beroende p\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":75,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/75"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1\/revisions\/22"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/urbanhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}