﻿{"id":431,"date":"2017-04-28T12:03:18","date_gmt":"2017-04-28T12:03:18","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/?p=431"},"modified":"2023-03-28T08:29:57","modified_gmt":"2023-03-28T08:29:57","slug":"jo-utlatande-som-delvis-stodjer-vart-argument","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/2017\/04\/28\/jo-utlatande-som-delvis-stodjer-vart-argument\/","title":{"rendered":"JO-utl\u00e5tande som delvis st\u00f6djer v\u00e5rt argument!"},"content":{"rendered":"<p>I f\u00f6rra veckan fick vi svar fr\u00e5n JO p\u00e5 v\u00e5r anm\u00e4lan om att pappersl\u00f6sa familjer borde f\u00e5 veta ifall polisen efterfr\u00e5gat deras adresser. Det finns inga hinder f\u00f6r detta. Se hela anm\u00e4lan h\u00e4r och JO:s svar d\u00e4r efter:<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Riksdagens ombudsm\u00e4n &#8211; JO<\/p>\n<p>Box 16327<\/p>\n<p>103 26 Stockholm<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Malm\u00f6 2017-01-23<\/p>\n<p>Anm\u00e4lan mot Malm\u00f6 stad och Polis-myndigheten, Gr\u00e4nspolissektionen Syd avseende beg\u00e4ran och utl\u00e4mnande av uppgifter om personer med utvisningsbeslut november 2016 med st\u00f6d av 17 kap 1 \u00a7 UtlL och 10 kap 28 \u00a7 OSL.<\/p>\n<h1>Inledning<\/h1>\n<p>I november 2016 skickade Polismyndigheten, Gr\u00e4nspolissektionen Syd, en beg\u00e4ran till Socialtj\u00e4nsten i samtliga stadsomr\u00e5desf\u00f6rvaltningar i Malm\u00f6 stad om adress- och kontaktuppgifter till 200 namngivna personer med utvisningsbeslut, s\u00e5 kallade pappersl\u00f6sa eller g\u00f6mda flyktingar.<\/p>\n<p>I socialtj\u00e4nstlagen (2001:453) fastsl\u00e5s att vid \u00e5tg\u00e4rder som r\u00f6r barn ska barnets b\u00e4sta beaktas, och vid v\u00e5rd- och behandlingsinsatser ska vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r barnet vara avg\u00f6rande. Sverige ratificerade Barnkonventionen \u00e5r 1990. Barnkonventionen ska ha betydelse i r\u00e4ttstill\u00e4mpning f\u00f6r svenska domstolar och myndigheter vid alla beslut som r\u00f6r barn. Barns b\u00e4sta ska komma i fr\u00e4msta rummet. Detta st\u00e4lls i den f\u00f6revarande situationen mot utl\u00e4nningslagen (2005:716) 17 kap 1 \u00a7 som anger att socialn\u00e4mnden ska l\u00e4mna ut uppgifter om en utl\u00e4nnings personliga f\u00f6rh\u00e5llanden om polisen eller Migrationsverket beg\u00e4r det. Sam\u00adtidigt betonas s\u00e4rskilt i 1 kap 10 \u00a7 UtlL, att i fall som r\u00f6r ett barn skall barnets h\u00e4lsa och utveckling s\u00e4rskilt beaktas.<\/p>\n<p>En fr\u00e5ga f\u00f6r denna anm\u00e4lan g\u00e4ller s\u00e5ledes om det \u00e4r f\u00f6r\u00adenligt med barns b\u00e4sta att polisen beg\u00e4r uppgifter och socialn\u00e4mnden l\u00e4mnar dessa. Den andra fr\u00e5gan r\u00f6r familjernas r\u00e4tt att informeras om polisens beg\u00e4ran om deras bostadsadresser.<\/p>\n<p>I detta fall \u00e4r inte saken r\u00e4ttsligt pr\u00f6vad ut\u00f6ver att kommunernas jurister gjort en allm\u00e4n bed\u00f6mning. Flera akt\u00f6rer har varit kritiska och menar att det finns en mots\u00e4gelsefullhet i tolkningen av lagrummen och att m\u00e4nskliga r\u00e4ttig\u00adheter och barns r\u00e4ttigheter enligt Barn\u00adkonventionen borde v\u00e4ga avsev\u00e4rt tyngre i detta sammanhang.<\/p>\n<p>Med denna anm\u00e4lan vill vi f\u00e5 \u00e4rendet &#8211; som g\u00e4ller tre fr\u00e5gor &#8211; granskat:<\/p>\n<ol>\n<li>F\u00f6r det f\u00f6rsta polismyndighetens skyldighet att g\u00f6ra individuella pr\u00f6vningar i enlighet med principen om barnets b\u00e4sta inf\u00f6r att beg\u00e4ra ut adressuppgifter fr\u00e5n polisen.<\/li>\n<li>F\u00f6r det andra socialtj\u00e4nstens skyldighet att g\u00f6ra individuella pr\u00f6vningar i enlighet med principen om barnets b\u00e4sta inf\u00f6r att l\u00e4mna ut adressuppgifter till polisen.<\/li>\n<li>F\u00f6r det tredje enskilda personers r\u00e4tt att bli informerade om att polisen har meddelats deras adress<\/li>\n<\/ol>\n<p>Dispositionen \u00e4r som f\u00f6ljer: Vi beskriver f\u00f6rst bakgrund och omst\u00e4ndigheter, f\u00f6ljt av en beskrivning av skyldigheten att beakta barnets b\u00e4sta i varje enskilt fall, genom en barnkonsekvensanalys. H\u00e4r pekar vi ocks\u00e5 p\u00e5 konsekvenserna av Malm\u00f6 stads agerande f\u00f6r de ber\u00f6rda barnens skolg\u00e5ng. D\u00e4refter presenteras familjernas r\u00e4ttighet att informeras om att polisen f\u00e5tt information om deras adress. Avslutningsvis redog\u00f6r vi f\u00f6r Malm\u00f6 stads egen policys f\u00f6r att beakta barnets b\u00e4sta-principen.<\/p>\n<h1>Bakgrund, omst\u00e4ndigheter och faktiska konsekvenser av beslutet<\/h1>\n<p>I november 2016 skickade Polismyndigheten, Gr\u00e4nspolissektionen Syd, en beg\u00e4ran till Socialtj\u00e4nsten i samtliga stadsomr\u00e5desf\u00f6rvaltningar i Malm\u00f6 stad om adress- och kontaktuppgifter till 200 namngivna personer med utvisningsbeslut, s\u00e5 kallade pappersl\u00f6sa eller g\u00f6mda flyktingar. Beg\u00e4ran gjordes med st\u00f6d av 17 kap 1 \u00a7 utl\u00e4nningslagen (UtlL) samt 10 kap 28 \u00a7 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Malm\u00f6 stad uppgav att 32 personer fanns registrerade hos socialtj\u00e4nsten. Deras kontaktuppgifter l\u00e4mnades ut.<\/p>\n<p>Beslutet fick l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser, b\u00e5de f\u00f6r de namngivna personerna sj\u00e4lva och f\u00f6r andra g\u00f6mda personer i Malm\u00f6. Exempelvis rapporterade Sydsvenskan den 3 december 2016 om en barnfamilj som tvingats s\u00f6ka skydd i en stuga ute i skogen (<a href=\"http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-03\/barn-rojda-av-socialtjansten-gommer-sig-i-skogen\">http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-03\/barn-rojda-av-socialtjansten-gommer-sig-i-skogen<\/a>). F\u00f6r barnen i familjen innebar socialtj\u00e4nstens beslut att deras skolg\u00e5ng omedelbart fick avbrytas. I v\u00e5rt arbete med pappersl\u00f6sa eller med frivilligorganisationer som hj\u00e4lper g\u00f6mda flyktingar har vi uppm\u00e4rksammats p\u00e5 konsekvenserna av beslutet.<\/p>\n<ul>\n<li>En kvinna i 20-\u00e5rs\u00e5ldern som \u00e4r i gravid i sj\u00e4tte m\u00e5naden samt har ett barn p\u00e5 2,5 \u00e5r fick sina uppgifter utl\u00e4mnade till polisen. Kvinnan \u00e4r ett traffickingoffer och lider av sv\u00e5ra men efter traumatiska upplevelser. Socialtj\u00e4nsten har i detta \u00e4rende varit fullt medvetna om kvinnans sv\u00e5ra situation men har trots detta inte gjort en individuell utredning av barnets b\u00e4sta, utan l\u00e4mnat ut uppgifterna till polisen.<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>En familj best\u00e5ende av tre vuxna och ett barn p\u00e5 2 \u00e5r blev s\u00e5 r\u00e4dda n\u00e4r de fick reda p\u00e5 att socialtj\u00e4nsten hade l\u00e4mnat ut deras uppgifter att de best\u00e4mde sig f\u00f6r att l\u00e4mna sitt boende och var ute och gick hela natten, en kall decembernatt, f\u00f6r att undvika att bli tagna av polisen.<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>En annan familj v\u00e5gade inte bo kvar p\u00e5 sin adress utan flyttade ut till en stuga i skogen vilket inneb\u00e4r att barnen numera inte kan g\u00e5 i skolan. Vad g\u00e4ller skolg\u00e5ng och f\u00f6rskola f\u00f6r barn s\u00e5 har detta varit ett \u00e5terkommande problem, flera personer har vittnat om att de \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att polisen ska dyka upp p\u00e5 skolan vilket medf\u00f6r att de h\u00e5ller barnen hemma.<\/li>\n<li>En familj som hade tid inbokad hos socialtj\u00e4nsten uppgav att de inte v\u00e5gar bes\u00f6ka socialsekreteraren av r\u00e4dsla f\u00f6r polisen, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar eller om\u00f6jligg\u00f6r m\u00f6jligheten att ans\u00f6ka om n\u00f6dst\u00f6d via socialtj\u00e4nsten.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Malm\u00f6 stads beslut att l\u00e4mna ut uppgifterna har ocks\u00e5 varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r intensiv debatt om juridisk tolkning och konsekvenser f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Vi vill h\u00e4r lyfta fram f\u00f6ljande artiklar:<\/p>\n<ul>\n<li>\u201cDet sociala arbetet f\u00e5r en polisi\u00e4r karakt\u00e4r\u201d ECT<a href=\"http:\/\/malmo.etc.se\/debatt\/det-sociala-arbetet-far-en-polisiar-karaktar\">http:\/\/malmo.etc.se\/debatt\/det-sociala-arbetet-far-en-polisiar-karaktar<br \/>\n<\/a><\/li>\n<li>Tvinga oss inte att ange pappersl\u00f6sa\u201c Aftonbladet<a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/debatt\/a\/o2GKa\/tvinga-oss-inte-att-ange-papperslosa\">http:\/\/www.aftonbladet.se\/debatt\/a\/o2GKa\/tvinga-oss-inte-att-ange-papperslosa<\/a><\/li>\n<li>\u201dSocialtj\u00e4nsten ska inte fungera som angivare\u201d Svenska dagbladet<a href=\"http:\/\/www.svd.se\/socialtjansten-ska-inte-fungera-som-angivare\/om\/debatt\">http:\/\/www.svd.se\/socialtjansten-ska-inte-fungera-som-angivare\/om\/debatt<br \/>\n<\/a><\/li>\n<li>\u201dPappersl\u00f6sa familjer b\u00f6r f\u00e5 veta om polisen efterfr\u00e5gat deras adress.\u201d Sydsvenska dagbladet:<a href=\"http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-09\/papperslosa-familjer-bor-fa-veta-om-polisen-efterfragat-deras-adress?utm_source=fb&amp;utm_term=2016-12-09T17%3A14%3A07+01%3A00&amp;utm_medium=list-bottom\">http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-09\/papperslosa-familjer-bor-fa-veta-om-polisen-efterfragat-deras-adress?utm_source=fb&amp;utm_term=2016-12-09T17%3A14%3A07+01%3A00&amp;utm_medium=list-bottom<br \/>\n<\/a><\/li>\n<li>\u201dSocialtj\u00e4nsten kan inte v\u00e4gra l\u00e4mna ut uppgifter om utvisade till polisen.\u201d<a href=\"http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-06\/socialtjansten-kan-inte-vagra-lamna-ut-uppgifter-om-utvisade-till-polisen\">http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-06\/socialtjansten-kan-inte-vagra-lamna-ut-uppgifter-om-utvisade-till-polisen<br \/>\n<\/a><\/li>\n<li>\u201cSocialh\u00f6gskolan vill skydda pappersl\u00f6sa\u201d<a href=\"http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-06\/socialhogskolan-vill-skydda-papperslosa\">http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-06\/socialhogskolan-vill-skydda-papperslosa<br \/>\n<\/a><\/li>\n<li>Uttalande med anledning av polisens beg\u00e4ran av sekretessbelagda uppgifter av socialtj\u00e4nsten i Malm\u00f6<a href=\"http:\/\/www.soch.lu.se\/article\/uttalande-med-anledning-av-polisens-begaran-av-sekretessbelagda-uppgifter-av-socialtjansten-i-malmo\">http:\/\/www.soch.lu.se\/article\/uttalande-med-anledning-av-polisens-begaran-av-sekretessbelagda-uppgifter-av-socialtjansten-i-malmo<\/a><u>\n<p><\/u><\/li>\n<\/ul>\n<p>I n\u00e4sta avsnitt beskriver vi n\u00e4rmare syftet med f\u00f6religgande anm\u00e4lan.<\/p>\n<h1>R\u00e4tten till en individuell pr\u00f6vning<\/h1>\n<p>Vad g\u00e4ller sj\u00e4lva besluten att l\u00e4mna ut uppgifter vill vi po\u00e4ngtera att dessa inte har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r n\u00e5gon individuell pr\u00f6vning. Stadsdelarna har fattat ett beslut per beg\u00e4ran fr\u00e5n gr\u00e4nspolisen, d\u00e4r varje beg\u00e4ran innefattat en m\u00e4ngd namngivna personer, och har helt enkelt l\u00e4mnat ut uppgifterna p\u00e5 alla de namngivna personerna i beg\u00e4ran. Vad vi vet har inte polisen heller har gjort n\u00e5gon individuell pr\u00f6vning i sitt beslut att beg\u00e4ra ut uppgifter fr\u00e5n socialtj\u00e4nsten.<\/p>\n<p>En viktig fr\u00e5gest\u00e4llning \u00e4r vilka konsekvenser ett s\u00e5dant f\u00f6rfarande f\u00e5r f\u00f6r r\u00e4ttss\u00e4kerheten i bem\u00e4rkelsen den enskildes r\u00e4tt till en individuell pr\u00f6vning, inbegripet en pr\u00f6vning av sekretess. Som vi beskriver nedan m\u00e5ste socialtj\u00e4nsten i alla \u00e4renden d\u00e4r barn \u00e4r ber\u00f6rda beakta barnets b\u00e4sta. I avsaknad av individuella bed\u00f6mningar inf\u00f6r beslut kan en s\u00e5dan bed\u00f6mning av barnets b\u00e4sta om\u00f6jligen g\u00f6ras.<\/p>\n<p>Det \u00e4r v\u00e5r mening att ett beslut om att l\u00e4mna ut uppgifter om ett barn till gr\u00e4nspolisen m\u00e5ste f\u00f6reg\u00e5s av en individuell pr\u00f6vning. D\u00e4ri m\u00e5ste ing\u00e5 en noggrann analys av t\u00e4nkbara konsekvenser av beslutet, i synnerhet med beaktande av principen om barnets b\u00e4sta.<\/p>\n<p>Efter att beslutet har fattats m\u00e5ste det \u00e4ven f\u00f6religga en skyldighet f\u00f6r socialtj\u00e4nsten att redog\u00f6ra f\u00f6r hur barnets b\u00e4sta har beaktats. I annat fall skulle till\u00e4mpningen av 17 kap 1 \u00a7 UtlL kunna f\u00e5 orimliga konsekvenser. Det kan n\u00e4mligen inte uteslutas att det i n\u00e5got fall kan f\u00f6religga s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter att uppgifter om ett barn inte ska l\u00e4mnas ut.<\/p>\n<p>Vi har sett att de faktiska konsekvenserna f\u00f6r flera av familjerna som har f\u00e5tt sina uppgifter utl\u00e4mnade har medf\u00f6rt sv\u00e5ra umb\u00e4rande f\u00f6r barnen d\u00e4r dessa har g\u00f6mt sig i skogen, vandrat om n\u00e4tterna, f\u00f6rhindrats att g\u00e5 i skola, etc. Familjer har v\u00e4nt sig till oss inf\u00f6r att kontakta socialtj\u00e4nsten och ber\u00e4ttat att de inte v\u00e5gat g\u00f6ra s\u00e5, av r\u00e4dsla f\u00f6r polisen.<\/p>\n<p>Om inte Socialtj\u00e4nsten kan \u00e5l\u00e4ggas en s\u00e5dan skyldighet s\u00e5 m\u00e5ste i vart fall Polismyndigheten i sitt beslut att beg\u00e4ra ut uppgifter g\u00f6ra en bed\u00f6mning av vilka konsekvenser beslutet kan medf\u00f6ra med beaktande av barnets v\u00e4lbefinnande. Vi anser att konsekvenserna blir orimliga om inte vare sig socialtj\u00e4nsten eller polismyndigheten ska beakta konsekvenserna f\u00f6r barnets b\u00e4sta.<\/p>\n<p>D\u00e4rf\u00f6r \u00f6nskar vi att Justitieombudsmannen ska klarg\u00f6ra p\u00e5 vilket s\u00e4tt de tv\u00e5 ber\u00f6rda myndigheterna h\u00e4r b\u00f6r agera f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att s\u00e5dana allvarliga konsekvenser som har beskrivits ovan inte ska uppst\u00e5.<\/p>\n<p><em>Konsekvenser f\u00f6r barnets r\u00e4tt till skola<\/em><\/p>\n<p>Vi har ovan beskrivit hur polisens beg\u00e4ran om adressuppgifter har lett till omfattande konsekvenser f\u00f6r pappersl\u00f6sa barnfamiljer. Vi vill h\u00e4r s\u00e4rskilt belysa fr\u00e5gan om r\u00e4tten till skola och den omst\u00e4ndigheten att f\u00f6r\u00e4ldrar som \u00e4r r\u00e4dda inte l\u00e5ter sina barn g\u00e5 till skolan, som en f\u00f6ljd av polisens beg\u00e4ran om adressuppgifter som registrerats hos socialtj\u00e4nsten. Lagstiftaren har tidigare resonerat kring barns r\u00e4tt till skola i prop. 2012\/13:58. D\u00e4r diskuterades s\u00e4rskilt fr\u00e5gan om utbildning f\u00f6r barn som vistas i landet utan tillst\u00e5nd. Lagstiftaren f\u00f6reskrev en r\u00e4tt f\u00f6r barn att g\u00e5 i skola \u00e4ven om de vistades i landet utan tillst\u00e5nd. Det fanns en oro f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldrar inte skulle v\u00e5ga skicka sina barn till skolan. F\u00f6r att r\u00e4tten till skolg\u00e5ng skulle kunna utnyttjas i praktiken togs socialn\u00e4mndens tidigare underr\u00e4ttelseskyldighet (d\u00e5 i 7 kap 1 \u00a7 utl\u00e4nningsf\u00f6rordningen) bort. Regeringen bed\u00f6mde ocks\u00e5 att l\u00e4rare skulle kunna undvika att g\u00f6ra orosanm\u00e4lningar p\u00e5 barn som riskerade att fara illa enligt 14 kap 1 \u00a7 SoL. Att uppgiftsskyldigheten i 17 kap 1 \u00a7 UtlL inte togs bort berodde delvis p\u00e5 att att regeringen och utredaren inte hade<\/p>\n<p>\u201dfunnit n\u00e5got s\u00e4kert underlag f\u00f6r att det skulle finnas ett samband mellan \u00e5 ena sidan best\u00e4mmelserna om anm\u00e4lningsplikt i socialtj\u00e4nstlagen och socialn\u00e4mndens uppgiftsskyldighet enligt utl\u00e4nningslagen och, \u00e5 andra sidan, att barn som vistas i landet utan tillst\u00e5nd avh\u00e5ller sig fr\u00e5n att delta i utbildning.\u201d (prop 2012\/13:58 s 31.)<\/p>\n<p>Denna bed\u00f6mning gjordes baserat p\u00e5 den d\u00e5 r\u00e5dande situationen. Vid denna tid s\u00f6kte polisen inte efter utvisningshotade personer i samma utstr\u00e4ckning eller med de metoder som anv\u00e4nds idag. I november uttalade Leif Fransson, operativ chef f\u00f6r gr\u00e4nspolisen i region syd, att \u201cdet inte finns n\u00e5gra fredade zoner\u201d i samband med att 17 kap 1 \u00a7 UtlL b\u00f6rjade till\u00e4mpas (se bland annat Sydsvenskan 2016-11-30). Denna nya praxis f\u00e5r oss d\u00e4rf\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta om best\u00e4mmelsen alls \u00e4r f\u00f6renlig med lagstiftarens intentioner vad betr\u00e4ffar barns r\u00e4tt till skolg\u00e5ng. Den nuvarande till\u00e4mpningen av 17 kap 1 \u00a7 UtlL har, menar vi, exakt den effekt som lagstiftaren, genom borttagandet socialn\u00e4mndens underr\u00e4ttelseskyldighet av 7 kap 1 \u00a7 UtlF, delvis avs\u00e5g att f\u00f6rhindra.<\/p>\n<h1>R\u00e4tten att f\u00e5 veta om polisen efterfr\u00e5gat adressuppgifterna<\/h1>\n<p>I samband med att socialtj\u00e4nsten l\u00e4mnade ut uppgifter till gr\u00e4nspolisen uppstod fr\u00e5gan om vilka r\u00e4ttigheter enskilda har att f\u00e5 veta om att deras uppgifter har l\u00e4mnats ut. Vad g\u00e4ller denna fr\u00e5ga har beskeden fr\u00e5n Malm\u00f6 stad varit flera och motstridiga.<\/p>\n<p>P\u00e5 Malm\u00f6 stads hemsida, under en fr\u00e5gor-och-svar-sektion, finns vad som f\u00e5r f\u00f6rmodas vara kommunens officiella h\u00e5llning i fr\u00e5gan.<\/p>\n<p>\u201cKommer Malm\u00f6 stads socialtj\u00e4nst ber\u00e4tta f\u00f6r de enskilda personerna att polisen beg\u00e4rt ut deras uppgifter?<\/p>\n<p>Om personerna fr\u00e5gar socialtj\u00e4nsten s\u00e5 \u00e4r socialtj\u00e4nsten enligt lag skyldig att ber\u00e4tta att uppgifter l\u00e4mnats ut om dem. Det \u00e4r emellertid ol\u00e4mpligt att socialtj\u00e4nsten sj\u00e4lvmant kontaktar de enskilda personerna och ber\u00e4ttar att polisen beg\u00e4rt ut deras uppgifter. Med h\u00e4nvisning till efterforskningsf\u00f6rbudet i grundlagen har JO uttalat att det \u00e4r ol\u00e4mpligt att utan vidare ber\u00e4tta f\u00f6r en enskild att n\u00e5gon har beg\u00e4rt ut uppgifter om hen. (2 kap. 14 \u00a7 tryckfrihetsordningen).\u201d (<a href=\"http:\/\/malmo.se\/polisbeg\u00e4ran\">http:\/\/malmo.se\/polisbeg\u00e4ran<\/a>)<\/p>\n<p>I v\u00e5r kontakt med st\u00f6dpersoner f\u00f6r familjer som lever g\u00f6mda i Malm\u00f6 och i kontakt med socialtj\u00e4nsten framtr\u00e4der en annan bild. Det blev f\u00f6r oss snabbt uppenbart att det saknades tydliga riktlinjer eftersom enskilda handl\u00e4ggare p\u00e5 socialtj\u00e4nsten gav olika besked. N\u00e5gra socialsekreterare har sagt att det finns ett efterforskningsf\u00f6rbud i grundlagen som f\u00f6rhindrar dem att \u00f6verhuvudtaget informera de drabbade, medan andra har h\u00e4vdat att de endast p\u00e5 direkt beg\u00e4ran fr\u00e5n enskilda familjer kan ber\u00e4tta om uppgifter har l\u00e4mnats ut. Ibland har det sagts att en s\u00e5dan beg\u00e4ran m\u00e5ste l\u00e4mnas p\u00e5 plats, ibland har det g\u00e5tt bra per telefon &#8211; n\u00e5gon g\u00e5ng med fullmakt och n\u00e5gon g\u00e5ng utan fullmakt.<\/p>\n<p>Den 16 december 2016 kontaktade Patricia Escalante, jurist p\u00e5 Unga Forum, socialtj\u00e4nsten i en klients \u00e4rende f\u00f6r att f\u00e5 upplysningar kring huruvida klientens uppgifter hade beg\u00e4rts av polisen och l\u00e4mnats ut av socialtj\u00e4nsten. Vi h\u00e4nvisar h\u00e4r specifikt till ett samtal med en socialsekreterare p\u00e5 avdelningen Ekonomiskt bist\u00e5nd, Unga vuxna, Malm\u00f6 Stad. I samtalet med socialtj\u00e4nsten framkom att socialsekreterarna hade f\u00e5tt nya riktlinjer som innebar att handl\u00e4ggarna kunde ringa upp den enskilde och informera om att polisen hade gjort en beg\u00e4ran om dennes uppgifter. Socialsekreteraren h\u00e4nvisade till riktlinjer som mottagits av Malm\u00f6s stadsjurister.<\/p>\n<p>F\u00f6r att kunna ta del av riktlinjerna kontaktades stadsjuristen Maria Engleson via e-post den 19 december. Maria Engleson kontaktade d\u00e5 Patricia Escalante, jurist p\u00e5 Unga Forum, per telefon och informerade att riktlinjerna som socialsekreteraren hade h\u00e4nvisat till den 16 december inte var officiella riktlinjer och d\u00e4rf\u00f6r inte kunde l\u00e4mnas ut. Maria Engleson menade vidare att det inte r\u00f6rde sig om riktlinjer utan om internt st\u00f6d och hj\u00e4lp.<\/p>\n<p>D\u00e4rtill ska anm\u00e4rkas att riktlinjerna, enligt Maria Engleson (telefonsamtal 19 december), verkar ha p\u00e5verkats av den omst\u00e4ndigheten att gr\u00e4nspolisens beg\u00e4ran om uppgifter hade f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet. Avsaknaden av officiella riktlinjer har medf\u00f6rt betydande sv\u00e5righeter f\u00f6r de drabbade och \u00e4nnu st\u00f6rre r\u00e4dsla.<\/p>\n<p>Vi vill h\u00e4r \u00e4ven kommentera ovan n\u00e4mnda beslut fr\u00e5n Justitieombudsmannen (dnr. 4258-2010) som tycks ligga till grund f\u00f6r Malm\u00f6 stads agerande i fr\u00e5gan om hur de som f\u00e5r sina uppgifter utl\u00e4mnade ska informeras.<\/p>\n<p>JO har i beslutet uttalat att det \u00e4r \u201col\u00e4mpligt\u201d att utan vidare ber\u00e4tta f\u00f6r person A att person B har beg\u00e4rt ut uppgifter om hen (2 kap 14 \u00a7 TF). Tryckfrihetsf\u00f6rordningens syfte \u00e4r h\u00e4r att skydda enskilda (person B) som beg\u00e4rt ut uppgifter i dessa fall. Best\u00e4mmelsen tar sikte p\u00e5 situationer d\u00e4r enskilda personer beg\u00e4r ut allm\u00e4nna handlingar. I det fallet som v\u00e5r anm\u00e4lan avser \u00e4r det polismyndigheten som med st\u00f6d av lag beg\u00e4r ut adressuppgifter. Det \u00e4r en annan situation eftersom polisen inte har ett skyddsbehov p\u00e5 det s\u00e4ttet som enskilda personer har. Pappersl\u00f6sa familjer b\u00f6r, menar vi, f\u00e5 veta om polisen efterfr\u00e5gat deras adress.<\/p>\n<p>Vi anser att det m\u00e5ste klarg\u00f6ras att tryckfrihetsf\u00f6rordningens efterforskningsf\u00f6rbud inte uppst\u00e4ller n\u00e5gra hinder mot att upplysa den enskilde om att uppgifter om denne har beg\u00e4rts ut eller l\u00e4mnats ut till gr\u00e4nspolisen. Det \u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ol\u00e4mpligt f\u00f6r socialtj\u00e4nsten att p\u00e5 eget initiativ upplysa den enskilde om detta. Tv\u00e4rtom \u00e4r det rimligt att kr\u00e4va att socialtj\u00e4nsten uppr\u00e4ttar tydliga riktlinjer f\u00f6r att upplysa den enskilde om att gr\u00e4nspolisen har beg\u00e4rt att ta del av uppgifter om denne. Det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att tilliten till socialtj\u00e4nsten och r\u00e4ttss\u00e4kerheten f\u00f6r den enskilde ska kunna uppr\u00e4tth\u00e5llas.<\/p>\n<p>I detta sammanhang vill vi ocks\u00e5 lyfta fram propositionen 2012\/13:10 St\u00e4rkt st\u00f6d och skydd f\u00f6r barn och unga. D\u00e4r st\u00e5r f\u00f6ljande om r\u00e4tten till information:<\/p>\n<p>\u201c\u00c5r 2008 inf\u00f6rdes b\u00e5de i socialtj\u00e4nstlagen och LVU best\u00e4mmelser som ger barn och unga r\u00e4tt att f\u00e5 relevant information. I propositionen Utveckling av den sociala barn- och ungdomsv\u00e5rden m.m. (prop. 2006\/07:129) markerar regeringen att r\u00e4tten till information \u00e4r en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att ge barnet eller den unge m\u00f6jlighet att komma till tals och bli delaktigt. Med relevant information avses vederh\u00e4ftig information som \u00e4r av betydelse f\u00f6r den unge i \u00e4rendet. Informationen ska inte enbart omfatta faktauppgifter utan \u00e4ven information om f\u00f6ljderna av den unges inst\u00e4llning och m\u00f6jliga resultat av utredningen eller utg\u00e5ngen i m\u00e5let. Informationen ska vidare enligt propositionen anpassas utifr\u00e5n barnets \u00e5lder och mognad p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att barnet eller den unge kan ta den till sig.\u201d (Prop 2012\/13:10 s 35.)<\/p>\n<p>Vi vill understryka att Malm\u00f6 stad f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan, med h\u00e4nvisning till best\u00e4mmelserna om barnets b\u00e4sta, beslutade att bevilja pappersl\u00f6sa barnfamiljer ekonomiskt bist\u00e5nd. F\u00f6r att f\u00e5 ekonomiskt bist\u00e5nd var familjerna tvungna att ange sina bostadsadresser. Nedan beskriver vi Malm\u00f6 stads syn p\u00e5 barnets b\u00e4sta sedan tidigare.<\/p>\n<h1>Malm\u00f6 stads syn p\u00e5 barnets b\u00e4sta<\/h1>\n<p>I detta avsnitt vill vi redog\u00f6ra f\u00f6r och kommentera Malm\u00f6 stads h\u00e5llning i fr\u00e5gan om barnets b\u00e4sta och uppgiftsskyldigheten i 17 kap 1 \u00a7 UtlL. Enligt Maria Engleson, stadsjurist medges n\u00e4mligen \u00f6verhuvudtaget inget utrymme att beakta b\u00e4sta i s\u00e5dana situationer som den uppkomna (se <a href=\"http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-06\/socialtjansten-kan-inte-vagra-lamna-ut-uppgifter-om-utvisade-till-polisen\">http:\/\/www.sydsvenskan.se\/2016-12-06\/socialtjansten-kan-inte-vagra-lamna-ut-uppgifter-om-utvisade-till-polisen<\/a>). Malm\u00f6 stad har ist\u00e4llet antytt att ansvaret f\u00f6r barnets b\u00e4sta ist\u00e4llet tillgodoses av polisen eller migrationsverket i ett senare skede i verkst\u00e4llighetsprocessen.&nbsp; Vi har anledning att ifr\u00e5gas\u00e4tta denna h\u00e5llning.<\/p>\n<p>Som grund f\u00f6r inst\u00e4llningen h\u00e4nvisar socialtj\u00e4nsten i Malm\u00f6 stad till f\u00f6ljande uttalande i f\u00f6rarbetena:<\/p>\n<p>\u201cBarnkommitt\u00e9n har, n\u00e4r det g\u00e4ller barn som vistats olagligt i ett land, t.ex. barn i familjer som inte l\u00e4mnat landet efter att ha erh\u00e5llit ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut eller barn i familjer som har rest in olagligt i landet och inte \u00e4mnar s\u00f6ka uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, fastslagit att det knappast g\u00e5r att h\u00e4vda att en stat \u00e4r skyldig att tillf\u00f6rs\u00e4kra dessa barn samtliga r\u00e4ttigheter som barnkonventionen ger. Statens ansvar f\u00f6r barn som vistas olagligt i landet kan s\u00e5ledes trappas ned. Det \u00e4r ett allvarligt problem att det finns barn som lever g\u00f6mda och utanf\u00f6r samh\u00e4llet. Det skulle dock uppst\u00e5 orimliga situationer om en myndighet \u00e5l\u00e4ggs att verkst\u00e4lla ett beslut om avvisning eller utvisning av ett barn, samtidigt som en annan myndighet \u00e4r skyldig att tillf\u00f6rs\u00e4kra detta barn r\u00e4ttigheter enligt barnkonventionen i samma utstr\u00e4ckning som g\u00e4ller f\u00f6r barn som vistas h\u00e4r lagligt.\u201d (Prop.1997\/98:182 s.12.)<\/p>\n<p>Av uttalandet tycks slutsatsen ha dragits att det inte finns n\u00e5got som helst utrymme att g\u00f6ra individuella pr\u00f6vningar, eller alls beakta barnets b\u00e4sta. Socialtj\u00e4nsten i h\u00e4nvisar till att det \u00e5ligger polisen samt Migrationsverket att beakta barnets b\u00e4sta och bortser p\u00e5 den grunden fr\u00e5n 1 kap 2 \u00a7 SoL om barnets b\u00e4sta.<\/p>\n<p>Mot bakgrund av resonemang fr\u00e5n senare f\u00f6rarbeten (se exempelvis f\u00f6rarbetena till best\u00e4mmelsen i socialtj\u00e4nstlagen om barnets b\u00e4sta som redog\u00f6rs f\u00f6r i n\u00e4sta avsnitt) menar vi att det tydligt framg\u00e5r att det inte kan vara en rimlig slutsats att ett s\u00e5 pl\u00f6tsligt och ingripande f\u00f6rfarande som inleddes n\u00e4r gr\u00e4nspolisen beg\u00e4rde ut uppgifter fr\u00e5n socialtj\u00e4nsten kan tillgripas utan att \u00f6verhuvudtaget beakta vilka konsekvenser det skulle f\u00e5 f\u00f6r barnets b\u00e4sta. Som har diskuterats ovan har polisen inte gjort n\u00e5gon individuell pr\u00f6vning eller bed\u00f6mning av barnets b\u00e4sta n\u00e4r myndigheten beg\u00e4rde ut uppgifterna fr\u00e5n socialtj\u00e4nsten. Att polisen och Migrationsverket i ett senare skede av verkst\u00e4llighetsf\u00f6rfarandet beaktar barnets b\u00e4sta saknar h\u00e4r relevans. Skadan uppst\u00e5r, som vi har visat, redan vid beg\u00e4ran och utl\u00e4mnandet av uppgifter, vilket inte kan kompenseras genom att beakta barnets b\u00e4sta senare i processen.<\/p>\n<h1>Allm\u00e4nt om barnets b\u00e4sta enligt Barnkonventionen och SoL<\/h1>\n<p>I detta avsnitt vill vi redog\u00f6ra f\u00f6r de aspekter av barnets b\u00e4sta som vi anser har fallit i skymundan vid socialtj\u00e4nstens till\u00e4mpning av 17 kap 1 \u00a7 UtlL. Vi vill belysa hur begreppet barnets b\u00e4sta m\u00e5ste ses i en kontext av internationella \u00e5tagande samt nationell lagstiftning. Det g\u00e5r inte att p\u00e5 l\u00f6sa grunder bortse fr\u00e5n barnets b\u00e4sta, utan en aktiv \u00f6verv\u00e4gning \u00e4r alltid ett m\u00e5ste.<\/p>\n<p><em>Staternas skyldigheter enligt Barnkonventionen<\/em><\/p>\n<p>Artikel 3.1 om barnets b\u00e4sta i FN: s konvention om barnets r\u00e4ttigheter ger varje barn ra\u0308tten att fa\u030a sina intressen (barnets ba\u0308sta) bedo\u0308mda och satta i fra\u0308msta rummet vid alla a\u030atga\u0308rder och beslut som ro\u0308r barnet, sa\u030ava\u0308l i den offentliga som i den privata sfa\u0308ren. Ha\u0308r uttrycks en av konventionens grundla\u0308ggande va\u0308rderingar. F\u00f6renta Nationernas kommitt\u00e9 fo\u0308r barnets ra\u0308ttigheter (kommitt\u00e9n) har identifierat artikel 3.1 som en av konventionens fyra grundprinciper. Kommitt\u00e9n pa\u030aminner om att det inte finns na\u030agon rangordning av ra\u0308ttigheterna i konventionen \u2013 alla ra\u0308ttigheter som fo\u0308reskrivs i den a\u0308r fo\u0308r \u201dbarnets ba\u0308sta\u201d, och ingen ra\u0308ttighet ska kunna inskra\u0308nkas av en negativ tolkning av barnets ba\u0308sta.<\/p>\n<p>En fullsta\u0308ndig tilla\u0308mpning av begreppet barnets ba\u0308sta fo\u0308rutsa\u0308tter ett ra\u0308ttighetsbaserat synsa\u0308tt, och att alla akto\u0308rer engageras fo\u0308r att sa\u0308kra barnets fysiska, psykologiska, moraliska och andliga integritet som en helhet, samt befa\u0308sta barnets ma\u0308nskliga va\u0308rdighet.<\/p>\n<p>Kommitt\u00e9n understryker att begreppet barnets ba\u0308sta besta\u030ar av tre delar:<\/p>\n<ol start=\"3\">\n<li>a)<u> En materiell ra\u0308ttighet:<\/u> Ra\u0308ttigheten att fa\u030a barnets ba\u0308sta bedo\u0308mt och satt i fra\u0308msta rummet na\u0308r olika intressen va\u0308gs mot varandra i beslut i som ga\u0308ller barnet, samt garantin att denna ra\u0308ttighet alltid tilla\u0308mpas na\u0308r ett beslut ska fattas som ro\u0308r ett enskilt barn, en grupp identifierade eller oidentifierade barn, eller barn i allma\u0308nhet. Artikel 3.1 skapar en reell skyldighet fo\u0308r staterna; den a\u0308r direkt tilla\u0308mplig och kan a\u030aberopas i domstol.<\/li>\n<li>b) <u>En grundla\u0308ggande ra\u0308ttslig tolkningsprincip:<\/u> Om en ra\u0308ttsregel a\u0308r o\u0308ppen fo\u0308r fler a\u0308n en tolkning ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets ba\u0308sta ha fo\u0308retra\u0308de. Tolkningsramarna a\u0308r de ra\u0308ttigheter som va\u0308rnas i konventionen och dess fakultativa protokoll.<\/li>\n<li>c) <u>Ett tillva\u0308gaga\u030angssa\u0308tt:<\/u> Na\u0308r ett enskilt barn, en identifierad grupp barn eller barn i allma\u0308nhet kommer att pa\u030averkas av ett beslut, ma\u030aste beslutsprocessen inneha\u030alla en utva\u0308rdering av eventuella positiva eller negativa konsekvenser fo\u0308r barnet eller barnen i fra\u030aga. Bedo\u0308mning och faststa\u0308llande av barnets ba\u0308sta kra\u0308ver ett ra\u0308ttssa\u0308kert fo\u0308rfarande. Dessutom ma\u030aste beslutsmotiveringen visa att uttrycklig ha\u0308nsyn har tagits till barnets ba\u0308sta. Det betyder att konventionsstaterna ska fo\u0308rklara hur man har tagit ha\u0308nsyn till barnets ba\u0308sta i beslutet, det vill sa\u0308ga vad som har ansetts vara fo\u0308r barnets ba\u0308sta, vilka kriterier detta grundas pa\u030a, samt hur barnets intressen har va\u0308gts mot andra ha\u0308nsynstaganden vare sig dessa handlar om o\u0308vergripande policyfra\u030agor eller enskilda fall.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Artikel 3.1 fastsla\u030ar ett ramverk i form av tre typer av skyldigheter f\u00f6r konventionsstaterna:<\/p>\n<ol>\n<li>a) Skyldigheten att sa\u0308kersta\u0308lla att barnets ba\u0308sta pa\u030a la\u0308mpligt sa\u0308tt integreras och konsekvent tilla\u0308mpas i varje a\u030atga\u0308rd som vidtas av offentliga institutioner. Det ga\u0308ller sa\u0308rskilt alla genomfo\u0308randea\u030atga\u0308rder samt administrativa eller ra\u0308ttsliga fo\u0308rfaranden som direkt eller indirekt pa\u030averkar barn.<\/li>\n<li>b) Skyldigheten att sa\u0308kersta\u0308lla att alla r\u00e4ttsliga och administrativa beslut, samt policyer och lagstiftning som ga\u0308ller barn, visar att barnets ba\u0308sta har satts i fra\u0308msta rummet. I denna skyldighet inga\u030ar att beskriva hur barnets ba\u0308sta har pro\u0308vats och bedo\u0308mts och vilken vikt som lagts vid barnets ba\u0308sta i beslutet.<\/li>\n<li>c) Skyldigheten att sa\u0308kersta\u0308lla att barnets ba\u0308sta har bedo\u0308mts och satts i fra\u0308msta rummet i beslut och a\u030atga\u0308rder inom den privata sektorn. I detta inga\u030ar de akto\u0308rer som levererar tja\u0308nster samt andra privata organ eller institutioner som fattar beslut som ro\u0308r eller pa\u030averkar ett barn.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Principen om barnets b\u00e4sta anv\u00e4nds som en grundsats i alla \u00e5tg\u00e4rder som r\u00f6r barn och inneb\u00e4r att barnets b\u00e4sta ska komma i fr\u00e4msta rummet. F\u00f6r lagstiftaren inneb\u00e4r principen att h\u00e4nsyn till barns intresse ska tas redan n\u00e4r en lag stiftas och i samband med r\u00e4ttstill\u00e4mpningen. F\u00f6r en kommun som har att till\u00e4mpa ett visst lagrum inneb\u00e4r det att en avv\u00e4gning mellan olika intressen ska g\u00f6ras, och att en barnkonsekvensanalys g\u00f6rs inf\u00f6r alla beslut som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt r\u00f6r barn.<\/p>\n<p>Barnkonventionen medf\u00f6r, i sig, inget krav p\u00e5 att barnets b\u00e4sta alltid ska vara utslagsgivande, men det ska finnas med och v\u00e4ga tungt i v\u00e5gsk\u00e5len n\u00e4r beslut som r\u00f6r barn ska fattas. I de fall andra intressen till\u00e5ts v\u00e4ga tyngre, kr\u00e4vs att beslutande myndigheter kan visa att en sammanv\u00e4gning av relevanta intressen i det enskilda fallet har gjorts. Beslutande myndigheter b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt ha f\u00f6rs\u00e4krat sig om att barnets b\u00e4sta har kommit med i avv\u00e4gningen och redovisats i beslutsprocessen. Besluten m\u00e5ste med andra ord innefatta ett barnperspektiv (se prop. 1997\/98:182 s. 13).<\/p>\n<p><em>Barnets b\u00e4sta enligt Socialtj\u00e4nstlagen<\/em><\/p>\n<p>Begreppet barnets b\u00e4sta har inkorporerats i ett flertal lagar med syfte att st\u00e4rka barnets st\u00e4llning, s\u00e5 \u00e4ven i socialtj\u00e4nstlagen genom inf\u00f6randet av 1 kap 2 \u00a7. Av f\u00f6rarbetena framg\u00e5r tydligt att inf\u00f6randet av barnets b\u00e4sta i lagtexten var att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter p\u00e5 ett reellt s\u00e4tt. Malm\u00f6 Stads agerande, att bortse fr\u00e5n alla \u00f6verv\u00e4ganden i samband med polisens beg\u00e4ran om uppgifter, st\u00e5r i strid mot lagstiftarens intentioner.<\/p>\n<p>Av f\u00f6rarbetena till 1 kap 2 \u00a7 SoL framg\u00e5r f\u00f6ljande:<\/p>\n<p>\u201cEn strategi f\u00f6r att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter antogs av riksdagen under 2010 (prop. 2009\/10:232). Strategin inneh\u00e5ller nio principer som uttrycker grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttningar och arbetss\u00e4tt f\u00f6r att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter. Dessa \u00e4r f\u00f6ljande<\/p>\n<p>&#8211; All lagstiftning som r\u00f6r barn ska utformas i \u00f6verensst\u00e4mmelse med barnkonventionen.<\/p>\n<p>&#8211; Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.<\/p>\n<p>&#8211; Barn ska ges f\u00f6ruts\u00e4ttningar att uttrycka sina \u00e5sikter i fr\u00e5gor som r\u00f6r dem.<\/p>\n<p>&#8211; Barn ska f\u00e5 kunskap om sina r\u00e4ttigheter och vad de inneb\u00e4r i praktiken.<\/p>\n<p>&#8211; F\u00f6r\u00e4ldrar ska f\u00e5 kunskap om barnets r\u00e4ttigheter och erbjudas st\u00f6d i sitt f\u00f6r\u00e4ldraskap. &#8211; Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets r\u00e4ttigheter och oms\u00e4tta denna kunskap i ber\u00f6rda verksamheter.<\/p>\n<p>&#8211; Akt\u00f6rer inom olika verksamheter som r\u00f6r barn ska st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter genom samverkan.<\/p>\n<p>&#8211; Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund f\u00f6r beslut och prioriteringar som r\u00f6r barn.<\/p>\n<p>&#8211; Beslut och \u00e5tg\u00e4rder som r\u00f6r barn ska f\u00f6ljas upp och utv\u00e4rderas utifr\u00e5n ett barnr\u00e4ttsperspektiv. Strategin ska vara en utg\u00e5ngspunkt och v\u00e4gledning f\u00f6r alla offentliga akt\u00f6rer p\u00e5 statlig och kommunal niv\u00e5 n\u00e4r de i sina verksamheter ska genomf\u00f6ra och s\u00e4kerst\u00e4lla barnets r\u00e4ttigheter. Den v\u00e4nder sig s\u00e5ledes till riksdagen, regeringen, statliga myndigheter och f\u00f6rvaltning, landsting och kommuner. Strategin syftar till att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter inom alla ber\u00f6rda omr\u00e5den och verksamheter p\u00e5 statlig och kommunal niv\u00e5. F\u00f6r regeringen \u00e4r strategin v\u00e4gledande i arbetet f\u00f6r barnets r\u00e4ttigheter och f\u00f6r prioriteringarna inom barnr\u00e4ttspolitiken.\u201d (Prop 2012\/13:10 s 27 f.)<\/p>\n<h1>Avslutande sammanfattning<\/h1>\n<p>Enligt Socialtj\u00e4nstlagens portalparagraf ska det sociala arbetet p\u00e5 solidaritetens grund fr\u00e4mja m\u00e4nniskors trygghet och j\u00e4mlikhet i levnadsvillkor, med ett s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 barns b\u00e4sta. I och med att Sverige har ratificerat Barnkonventionen ska denna ha betydelse i r\u00e4ttstill\u00e4mpningen vid alla beslut eller andra \u00e5tg\u00e4rder som r\u00f6r barn. Barns b\u00e4sta ska komma i fr\u00e4msta rummet, vilket s\u00e4kerst\u00e4lls genom barnkonsekvensanalyser i enskilda beslut. Vi menar att principen om barnets b\u00e4sta har \u00e5sidosatts i och med Malm\u00f6 Stads utl\u00e4mnande av uppgifter om pappersl\u00f6sa barnfamiljer till gr\u00e4nspolisen, och emotser justitieombudsmannens grundliga r\u00e4ttsliga granskning.<\/p>\n<p>F\u00f6r det f\u00f6rsta beh\u00f6ver klarg\u00f6ras ifall polismyndigheten har en skyldighet att g\u00f6ra individuella pr\u00f6vningar i enlighet med principen om barnets b\u00e4sta inf\u00f6r att beg\u00e4ra ut adressuppgifter fr\u00e5n polisen i verkst\u00e4llighetsarbetet; f\u00f6r det andra beh\u00f6vs v\u00e4gledning f\u00f6r socialtj\u00e4nstens skyldighet att g\u00f6ra individuella pr\u00f6vningar i enlighet med principen om barnets b\u00e4sta inf\u00f6r att l\u00e4mna ut adressuppgifter till polisen; f\u00f6r det tredje \u00e4r r\u00e4ttsl\u00e4get oklart vad betr\u00e4ffar enskilda personers r\u00e4tt att bli informerade om att polisen har meddelats deras adress.<br \/>\n&nbsp;<\/p>\n<p>Patricia Olsson Escalante,<\/p>\n<p>Jurist, Unga forum<\/p>\n<p>Anna Lundberg,<\/p>\n<p>Docent i m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter vid Malm\u00f6 h\u00f6gskola<\/p>\n<p>Jacob Lind,<\/p>\n<p>Doktorand i internationell migration vid Malm\u00f6 h\u00f6gskola<\/p>\n<p>Frederick Batzler<\/p>\n<p>Centrum f\u00f6r Sociala R\u00e4ttigheter<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>JO:s beslut i korthet:<\/p>\n<div class=\"page\" title=\"Page 1\">\n<div class=\"section\">\n<div class=\"layoutArea\">\n<div class=\"column\">\n<p>Beslutet i korthet: I november 2016 skickade gra\u0308nspolisen en bega\u0308ran till socialtja\u0308nsten om adress- och kontaktuppgifter till ett antal namngivna personer med utvisningsbeslut. Socialtja\u0308nsten la\u0308mnade ut de bega\u0308rda uppgifter som man hade tillga\u030ang till.<\/p>\n<p>Den sekretessbrytande besta\u0308mmelsen i 17 kap. 1 \u00a7 utla\u0308nningslagen a\u0308r enligt JO tydligt utformad och la\u0308mnar inte utrymme fo\u0308r socialtja\u0308nsten att go\u0308ra egna bedo\u0308mningar av barnets ba\u0308sta i det enskilda fallet. Fo\u0308rutsatt att Polismyndigheten bega\u0308r att fa\u030a ta del av uppgifter som beho\u0308vs fo\u0308r att verksta\u0308lla ett utvisningsbeslut a\u0308r socialna\u0308mnden skyldig att la\u0308mna ut dem.<\/p>\n<p>Det finns varken na\u030agon skyldighet fo\u0308r eller na\u030agot formellt hinder mot att socialtja\u0308nsten pa\u030a eget initiativ informerar de personer vars adress- och kontaktuppgifter har efterfra\u030agats av eller la\u0308mnats ut till gra\u0308nspolisen. Om en enskild bega\u0308r att fa\u030a information i fra\u030agan bo\u0308r en sa\u030adan bega\u0308ran hanteras pa\u030a samma sa\u0308tt som andra framsta\u0308llningar om att fa\u030a ta del av uppgifter hos en myndighet.<\/p>\n<p>Det som har kommit fram ger inte anledning fo\u0308r JO att vidta na\u030agon utredningsa\u030atga\u0308rd.<\/p>\n<\/div>\n<p>JO:s beslut i sin helhet kan ni l\u00e4sa h\u00e4r:<\/p>\n<p>https:\/\/www.jo.se\/PageFiles\/8604\/565-2017.pdf<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I f\u00f6rra veckan fick vi svar fr\u00e5n JO p\u00e5 v\u00e5r anm\u00e4lan om att pappersl\u00f6sa familjer borde f\u00e5 veta ifall polisen efterfr\u00e5gat deras adresser. Det finns inga hinder f\u00f6r detta. Se hela anm\u00e4lan h\u00e4r och JO:s svar d\u00e4r efter: &nbsp; Riksdagens ombudsm\u00e4n &#8211; JO Box 16327 103 26 Stockholm &nbsp; &nbsp; Malm\u00f6 2017-01-23 Anm\u00e4lan mot Malm\u00f6 &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/2017\/04\/28\/jo-utlatande-som-delvis-stodjer-vart-argument\/\" class=\"more-link\">Continue reading<span class=\"screen-reader-text\"> &#8220;JO-utl\u00e5tande som delvis st\u00f6djer v\u00e5rt argument!&#8221;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":299,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-431","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/431","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/users\/299"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=431"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/431\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":432,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/431\/revisions\/432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=431"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=431"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/undocumentedmigrants\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}