Ett bokkapitel i en nypublicerad bok om f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar, blir veckans inl\u00e4gg p\u00e5 bloggen:<\/p>\n
\u00a0<\/strong><\/p>\n M\u00e5ste f\u00f6rvar finnas? Om kamper mot f\u00f6rvar<\/strong><\/p>\n Vi k\u00f6r runt p\u00e5 den sk\u00e5nska landsbygden och letar efter Migrationsverkets f\u00f6rvar i \u00c5storp. Det blir en l\u00e5ng bilf\u00e4rd, alltf\u00f6r l\u00e5ng tycker min fem\u00e5rige son som tetas ih\u00e5llande med sina tv\u00e5 systrar i baks\u00e4tet. Vi f\u00e4rdas p\u00e5 v\u00e4gar d\u00e4r inte GPS:en fungerar och vi k\u00f6r fel flera g\u00e5nger. Till slut hittar vi fram till anstalten mitt p\u00e5 den sk\u00e5nska sl\u00e4tten. Milj\u00f6n \u00e4r steril; stora ytor asfalt, gul tegelbyggnad, r\u00f6da f\u00f6nsterramar. P\u00e5 den stora parkeringen st\u00e5r ett par bilar, inga m\u00e4nniskor syns till. Vi g\u00e5r in genom huvuding\u00e5ngen. D\u00e4r i receptionen fr\u00e5gar min dotter Ester genast ifall de f\u00e5tt hennes brev. Brevet hon skickat om att Alireza, vi kallar honom det h\u00e4r, som satts i f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar m\u00e5ste f\u00e5 komma p\u00e5 hennes tio-\u00e5rs\u00adkalas. Receptionisten svarar p\u00e5 v\u00e5r fr\u00e5ga att de l\u00e4mnat brevet till Alireza. Ester f\u00f6rst\u00e5r inte, det var ju de som jobbar d\u00e4r som skulle ha brevet, de som kan till\u00e5ta att Alireza kommer ut fr\u00e5n f\u00f6rvaret f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 hennes kalas. K\u00e4nslorna blir \u00e4nnu mer olyckliga n\u00e4r vi efter en stund visas genom korridorerna och passerar ett antal l\u00e5sta d\u00f6rrar p\u00e5 v\u00e4gen till bes\u00f6ksrummet. Varje d\u00f6rr vi g\u00e5r igenom \u00f6ppnas f\u00f6rst efter att d\u00f6rren bakom oss s\u00e4kert g\u00e5tt i l\u00e5s. Det \u00e4r ett f\u00e4ngelse.<\/p>\n <\/p>\n Den unge mannen vi ska bes\u00f6ka p\u00e5 f\u00f6rvaret \u00e4r en av sk\u00e5despelarna i No-\u00adbordermusikalen. Mitt i en intensiv arbetsperiod har han n\u00e5gra dagar tidigare blivit gripen av polis f\u00f6r att, som det planeras, med tv\u00e5ng transporteras till Rom i Italien, ett land som \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sina f\u00f6rnekanden av r\u00e4ttigheter. D\u00e4r har han sina fingeravtryck registrerade och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Italien enligt Dublinf\u00f6rordningen ocks\u00e5 ansvarig f\u00f6r pr\u00f6vningen av asylans\u00f6kan.<\/p>\n <\/p>\n I det lilla bes\u00f6ksrummet som vi till slut kommer in i finns n\u00e5gra f\u00e5t\u00f6ljer och ett soffbord. Alireza stiger in med ett leende som vi k\u00e4nner v\u00e4l igen. Men han \u00e4r smalare \u00e4n vanligt, blicken mer \u00f6mt\u00e5lig. Det \u00e4r sv\u00e5rt med maten ber\u00e4ttar han, att inte f\u00e5 best\u00e4mma sj\u00e4lv n\u00e4r en ska \u00e4ta, inte s\u00e5 mycket g\u00e5r ner. Och han har mycket \u00e5ngest, sv\u00e5rt att sova. Samtidigt ber\u00e4ttar Alireza om v\u00e4nner som bes\u00f6ker honom n\u00e4stan varje dag. Det finns ett organiserat schema som st\u00f6dpersoner skapat f\u00f6r att stunderna i ensamhet inte ska bli f\u00f6r l\u00e5nga. Bes\u00f6ken betyder mycket i vardagen i f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar.<\/p>\n <\/p>\n Under tiden som Alireza sitter f\u00f6rvarstagen genomf\u00f6rs en rad aktioner f\u00f6r att han ska frisl\u00e4ppas och f\u00f6r att stoppa deportationen. V\u00e4nner lyckas ocks\u00e5 med gemensamma krafter vid ett tillf\u00e4lle, d\u00e5 piloten efter protesterna v\u00e4grar lyfta med Alireza ombord. Men vid det andra f\u00f6rs\u00f6ket s\u00e5 genomf\u00f6rs utvisningen och Alireza transporteras till Rom.<\/p>\n <\/p>\n N\u00e5got tio-\u00e5rskalas blir det inte. Men ett par \u00e5r senare \u00e4r Alireza tillbaka i Sverige. Numera har han ett tempor\u00e4rt uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd i Italien vilket ger en viss r\u00f6relsefrihet inom Europa. Vad som ska h\u00e4nda nu \u00e4r det ingen som vet.<\/p>\n <\/p>\n F\u00f6r Alireza och hans v\u00e4nner har det blivit allt viktigare att p\u00e5 olika s\u00e4tt ansluta sig till kampen mot f\u00f6rvarstagande och deportationer av flyktingar. Det \u00e4r en kamp som v\u00e4xer sig allt starkare runt om i Europa och resten av v\u00e4rlden. Jag l\u00e4ser i The Guardian om en kvinna i Storbritannien som kr\u00e4ver uppr\u00e4ttelse efter att ha utsatts f\u00f6r sexuella n\u00e4rmanden och \u00f6vergrepp av s\u00e4kerhetsvakter under tiden i f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar p\u00e5 det privata \u2019Yarl\u2019s Wood immigration centre\u2019. Tanja som kvinnan kallas ber\u00e4ttar om hur hon anm\u00e4lt incidenter med tre olika vakter och att personalen efter att hon tr\u00e4dde fram har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 henne utvisad skyndsamt, men misslyckats. Fler kvinnor f\u00f6rv\u00e4ntas nu enligt artikelf\u00f6rfattaren g\u00f6ra som Tanja och v\u00e5ga ta steget och ber\u00e4tta om trakasserier p\u00e5 de s k utvisningscentren i Storbritannien. Kunskapen om vad som sker p\u00e5 s\u00e5dana center runt om i Europa n\u00e5r successivt ut genom att fler och fler personer ber\u00e4ttar offentligt om sina erfarenheter. Varje s\u00e5dan ber\u00e4ttelse \u00e4r en motst\u00e5ndshandling mot ett v\u00e5ldsamt system.<\/p>\n <\/p>\n Tv\u00e5 av de organisationer i Storbritannien som k\u00e4mpar tillsammans med Tanja och andra f\u00f6rvarstagna f\u00f6r att sprida information om konsekvenserna av f\u00f6rvar och f\u00f6r att ge uppr\u00e4ttelse vid kr\u00e4nkningar heter Women Against Rape<\/em> och Black Women\u2019s Rape Action<\/em>. B\u00e4gge organisationerna arbetar med st\u00f6d till sj\u00e4lvhj\u00e4lp, juridisk r\u00e5dgivning och opinionsbildning. De lyssnar till m\u00e4nniskor som utsatts f\u00f6r f\u00f6rtryck, bl a m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt, och arbetar tillsammans med de drabbade utifr\u00e5n konkreta h\u00e4ndelser f\u00f6r att sprida kunskap och p\u00e5verka opinionen. Helt centralt i detta arbete \u00e4r erfarenheter, behov och anspr\u00e5k hos de m\u00e4nniskor som drabbas av den v\u00e5ldsamma migrationspolitiken. De gemensamma kollektiva erfarenheterna hos dem som sp\u00e4rrats in under v\u00e4ntan p\u00e5 att deras asylans\u00f6kan ska pr\u00f6vas eller d\u00e4refter visar att allt f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar utg\u00f6r en stor inskr\u00e4nkning i m\u00e4nniskors integritet.<\/p>\n <\/p>\n \u00c4ven forskningsstudier visar att det \u00e4r nedbrytande s\u00e5v\u00e4l fysiskt som psykiskt f\u00f6r en person att vara placerad i f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar. Konsekvenserna av f\u00f6rvar f\u00f6r den enskilde \u00e4r o\u00f6versk\u00e5dliga och ofta uppfattas inl\u00e5sningen som ett straff f\u00f6r ett brott som aldrig har beg\u00e5tts. M\u00e4nniskor som s\u00f6kt en fristad b\u00e4r inte s\u00e4llan p\u00e5 tidigare trauman s\u00e5 som v\u00e5ldt\u00e4kt, \u00f6vergrepp eller politisk f\u00f6rf\u00f6ljelse. De som sp\u00e4rras in erfar mycket konkret att de behandlas som om de vore d\u00f6mda brottslingar. Dessutom \u00e4r reglerna om f\u00f6rvarstagande m\u00e5nga g\u00e5nger sn\u00e5riga eller vaga vilket g\u00f6r att de kan anv\u00e4ndas p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det finns s\u00e4llan n\u00e5gon gr\u00e4ns f\u00f6r hur l\u00e4nge en person f\u00e5r h\u00e5llas inst\u00e4ngd. I Sverige finns nu en s\u00e5dan gr\u00e4ns p\u00e5 ett \u00e5r om en person tas i f\u00f6rvar vid utredningssk\u00e4l. Fr\u00e5n studier om migration och migrationskontroll, inklusive f\u00f6rvar som metod, kan vidare konstateras att systemet inte blir mer effektivt med tiden. Trots risken att sp\u00e4rras in och deporteras, trots risken f\u00f6r liv under flykten s\u00e5 migrerar m\u00e4nniskor p g a att de inte ser n\u00e5gon annan utv\u00e4g.<\/p>\n <\/p>\n Det \u00e4r uppenbart att f\u00f6rvarstagnas upplevelser av sin situation st\u00e5r i skarp kontrast till m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Det g\u00f6r ocks\u00e5, kan med fog h\u00e4vdas, sj\u00e4lva institutionen f\u00f6rvar. K\u00e4rnan i den internationella r\u00e4tten \u00e4r att ingen ska ber\u00f6vas sin frihet p\u00e5 ett godtyckligt s\u00e4tt, d v s att regelverket klart och tydligt ska ange grunden f\u00f6r f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar. Dessutom f\u00e5r en kontroll- eller tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rd bara anv\u00e4ndas om den st\u00e5r i rimlig proportion till syftet, detta enligt proportionalitetsprincipen. Varje ingripande som vidtas ska alltid f\u00f6reg\u00e5s av en intresseavv\u00e4gning i syfte att pr\u00f6va om nackdelarna med \u00e5tg\u00e4rden st\u00e5r i rimlig proportion till vad som st\u00e5r att vinna med den. Och vi ska komma ih\u00e5g att de personer som \u00e4r f\u00f6rvarstagna idag i v\u00e4ntan p\u00e5 asyl eller utvisning inte \u00e4r det p g a n\u00e5gon misst\u00e4nkt brottslig handling. Risken \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande att beslut om f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar ocks\u00e5 strider mot bindande m\u00e4nniskor\u00e4ttsliga \u00f6verenskommelser.<\/p>\n <\/p>\n En rad internationella och nationella organisationers och myndigheters uttalanden leder emellan\u00e5t till att konsekvenserna av f\u00f6rvarens existens mildras f\u00f6r enskilda personer. Men i det sammanhanget saknas ofta ett uttalat ifr\u00e5gas\u00e4ttande av f\u00f6rvarstagandet som statlig institution och teknik. Snarare tonar f\u00f6rvarstagandet i dessa diskussioner fram som n\u00e5got som kan<\/em> genomf\u00f6ras p\u00e5 ett r\u00e4ttss\u00e4kert s\u00e4tt \u2013 ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont. Europadomstolen, en av de mest k\u00e4nda m\u00e4nniskor\u00e4ttsliga institutionerna i v\u00e4rlden, har t ex i sin tolkning av r\u00e4tten till frihet i artikel 5 i Europakonventionen uttalat vikten av att tillhandah\u00e5lla p\u00e5litliga register \u00f6ver personer i f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar f\u00f6r att motverka godtyckliga frihetsber\u00f6vanden. Registren ska inneh\u00e5lla personernas identitet, sk\u00e4len f\u00f6r frihetsber\u00f6vandet, namn p\u00e5 den som beslutat detta, samt dag och tid f\u00f6r frihetsber\u00f6vandets b\u00f6rjan och slut. Emellertid \u00e4r det i dagsl\u00e4get inte f\u00f6rbjudet enligt de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter att sp\u00e4rra in m\u00e4nniskor som s\u00f6kt en fristad p g a kr\u00e4nkningar av sina grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n <\/p>\n I Sverige \u00f6vervakas f\u00f6rvarstagnas r\u00e4ttigheter av flera olika statliga akt\u00f6rer som r\u00e4ttsv\u00e4sendet, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, olika utredningar och interna inspektioner. Dessa ska kontrollera lagligheten i f\u00f6rvarsbeslut. Flera frivilligorganisationer arbetar med att sprida kunskap om f\u00f6rvarstagnas r\u00e4ttigheter, och f\u00f6rslag p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i lagstiftningen f\u00f6rs fram. R\u00f6da Korset har exempelvis p\u00e5talat att svenska myndigheterna m\u00e5ste ta till sig den \u00e5terkommande kritik som riktas mot dem av Europeiska Kommitt\u00e9n f\u00f6r f\u00f6rhindrande av tortyr och annan inhuman och nedv\u00e4rderande behandling eller bestraffning (CPT) f\u00f6r att personer som inte vare sig d\u00f6mda eller misst\u00e4nkta f\u00f6r n\u00e5got brott, placeras i kriminalv\u00e5rdens h\u00e4kten. Opinionsbildning p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r att myndigheterna ska b\u00f6rja till\u00e4mpa r\u00e5dande lagar p\u00e5 det s\u00e4tt som lagstiftarna avsett.<\/p>\n <\/p>\n \u00c4ven om ett f\u00e5tal r\u00f6ster i grunden ifr\u00e5gas\u00e4tter f\u00f6reteelsen att m\u00e4nniskor h\u00e5lls inst\u00e4ngda s\u00e5 finns tendenser till en \u00f6kad \u00f6ppenhet kring vad som p\u00e5g\u00e5r inne p\u00e5 f\u00f6rvaren och andra l\u00e5sta platser. Den ovan n\u00e4mnda europeiska kommitt\u00e9n bes\u00f6ker och rapporterar om f\u00f6rh\u00e5llandena vid alla m\u00f6jliga slags l\u00e5sta institutioner, bland annat f\u00f6rvar. Man har en dialog med den aktuella staten, och fler och fler l\u00e4nder v\u00e4ljer att offentligt publicera det som framkommer i rapporterna. I arbetet mot tortyr har F\u00f6renta nationernas rapport\u00f6r mot tortyr p\u00e5talat att<\/p>\n <\/p>\n \u201den radikal omvandling \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndig i synen p\u00e5 vilken typ av frihetsber\u00f6vande som \u00e4r acceptabelt. Sedan \u00e5tminstone ett sekel tillbaks \u00e4r att f\u00e4ngelser, polisstationer och liknande st\u00e4ngda f\u00f6r insyn, d\u00e4r p\u00e5g\u00e5r aktiviteter som ska d\u00f6ljas f\u00f6r offentligheten. (…) Det \u00e4r h\u00f6g tid f\u00f6r ett paradigmskifte som leder till full insyn i alla f\u00e4ngsliga f\u00f6rvar\u201d (Sir Nigel Rodley, United Nations Special Rapporteur on Torture 3 July 2001, A\/56\/156, \u00a7 35, f\u00f6rfattarens \u00f6vers\u00e4ttning).<\/p>\n <\/p>\n \u00d6kad \u00f6ppenhet kring vad som f\u00f6rsigg\u00e5r inne p\u00e5 f\u00f6rvaren kan vara en v\u00e4g fram\u00e5t f\u00f6r att g\u00f6ra situationen f\u00f6r f\u00f6rvarstagna personer b\u00e4ttre, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen v\u00e4cka opinion mot det fortg\u00e5ende \u00f6vergrepp som sj\u00e4lva inl\u00e5sningen inneb\u00e4r.<\/p>\n <\/p>\n Varf\u00f6r placerar stater m\u00e4nniskor som s\u00f6ker en fristad i f\u00f6rvar? En \u00f6vergripande funktion hos f\u00f6rvar \u00e4r att staten anv\u00e4nder dem f\u00f6r att undertrycka o\u00f6nskade grupper. Genom historien har stater mer eller mindre uttalat argumenterat f\u00f6r att f\u00f6rvar \u00e4r oundvikligen n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en effektiv migrationskontroll. Detta har i sin tur inneburit att f\u00f6rvar kommit att ses som ett m\u00e5ste. Ett s\u00e5dant f\u00f6rgivet-tagande riskerar ocks\u00e5 op\u00e5t\u00e4nkt att f\u00f6rst\u00e4rkas genom bl a frivilligorganisationers arbete f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter inne p\u00e5 f\u00f6rvar om inte f\u00f6rvaret som samh\u00e4llsinstitution samtidigt ifr\u00e5gas\u00e4tts. Genom skapandet av \u00f6vervakningsorgan och metoder f\u00f6r att granska f\u00f6rvaren har dessa kommit att bli ett legitimt och oumb\u00e4rligt s\u00e4tt att kontrollera migration. Detta syns inte minst i svensk lagstiftning. H\u00e4r m\u00e5ste alla som arbetar f\u00f6r f\u00f6rvarens avskaffande se upp f\u00f6r att inte blir en bricka i ett cyniskt spel om hur migrationen \u201dmed n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste kontrolleras\u201d. Samtidigt s\u00e5 m\u00e5ste de som kan g\u00f6ra allt f\u00f6r att bist\u00e5 m\u00e4nniskor som har fastnat i systemets n\u00e4t.<\/p>\n <\/p>\n I den gemensamma kampen mot f\u00f6rvar kan m\u00e5nga hinder \u00f6verbryggas genom att ta utg\u00e5ngspunkt i Alirezas, Tanjas och andra f\u00f6rvarstagna personers egna erfarenheter. En forskningsinriktning som kallas f\u00f6r \u2019Autonom migration\u2019 riktar ljuset precis dit: mot erfarenheter hos de personer som drabbas, med ett kritiskt perspektiv p\u00e5 existerande institutioner. Helt v\u00e4sentligt med en s\u00e5dan ansats \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 och synligg\u00f6ra migrationskontrollfunktioner i ett perspektiv av dem som drabbas av dem. Vi kan tala om detta som ett perspektivskifte fr\u00e5n studier p\u00e5<\/em> migration\/m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt till studier av<\/em> migration\/m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt. H\u00e4r \u00e4r det angel\u00e4get att inte reducera migration till en inrikespolitisk fr\u00e5ga utan se till orsaker s\u00e5v\u00e4l som konsekvenser i olika l\u00e4nder, av migrationspolitiska beslut.<\/p>\n <\/p>\n Sist, m\u00e4nniskor har alltid sina egna individuella sk\u00e4l till att migrera och det \u00e4r i ber\u00e4ttelser som Alirezas och Tanjas och alla andra som drabbas av den samtida v\u00e5ldsamma politiken som nya politiska argument och ny politisk kraft f\u00f6r att forts\u00e4tta kampen mot f\u00f6rvaren finns. Anna Lundberg<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ett bokkapitel i en nypublicerad bok om f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar, blir veckans inl\u00e4gg p\u00e5 bloggen: \u00a0 M\u00e5ste f\u00f6rvar finnas? Om kamper mot f\u00f6rvar Vi k\u00f6r runt p\u00e5 den sk\u00e5nska landsbygden och letar efter Migrationsverkets f\u00f6rvar i \u00c5storp. Det blir en l\u00e5ng bilf\u00e4rd, alltf\u00f6r l\u00e5ng tycker min fem\u00e5rige son som tetas ih\u00e5llande med sina tv\u00e5 systrar i … <\/p>\n