Tina Webb – masterexamen i ämnesdidaktik

Efter min något brokiga gymnasielärarutbildning som tog mig från Uppsala till Lund, till Vancouver och slutligen till Malmö, har jag varit verksam som lärare i spanska och engelska på högstadiet och gymnasiet i 11 år. Under de senaste åren har jag lett det kollegiala lärandet på min arbetsplats och jag har blivit mer och mer medveten om de didaktiska frågorna och om vikten av att de diskuteras och att såväl utveckling som rutiner behöver ifrågasättas och diskuteras för att vi i kollegiet ska växa så mycket som möjligt som pedagoger.

Min masteruppsats Effects of a Metacognitive Approach to Teaching L2 Listening blev klar våren 2017. Valet av ämne grundar sig i något som jag har tyckt varit problematiskt sedan jag tog examen och började arbeta som språklärare år 2006. Att lära ut hur elever på ett medvetet sätt kan lära sig att lyssna på ett främmande språk var inget som diskuterades under min tid på lärarutbildningen. Det är heller inget som jag, på något systematiskt sätt, har lyckats plocka upp från kollegor under mina verksamma år, eller något som har varit en naturlig del av fortbildningen. Att lära sig att lyssna på ett främmande språk är ett ganska bortglömt fenomen, trots att många elever upplever det som svårt.

Skolverket har publicerat en skrift med titeln Om strategier i engelska och moderna språk (2012) där det ges råd om hur lärare ska lära ut att lyssna på främmande språk. Rådet innebär att man ska följa en sjustegs-modell framarbetad av Vandergrift et al. Modellen syftar till att ge eleverna verktyg att arbeta med sin förståelse av det främmande språket, både i klassrummet och på egen hand. När de lär sig använda modellen ska de känna att de har kontroll över sitt eget lärande och att det faktiskt går att lära sig att lyssna.

Eftersom studien var begränsad i tid och rum utgick frågeställningen från en fyra veckors studie där metoden användes under sex lektioner i engelska på ett yrkesförberedande program. Det empiriska underlaget samlades in genom tester, enkäter och observationer. Elevernas förmåga att lyssna mättes med hjälp av standardiserade test (PET och NP) före och efter. Eleverna fick också fylla i en enkät (MALQ) där deras uppfattning om sitt eget användande av strategier mättes. Denna enkät gjordes också före och efter de sex lektionerna. Efter varje lektionstillfälle fyllde eleverna i enkäter om hur de hade uppfattat lektionen. Eleverna som ingick i studien jämfördes med en kontrollgrupp som gjorde samma prov och enkäter och genomgick lika många lektioner i att lyssna. Kontrollgruppen bestod av elever från ett studieförberedande program som fick traditionell undervisning i att lyssna, dvs. de lyssnade och svarade på frågor. Slutligen jämfördes studiens resultat med resultaten från flera andra liknande studier för att se vilken bäring resultaten av de utländska studierna kan ha vad gäller att generalisera till den svenska skolsituationen.

Resultatet av studien visade att de elever som fick explicit undervisning i metakognitiva strategier inte ökade sin medvetna strategianvändning. Både kontrollgruppen och testgruppen förbättrade sina resultat på de standardiserade testen med statistisk säkerställdhet. Det resultat som är mest intressant för verksamma lärare är att det verkade finnas en länk mellan elevernas tro på sin förmåga att lyssna och undervisning i metakognitiva strategier. Eleverna på det yrkesverksamma programmet kände mindre ängslan inför de svårare uppgifterna i slutet på lektionsserien än sina motparter på det studieförberedande programmet.

Att läsa det här masterprogrammet i ämnesdidaktik har gett mig fortbildning som har varit mycket relevant för mitt arbete som lärare. Jag har på ett naturligt sätt blivit mer ödmjuk inför mina egna studenters upplevelse av skolan, såväl som att jag har lärt mig att utvärdera mitt eget arbete på ett systematiskt sätt. Jag har tagit del av ny forskning på ett sätt som jag sannolikt inte skulle ha gjort annars. Kursen i språkutvecklande lärande har satt djupa spår i min dagliga undervisning, och jag har kunnat använda innehållet i utbildningen i min roll som förstelärare och som ledare för kollegialt lärande.

Länk till hela arbetet