Jenny Malm Ryd – masterexamen i pedagogik

Jag heter Jenny Malm Ryd och arbetar som lärare på Heleneborgsskolan, en F-6 skola i Svalöv. Utöver lärarutbildningen har jag studerat förvaltningsrätt, skoljuridik och ledarskap och organisation med fokus på offentlig organisation.

Denna bakgrund har påverkat mitt intresse för sociologiska aspekter av pedagogiken och hur organisationen och policy kan påverka lärares praktik. Liksom andra lärare stöter jag dagligen på utmaningar i mitt arbete, jag misslyckas, försöker förbättra och jag testar nya saker, allt för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt lärande. Den ena dagen är inte den andra lik då vi arbetar med barn som hela tiden förändras, lär sig och utvecklas. Det kommer nya rön om lärande, nya styrdokument och vi får fortbildning som får oss att tänka om och tänka nytt. Jag arbetar tillsammans med kompetenta kollegor och vi diskuterar och delar med oss av smått och stort, varje dag. Detta dagliga förändringsarbete som lärare gör uppmärksammas sällan i kvalitetsredovisningar, planer och policies.

Detta var mitt utgångsläge då jag inledde arbetet med uppsatsen ”Förändringar lärare gör i sin dagliga praktik – ett agencyperspektiv”. Uppsatsen syftar att synliggöra och fördjupa förståelsen för det småskaliga förändringsarbete lärare gör i sin vardag. Jag har intervjuat åtta lärare om vilka förändringar de gör, varför de gör dem och vilka faktorer som har betydelse för förändring. Empirin har analyserats utifrån det teoretiska begreppet agency och dess tre element som utvecklats av Emirbayer och Mische (1998) och sedan vidareutvecklats och kopplats till lärares praktik av Priestley, Biesta och Robinson (2015). Studien visar att lärare ständigt förändrar sin praktik för att förhålla sig till nya eller förändrade kontexter till exempel då de stöter på utmaningar i undervisningen eller då ny policy ska implementeras. Lärare får hela tiden nya erfarenheter, kunskaper, idéer utifrån vilka de anpassar det de gör i sitt dagliga arbete. Förändringar görs också som svar på olika problem eller utmaningar i vardagen. Lärarna använder då sin kunskap och sin erfarenhet för att identifiera och förstå problemet och väljer ett passande sätt att agera utifrån deras förväntan om vad agerandet ska leda till. Om det finns en osäkerhet i vardagen är lärare inte vara lika benägna att pröva nya saker utan försöker istället skapa trygghet. Då läraren känner sig trygg och har ett stabilt utgångsläge att falla tillbaka på vågar de prova nya praktiker. Det tycks alltså finnas en koppling mellan trygghet och förändring.

Studien har genererat några praktiska lärdomar som skulle gagna skolledare, skolutvecklare, specialpedagoger och inte minst lärare. En lärdom är att lärares bilder av en önskad framtid har stor betydelse för de förändringar de gör. Om lärares mål handlar om att överleva dagen, att ha ordning i klassrummet eller att leva upp till yttre prestationskrav, kommer också deras praktik att ha den inriktningen och de förändringar de gör kommer att syfta till detta. Lärare skulle troligtvis gynnas av att utveckla det de tror på och istället för att fokusera på överlevnad eller prestationskrav behöver de forma bilder av vad utbildning egentligen ska leda till. Om lärare dessutom ges rätt förutsättningar att genomföra förändringar utifrån de behov de identifierar, med hjälp av sin kunskap och erfarenhet, skulle detta sannolikt gynna skolans utveckling. Ytterligare en lärdom är att när det uppstår problem i skolan verkar det vara viktigt att lärare och skolledare inte bara har en gemensam målbild utan också en delad tolkning av problem och analys av möjligt agerande för att lösa problemet. Alla lärare som deltagit i denna studie förändrar det de gör i sin praktik. Det pågår ständigt ett osynligt förändringsarbete. Lärare förändrar hela tiden det de gör utifrån de behov de upptäcker men också utifrån genuina intressen om att lära sig mer och förändra sin yrkespraktik. Detta osynliga förändringsarbete innehåller en stor potential som i en alltför liten utsträckning tas hänsyn till vid skolutveckling.

http://muep.mau.se/handle/2043/28694