Camilla Ramstorp – masterexamen i specialpedagogik

”Pedagogers erfarenheter kring grundskoleelever i teoretiska svårigheter”

Hål i huvudet, hissen går inte ända upp eller inte vassaste kniven i lådan! Det finns gott om uttryck för den som behöver längre tid för att förstå. Skolan lyckas inte bemöta och anpassa undervisningen för alla elever utifrån deras förutsättningar, vilket kan innebära att alla elever inte blir godkända. Tre elever i varje klass är i teoretiska svårigheter vilket försvårar kunskapsinlärningen. Dessa elever är normalbegåvade med ett IQ i den lägre nivån (70-85). Eleverna har kognitiva svårigheter som arbetsminne-, tempo, ta emot muntliga och skriftliga instruktioner, språkliga och motoriska svårigheter. Detta gör att eleverna har svårt för att uppnå kunskapsmålen i skolan. Men med mer kunskap om vad svag teoretisk begåvning innebär skulle toleransen öka. Att begåvning är mer än en IQ-siffra tycker jag är viktigt att ta med sig i mötet med dessa elever.

I min masteruppsats har syftet varit att undersöka genom intervjuer på vilket sätt pedagoger i skolan anpassar lärmiljön för att möta elever i teoretiska svårigheter. Syftet har även varit att försöka få en inblick i pedagogers erfarenheter kring dessa elever och hur eleverna benämns i samtal med kolleger, föräldrar och skolledning. Detta för att kunna jämföra om språket skiljer sig i samtalen med föräldrar, kollegor och skolledning. Frågeställningen har varit:

  • På vilket sätt anpassar pedagogerna lärmiljön för att göra den god och tillgänglig?
  • Hur anpassas och väljs de extra anpassningarna ut för elever i teoretiska svårigheter?
  • Vad är det som möjliggör och begränsar förmågan att nå kunskapskraven enligt pedagogerna?
  • På vilket sätt benämns elever i teoretiska svårigheter av pedagoger?

I min studie har jag utgått från olika perspektiv, teori och synsätt utifrån på vilket sätt eleven blir bemött.

  • Sociokulturell teori: Att människor har förmågan att lära och utvecklas individuellt och tillsammans med andra.
  • Relationella perspektivet: Att pedagoger anpassar undervisningen och innehållet utifrån elevens förutsättningar. Pedagogernas fokus riktas mot hela undervisningssituationen som eleven befinner sig i. Det är inte eleven som är problembärare utan det är elevens lärmiljö som försvårar inlärningen.
  • Salutogent synsätt: Att pedagogerna utgår från de förmågor och resurser eleven har. De komponenter som är centrala för KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

 Mina resultat visar att det som möjliggör för eleverna att nå kunskapsmålen är en god lärmiljö, rätt stöd och anpassningar och goda relationer mellan elev och pedagoger. Lyckas pedagogerna hitta rätt anpassningar som fungerar för elevens kunskapsutveckling leder det till högre måluppfyllelse. Denna kunskap kring elever i teoretiska svårigheter är betydelsefull för verksamma pedagoger i skolan och kan göra skillnad på individnivå. Eftersom det inte finns någon diagnos eller ett gemensamt synsätt för dessa elevers svårigheter benämns eleverna olika av pedagoger.

I mitt yrkesverksamma liv som speciallärare i grundskolan möter jag många elever med olika förutsättningar och mål med sin skolgång. Jag har under många år arbetat med barn och ungdomar inom skola och barnomsorg. Jag har träffat elever från förskolan, förskoleklass, fritidshem, sär- och grundskolan. Mitt största intresse och nyfikenhet finns hos de elever som utmanar, förbryllar och väcker tankar hos mig över hur jag kan bemöta eleverna på bästa sätt. Eleverna känner ofta sig otillräckliga, besvikna, arga över att det inte blir som de hade tänkt sig. Min största utmaning är att få alla elever att känna att de lyckas utifrån sina egna förutsättningar och att de känner ett självförtroende över sin förmåga och kunskap. Detta kräver ett tålamod och en kraft att våga prova olika lösningar och framförallt förmedla känslan av att jag tror på elevens förmåga. Till stöd och motivation för detta arbete har jag förkovrat mig många gånger. Förutom erfarenhet består min kunskapsbank av fritidspedagogutbildning, lekarbetspedagog, grundskollärare och speciallärare. I mitt dagliga arbete med elever och pedagoger har jag nytta av alla de utbildningar jag har genomfört. Det är en ynnest att få arbeta med elever i skolan och tillsammans med dem bygga en framtid.

 Länk till hela arbetet