Soodabeh Einhärjar – masterexamen i pedagogik

Jag heter Soodabeh Einhärjar och är förskollärare i Boxholms kommun. Jag harsoodabeheinharjar-2 tagit min kandidatexamen som förskollärare med inriktning i natur och teknik från Kristianstad högskolan 2012. Sedan dess har jag arbetat i olika kommuner såsom Malmö, Aneby och nu i Boxholm. Under min första anställning på en förskola i Malmö var jag med genusgruppen på förskolan. Vi diskuterade i arbetslaget om hur genus genomsyrar våra pedagogiska uppdrag i verksamheten. I samband med detta läste jag en genuskurs via Malmö kommun. Mot slutet av kursen diskuterade vi mycket om intersektionalitet, om att de nya genusforskningarna inte studerar jämställdhet enbart utifrån kön utan det är interaktionen mellan bland annat kategorierna etnicitet, ålder, kön, nationalitet och funktionshinder som skapar ojämlikhet. Detta väckte ett stort intresse hos mig och jag bestämde mig för att studera vidare inom detta ämne.

På den avdelningen jag arbetade pratade jag och min kollega mycket om maktrelationer och ledarskap mellan de små barnen på avdelningen. Jag som redan påbörjat mitt masterprogram inom pedagogik bestämde mig för att studera maktrelationen mellan förskolebarn utifrån intersektionellt perspektiv.

Ämnet tyckte jag är mycket intressant då jag kunde studera vilka faktorer som påverkar barnen att skapa och återskapa makt i leken. Att ha kunskap om vilka faktorer som påverkar ojämlikhet och därefter maktrelationer i gruppen kan vara nyttigt för lärare att kunna för att förebygga en jämlik miljö och motarbeta mobbningen.

Intersektionalitet och ledarskap i förskolan

Syftet med studien var att studera maktrelationen mellan fyra till sexåriga barn på förskolan för att sedan kunna granska barnens relation i leken utifrån ett intersektionellt perspektiv. De olika kategorierna som studerades var kön, ålder, språkutveckling, språket hemma, barnens särskilda behov/funktionshinder och etnicitet. Den empiriska grundas sig på flera observationer som genomfördes på två förskoleavdelningar, när barnen lekte. Fokuset var på hur många ledare finns i gruppen, vem väljer ledaren eller ledarna samt vilka kategorier utifrån intersekionella perspektivet skapar ojämlikhet i gruppen. Resultatet visade att de flesta ledare hade bättre kunskap om leken än de andra barnen som deltog i leken. De andra variablerna som påverkade barnens val av ledare var barnens etnicitet då de barnen som inte hade svenska föräldrar (trots att de talade flytande svenska) valdes inte till ledare. Funktionshinder var också bland de faktorer som gjorde att barnen fick mindre makt i leken. Det visade sig att vara ny på avdelningen kunde räknas som en variabel som skapade maktrelation mellan barnen. Till följd av att vara ny på avdelning ansågs barnen kunna mindre om lekens regler vilket kan relateras till den först nämnda variabeln, kunskap om leken.  Ålder och kön förekom också som faktorer som skapade maktrelationer i gruppen.

Angående frågan om hur många ledare som fanns i gruppen så kunde en slutsats dras att det bara var en som var ledare och som hade mest inflytande i leken. Det kunde vara två som bestämde reglerna och som kunde lika mycket om leken men i slutändan var bara en ledare.

Undersökningen synliggjorde också att det är interaktionen mellan olika kategorier/variabler som skapar maktrelation i gruppen. Enligt intersektionella perspektivet skapar samspelet mellan olika kategorier som kön, ålder, etnicitet, språk, funktionshinder maktrelationer. Det

som undersökningen kom fram till var att kunskap om leken och att vara ny på avdelningen också kunde räknas som två nya variabler.

Länk till hela arbetet