Gustav Ejersbo Kilander – masterexamen i specialpedagogik

Mitt namn är Gustav Ejersbo Kilander. I september 2016 skrev jag färdigtgusav masteruppsatsen Teachers in Danish special school – motivation in developing goal-oriented assessment. Den handlar om hur speciallärare i Danmark upplever implementeringsarbetet av målstyrd undervisning. Implementeringsarbetet utvecklades i samband med den danska lärarreformen som kom år 2014. Speciallärarna som jag valde till studien, arbetar med elever med en utvecklingsstörning. Under min utbildning har jag studerat till grundskolelärare på Linnéuniversitetet. I det examensarbete hade jag fokus på motivation i specialpedagogiska miljöer. Jag läste vidare till speciallärare på Kristianstad Högskola där mitt examensarbete fokuserad på hur elever i grundsärskolan upplevde formativt lärande. Formativt lärande kan beskrivas som målstyrd undervisning. Mitt intresse för formativt lärande har väckts under min speciallärarutbildning. Formativt lärande är för mig ett arbetssätt som är nära kopplat till praktiken, där målet är att förbättra elevens prestation.

Jag bor och arbetar sedan några år tillbaka i Danmark och därför såg jag möjligheten i att kunna göra en studie som granskade de danska speciallärarnas upplevelse av implementeringen av målstyrd undervisning. Genom min yrkeskarriär har jag arbetat som lärare på grundsärskolan med elever med grav och lindrig utvecklingsstörning. I Danmark har jag arbetat på ett skoldaghem för elever vars behov inte kunde uppfyllas i folkeskolen. Erfarenheterna som är gjorda utifrån de olika arbetsplatserna har gjort att jag ofta funderat över hur jag och andra speciallärare kan tydliggöra elevernas utveckling och vad som motiverar eleverna i undervisningen.

Syftet med masteruppsatsen var att undersöka fem lärares och en skolledares uppfattning av implementeringsarbetet med målstyrd undervisning. Detta gjordes genom fyra individuella intervjuer och en gruppintervju. I studien används kritisk pragmatism som teoribakgrund. Det innebär att jag antog att det fanns en konflikt mellan beslutsfattarna och speciallärarna, där implementeringen av målstyrd undervisning låg i fokus för konflikten. För att undersöka konflikten var begreppen makt och deliberativ kommunikation viktiga. Makt var intressant eftersom det fanns ett ojämnt maktförhållande mellan speciallärarna och beslutsfattarna. Den deliberativa kommunikationen betyder att det är ett öppet samtal mellan individer, där just denna undersökning byggde på ett öppet samtal. Det deliberativa samtalet var en del i att lyssna på speciallärarna och därigenom närma sig en lösning på konflikten.

Studien pekar på att majoriteten av speciallärarna är positiva till målstyrd undervisning, men att implementeringsarbetet inte har lagt fokus på elever med en funktionsnedsättning. Speciallärarna är i behov av mer tid för att kunna bryta ner och anpassa målen till deras elever. Den kritiska pragmatismen lägger fokus på att lyfta lösningsförslag till konflikten. Mitt förslag för att närma sig en lösning av denna konflikten är att skapa en forum där specialskolor möts för att utveckla implementeringsarbetet tillsammans. Denna studie är ett steg på vägen för att skapa en förståelse för speciallärarnas situation och därför riktar sig studien i hög grad till beslutsfattarna.

Länk till hela arbetet