Pia Persson – masterexamen i specialpedagogik

I juni 2016 blev jag klar med min masteruppsats inom specialpedagogisk vid piaMalmö högskola. Titeln på uppsatsen är Tillgängliga lärmiljöer för barn och elever, pedagoger och skolledare. En väg till inkludering. Innehållet i denna uppsats ger svar på frågeställningar som jag mött under mina yrkesverksamma år och knyter ihop olika erfarenheter från de olika roller som jag haft inom utbildning.

Jag har arbetat som specialpedagog, rektor och kvalitetsstrateg och har alltid haft ett stort intresse av att hitta vägar till och utveckla inkluderande verksamheter. Då har jag ofta ställts inför svårigheten att förklara för mina kollegor och medarbetare, så att de förstår vad inkludering är och hur inkludering ska kunna genomföras i praktiken. Inkludering är ett vitt begrepp som kan innebär olika saker i olika sammanhang och för olika individer. Mitt intresse för inkludering har väglett mig till att läsa litteratur, diskutera ämnet med kollegor och att studera ämnet vid högskolan. Under året 2011 begav jag mig till Tunisien för att studera hur deras utbildning för elever i behov av stöd var organiserad. Resultaten av studien presenteras i magisteruppsatsen, Special education in Tunisia (Persson, 2013), i vilken inkludering studeras. När jag blev anställd som rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 2014 tog jag del av stödmaterialet Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning, som då var på väg att lanseras. Jag uppfattade att värderingsverktyget var ett konkret material som med stor sannolikhet skulle vara till god hjälp för förskolor och skolor för att skapa inkluderande lärmiljöer. Det fick mig att vilja undersöka på vilket sätt detta stödmaterial tas emot och används av verksamheter samt på vilket sätt det leder till förändring av lärmiljöer.

I juni 2015 fick jag i uppdrag av SPSM att följa upp hur stödmaterialet Värderingverktyget för tillgänglig utbildning används bland skolverksamheter. Materialet har tagits fram av myndigheten i syfte att ge stöd till att utveckla barns och elevers lärmiljö till att bli mer tillgänglig. Begreppet tillgänglighet har sitt ursprung i FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och syftar till att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden. Tillgänglig utbildning syftar till att undanröja hinder som kan finnas inom utbildningsverksamheter för att alla barn och elever ska ges möjligheter att vara delaktiga och delta i verksamheterna på ett likvärdigt sätt. Inom det specialpedagogiska kunskapsområdet är begreppet tillgänglighet inte vanligt förekommande. Tillgänglighetsmodellen som används i SPSM:s material har många likheter med faktorer som ofta lyfts fram inom studier kring inkluderande lärmiljöer. Dessa likheter och skillnader belyses i uppsatsen. Det finns likheter inom områdena pedagogisk och social aspekter medan skillnader är att Tillgänglighetsmodellen inte fångar individuella förutsättningar för lärande, men däremot lyfter fram den fysiska miljöns påverkan av lärande.

Studien utgår från följande frågeställningar:

  • Bidrar Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning till förändringar i lärmiljön?
  • Vilka utvecklingsinsatser och processer bidrar till förändring?
  • Hur kan verksamheter stödjas för att utveckling av tillgängliga lärmiljöer ska ske?

Insamling av empiri har varit omfattande då 425 respondenter har besvarat en enkät och nio fokusgrupper har intervjuats. Mixed methods har används som metod då insamling av data har skett genom båda dessa studier och som har skett parallellt. De båda delstudierna presenteras tillsammans i en helhet. Presentationen ger dels en generell bild och dels en mer djupgående förståelse av hur skolverksamheter använder materialet samt vilka processer som bidrar till att tillgängliga lärmiljöer skapas.

Organisationsteori har använt för att analysera verksamheternas utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Begreppet organisatorisk pluralism, som innebär att flera olika faktorer samspela och påverkar organisationens utveckling, används. Teorin om lärande organisation och begreppen kultur, struktur och processer är tongivande inom studien. Andra viktiga begrepp är tankemodell, teamlärande, personligt mästerskap, gemensam vision och systemtänkande.

Studien presenterar i kronologisk ordning vad som sker från det att verksamheten har fått en första kontakt med Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning, hur utvecklingsarbete initieras och utvecklas i verksamheterna samt vilka förändringar som sker för att tillgängliggöra lärmiljöer för barn och elever.

Studien visar att det Värderingsverktyget bidrar till att förändra pedagogers förståelse om vad tillgänglig lärmiljö är och hur de kan förändra lärmiljön. Det framgår att den social, fysiska och pedagogisk miljön förändras. Avgörande är hur organisationen skapar förutsättningar för att en utvecklingsprocess utifrån materialet kommer till stånd. Det är många faktorer som samspelar i organisationen vilket kräver en struktur som ger förutsättningar till att förändra verksamhetens kultur och vice versa. Denna komplexitet av faktorer samordnas i de verksamheter som lyckts med att förändra lärmiljöerna. En viktig faktor för denna förändring är hur ledningen ger förutsättningar till att organisera en lärande organisation.

Lärare uppger att de upplever lärmiljön inte utvecklats till att bli lika tillgänglig för gruppen barn och elever med funktionsnedsättning som för gruppen alla barn och elever. Detta kan vara en konsekvens av att tillgänglighetsmodellen inte inberäknar området individuella förutsättningar. Därför är detta ett område som bör beaktas och utvecklas vidare.

Tillgänglighetsmodellen är utgångspunkten för förändringsarbetet och fungerar som en gemensam tankemodell.  Pedagoger har modellen som utgångspunkt för diskussioner om lärmiljön i sitt teamlärande och individuella utveckling. Slutsatsen är att Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning bidrar till att förändra lärmiljön då lärare och skolledare också har tillgängliga lärmiljöer för sin professionsutveckling.

Länk till hela arbetet