Maysam Abbas – masterexamen i pedagogik

Mitt namn är Maysam Abbas. Jag är förskollärare och dramapedagog, sedan 2002bild ägnat mig åt estetiska metoder i mitt arbete med och för förskolebarn. Under 2010-2012 deltog jag i (Språk och kommunikation) ett interkulturalitets projekt i samarbete med Reggio Emilia i Italien, Reggio Emilia institutet i Stockholm, två förskolor från Malmö. Projektet handlade bland annat om att utforska och hitta en pedagogisk praktik som kan leda till ett ständigt lärande och utveckla tvåspråkighet i förskolan, samt att hitta nya sätt för att skapa broar mellan pedagoger i förskolan och barnens föräldrar, särskilt de nyanlända föräldrar. Januari 2014 gick jag ett steg längre och gick i en pedagogista utbildning i Regio Emilia.  Utbildningen syftade till att utveckla en organisation som utgår från att värdeställningstagande är förbundet med barns utforskande och lärande.  Att arbeta med språk och kommunikation projekt har väckt ett stort intresse hos mig kring tvåspråkighet hos små barn i förskolan och hur valet av språket i förskolan kan bli en viktig faktor för att bygga broar mellan olika kulturer, förstärka barns identitet, självkänsla och skapa trygghet. Därför valde jag ”kodväxling hos tvåspråkiga barn i förskolan” som masterexamen i pedagogik i Malmö högskolan. Det har varit fyllt av upplevelser, tankar, nya kunskaper och lärdomar.

Efter flera år som förskollärare i förskolan fick jag en tjänst som utvecklare i pedagogiska teamet i Malmö stad. Där arbetar jag tillsammas med mina kollogor i teamet på uppdrag av förskolecheferna med bland annat handledning, kompetensutveckling av medarbetare och som professionell inspirationskälla i den pedagogiska verksamheten.

”Kodväxling hos tvåspråkiga barn i förskolan”

Jag blev intresserad av kodväxling hos små barn dels för att jag själv lever i en tvåspråkig familj och det ligger mig varmt om hjärtat att undersöka hur två språk kan utvecklas parallellt och samtidigt hos barnen. Och dels för att den tidigare forskningen kring kodväxling i förskolan är begränsad, särskild forskning som berör barnen som talar svenska och arabiska. Dessa två språk skiljer sig mycket åt. Det är intressant att ha kunskap om hur tvåspråkiga barn samspelar med varandra i det enspråkiga samhället. Studien vill bidra till forskning om kodväxling där svenska är ett av de inblandade språken. Därför tycker jag att det är extra intressant att titta på de mönster för kodväxling som tvåspråkiga barn följer och i vilka situationer kodväxling sker. I mitt arbete som pedagogiska utvecklare ser jag att det finns ett stort antal barn som har arabiska som sitt modersmål. Det har därför blivit extra viktigt för mig att tänka över kodväxlingen hos barnen i förskolan och på vilket sätt kodväxling kan hjälpa dem med att utveckla sitt lärande och sin utveckling, likaså kodväxling som en utväg vid samtal.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling.

Studien söker svar på frågorna: hur barnen använder sig i studien av sina två språk och vilka typer av kodväxling använder sig barnen av. Fokus i studien ligger hur språkanvändningen påverkar barns möjligheter till lärande och utveckling i förskolan.  För att kunna besvara frågeställningarna på bästa sätt valde jag att använde mig av kvalitativ metod som omfattar av intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Studiens resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk.

Jag hoppas att studien kan ge en ökad förståelse för vad tvåspråkighet och kodväxling kan innebära i förskolans verksamhet.

Länk till hela arbetet