Linda Petersson – masterexamen i specialpedagogik

Mina studier, och senare yrkesliv började med att jag läste till förskollärare i IMG_20160130_143250 (2)mitten av nittiotalet vid Högskolan Kristianstad. Under tiden som jag läste arbetade jag extra inom en LSS- verksamhet för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar, vilket påverkade mig väldigt starkt och väckte mitt intresse för specialpedagogik. Detta medförde att jag efter genomgången utbildning sökte mig till en nystartad verksamhet som bestod av förskola och skola för barn och elever med autism. Detta var 1997, och jag har sedan dess arbetar med och kring elever inom autismspektrumtillstånd och/ eller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på olika sätt. I början av 2000-talet började jag läsa specialpedagogik som ämne på distans, vid Högskolan Kristianstad. Under de tre åren hann Högskolan Kristianstad få examinationsrätt och jag kunde validera kurserna till en specialpedagog examen. Parallellt med dessa studier har jag läst flera kurser på olika högskolor och universitet för att fördjupa mina kunskaper inom autismspektrumtillstånd. Man skulle kunna säga att jag har ett allmänt intresse för specialpedagogiska frågor och dilemman, i synnerhet knutet till frågeställningar som rör elever inom autismspektrumtillstånd- eller snarare mötet mellan skolsystemet (på alla nivåer och alla skolformer) och elever inom autismspektrumtillstånd.

Under en period arbetade jag i ett projekt i Malmö stad med fokus på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolan (mitt fokus var då särskilt grundsärskolan) och sedan 2014 arbetar jag på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Jag har sedan flera år haft en önskan om att ”gå vidare” med studier på avancerad nivå och fann det därför naturligt att satsa på en masterexamen vid Malmö Högskola. Det har varit en mycket givande och lärorik process och jag känner att jag har haft nytta av mina studier och min studie i mitt arbete.

Det verkar vara lite som ett lotteri- En studie om skolsituationen i grundskolan för elever inom Autismspektrumtillstånd

Jag har under mitt yrkesliv mött och möter många pedagoger, skolledare och skolhuvudmän som ger uttryck för att skolan har svårt att hitta strategier för att möta elever inom autismspektrumtillstånd (AST) på olika nivåer inom skolsystemet. Vidare hörs röster som problematiserar kring kunskapskraven och måluppfyllelse kopplat till elever inom AST. Det blev med utgångpunkt kring detta som jag valde att genomföra min studie ”Det verkar vara lite som ett lotteri -En studie om skolsituationen i grundskolan för elever inom Autismspektrumtillstånd”.

Studien tar sin utgångspunkt i en sammanfattning av tidigare forskning samt valt teoretiskt ramverk för att sedan leda vidare till syftet och preciserade frågeställningar. Den tidigare forskningen påvisar sammanfattningsvis att det verkar finns fog för oro gällande måluppfyllelsen för eleverna inom AST, att anpassningar av undervisningen är en viktig framgångsfaktor samt att kunskap om pedagogiska konsekvenser av AST samt kunskap om den enskildes behov och förutsättningar är viktiga delar.

De frågeställningarna som studien ämnade besvara handlade om: Hur utbildningen och undervisningen organiseras för elevgruppen?, I vilken utsträckning elevgruppen når kunskapsmålen? Samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som kan identifieras för grundskolan när det gäller det pedagogiska arbetet?

För att kunna besvara frågeställningarna på bästa sätt krävdes både kvalitativa och kvantitativa mått i form av intervjuer och enkäter vilket innebar att mixed method blev den metod jag kom att använda. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer fördelat på två lärare inom någon form av särskild undervisningsgrupp, två rektorer, två rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten samt tre studerande inom autismspektrumtillstånd. Gällande det kvantitativa måttet bygger det på 41 enkäter riktade till lärare inom särskilda undervisningsgrupper.

Resultatet redovisas med hjälp av en design inom mixed methods, som kallas för convergent design eller parallel mixed design vilket innebär att resultaten redovisas var för sig för att sedan sammanfogas som en helhet. Eftersom frågeställningarna berör flera olika nivåer i skolsystemet så valde jag att använda både generell- och utvecklingsekologisk systemteori för att tolka och analysera resultaten, vidare fann jag även de specialpedagogiska perspektiven användbara i detta ändamål.

Studiens resultat bekräftar den oro för måluppfyllelsen som den tidigare forskningen även påvisat, i alla fall utifrån de elever vars måluppfyllelse undersökts. Vidare blir vikten av att kunskap och förståelse för elevernas behov och förutsättningar genomsyrar alla nivåer inom skolsystemet tydlig. Just kunskap och förståelse är också det som är utgångspunkten och basen som möjliggör arbetet med andra, av studien identifierade framgångsfaktorer.

Att det finns en ”röd tråd” genom elevernas utbildning från skolstart och framåt, där man arbetar aktivt med att ”lära eleverna lära” och lära strategier belyses som viktigt- även om det också problematiseras kring detta och frågan hur mycket som eleverna ”orkar” ställs.

Det sista som jag gjorde i arbetet kring uppsatsen var att fundera kring en titel efter en del grubblerier beslutade jag mig för att använda delar av ett citat som en av de studerande säger under intervjun och lyder som följer:

”Det verkar det vara lite som ett lotteri…Jag menar man kan inte vara säker på att man hamnar på en skola eller i en klass där lärare förstår vad man behöver. Detta är jätteviktigt för att trivas och för att det ska gå bra i skolan.”

Jag hoppas att min studie kan vara en del i att skapa större förståelse för elevgruppen så att skolor och skolsystemen kan vara bättre rustade för att möta elevernas behov och skapa bättre förutsättningar för lärande.

Länk till hel arbetet