Malmö universitets viktigaste frågor

Snart är det dags för Malmö högskola att omvandlas till Malmö universitet. Vad innebär då detta för vår utbildning på grundnivå och avancerad nivå?

Från rektors perspektiv är utbildningens kvalitet och forskningsanknytning en av våra allra viktigaste frågor vid Malmö universitet. Detta är ett ämne som jag har engagerat mig i under hela min akademiska karriär. Min levda erfarenhet av akademiseringsprocessen inom disciplinen arbetsterapi/aktivitetsvetenskap har bidragit till en insikt om vikten av en vetenskapligt förankrad professionsutbildning, både avseende innehåll och pedagogik.

Vad menar vi då med forskningsanknytning och hur kan den stärkas vid Malmö universitet? Integreringen mellan forskning och utbildning är en viktig förutsättning för akademisk kvalitet vilket innebär att vi inte ska separera utbildning och forskning inom ett ämnesområde.

Det är viktigt att involvera våra studenter tidigt i forskningen och detta kan vara en utmaning när vi samtidigt vill främja breddad rekrytering och breddat deltagande i högre utbildning. Cirka 70% av våra studenter kommer från studieovana miljöer och har kanske inte tidigare kommit i kontakt med forskning. Min erfarenhet är att våra mest seniora forskare, dvs docenter och professorer, bör involveras tidigt i utbildningen för att inspirera studenternas intresse för forskningen. Jag ser också att forskningsprocessen kan användas som metafor för undervisning och lärande och på så sätt knyta ihop forskning och utbildning. Studenterna uppskattar ofta doktorandernas involvering i undervisningen då de ses som förebilder för fortsatta studier på mer avancerade nivåer.

Malmö universitet vill även främja ett breddat deltagande i forskarutbildningen eftersom vi strävar efter att ha en mångfald av perspektiv i vår framtida forskning som adresserar komplexa samhällsutmaningar. Idag är det svårt för studenter som kommer från studieovana miljöer att bli antagna på forskarutbildningen. Hur kan vi då involvera studenter som har ett forskningsintresse i vår pågående forskning och främja deras fortsatta studier på mer avancerade nivåer?

Det finns mycket vi kan göra och det är redan mycket som görs. En idé är att starta en sommarforskarskola där studenter kan arbeta som assistenter i pågående forskningsprojekt under några sommarveckor för att pröva på hur det är att forska och samtidigt bidra till forskningsverksamheten. Detta kan ske tidigt i utbildningen. Vi kan göra mycket för att involvera studenter i vår pågående forskning inom ramen för studenternas examensprojekt; kanske särskilt på avancerad nivå?

Det är naturligtvis en utmaning när det gäller våra stora professionsutbildningar på grundnivå då utbildningsintensiva ämnesområden ofta har en obalans mellan forskning och utbildning. Kanske kan studenter som uppvisar ett särskilt forskningsintresse ges möjlighet att göra forskningspraktik?

Jag hoppas att vi kan fortsätta denna diskussion och lära oss av varandra. Utbildningens kvalitet är Malmö universitets viktigaste fråga och forskningsanknytningen är en viktig förutsättning för hög kvalitet!

Kerstin Tham
Rektor
Malmö högskola

P.S. Den 18 oktober ska jag tillsammans med bl.a. Mats Benner, professor i forskningspolitik, diskutera hur våra universitet kan axla framtidens utmaningar. Debatten är en del av Lunds universitets vetenskapsvecka Framtidens universitet 16-22 oktober som organiseras som en del av universitetets 350-årsjubileum D.S.

Utmaningsbaserat lärande – Att kunskapa i en föränderlig värld

Presidenten för Massachusetts Institute of Technology, Leo Rafael Reif, lyfte i början på året vikten av att det behövs mer forskning om hur vi lär för att förstå hur vi ska undervisa – ‘If we don’t know how we learn, how on earth do we know how to teach?’ Malmö högskola har sedan starten haft studenten och studentens lärande i centrum och aktivt arbetat för att åstadkomma ett mer problemorienterat än ett disciplinorienterat förhållningssätt till lärande för starkt samhällsengagemang. Exempel på studentcenterade pedagogiska metoder som används i många av våra utbildningar är problembaserat lärande, erfarenhetsbaserat lärande, inquiry based learning, interprofessionellt lärande och entreprenöriellt lärande. Gemensamt för dessa metoder är att lärandet initieras av nyfikenhet att förstå relevanta utmaningar, bygger på kollaborativa arbetsformer, att lärprocessen är snarlik forskningsprocessen och lärandet i sig är av lika vikt som att lära hur man lär.

När dessa former för lärande förenas med samverkansinslag i utbildning med målet att studenterna ska kunna uppvisa handlingskompetens och förmåga och vilja att anta samhällsutmaningar kan vi tala om utmaningsbaserat lärande (UBL). I utmaningsbaserat lärande blir både studenten och läraren partners i en samskapande lärprocess med fokus på reflektion av såväl kritiskt tänkande som kritiskt görande.

Under året har ett högskoleövergripande nätverk bestående av drygt 40 lärare etablerats med gemensamt intresse att utveckla och beforska utmaningsbaserat lärande. Det finns flera goda exempel på hur utmaningsbaserat lärande ger studenter gränsöverskridande handlingsberedskap och förmåga att agera för förbättring men vi behöver förstå mer om lärandet i denna form.

Som ett led i Malmö högskolas satsning på utveckling av och kunskap och forskning om utmaningsbaserat lärande kommer inom kort en utlysning av stöd till att under våren 2018 kunna genomföra större externa projektansökningar för forskning om utmaningsbaserat lärande. Forskning som kommer att ge oss en möjlighet att lära både om och med våra studenter och tydliggöra forskningsintegrerad utbildning.

För som sagt – om vi inte vet hur våra studenter lär, hur ska vi då veta hur vi ska lära ut och utveckla utbildningskvalitén?

Jag är nyfiken på att få höra hur du ser på begreppet utmaningsbaserat lärande i högre utbildning – skriv gärna en kommentar!

Cecilia Christersson
Vicerektor