Polisutbildning på Malmö högskola? När börjar vi?

Detta är de två vanligaste frågorna jag fått de senaste veckorna, oavsett om jag rört mig på stan i Malmö eller i högskolans korridorer. Låt mig ge lite bakgrund. Rikspolischefen yttrade redan i december att Malmö vore en utmärkt ny utbildningsort för poliser, och på (s)-kongressen gick finansministern och inrikesministern gemensamt ut med att Sverige behöver 10 000 (tiotusen) fler polisanställda 2024. De nämnde två nya utbildningsorter, Malmö och så någon i Västsverige.

Nu är det dock så att Malmö högskola inte fått någon fråga om att stå värd för polisutbildning. Det innebär inte att vi inte är intresserade av att utbilda poliser i Malmö, vår rektor gjorde en framställan till inrikesministern i vintras tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Malmö om att intresse finns. Från högskolans sida har vi nämligen följt utvecklingen och lämnat ett positivt remissvar på slutbetänkandet om en akademisk polisutbildning – ”Polis i framtiden” – i höstas, samtidigt som vi konstaterar att dagens polisutbildning inte fyller platserna, redan polisanställda klagar högljutt över dålig lön och bristfälliga karriärmöjligheter vilket leder till att många lämnar yrket i förtid.

En analys av detta kräver ingen ”raketforskning” – polisutbildningen behöver reformeras och få en modern utformning, där de viktiga delarna i dagens utbildning som är starkt förknippade med ”polismans befogenheter” måste kompletteras med studier som reflekterar kring ett bredare samhällsansvar, lämpligen i samarbete med studenter som blir kollegor ute på fältet, såsom socialarbetare, lärare, kriminologer och andra i brottsförebyggande verksamheter. På några års sikt skulle vi med en sådan polisutbildning kunna påverka samhället tillsammans i en positiv riktning. Och i så fall är Malmös nya universitet den perfekta startpunkten – med ledande forskning kring brottsförebyggande arbete i en lokal, nationell och internationell kontext, något som skulle kunna bli en modell även inom polisutbildning. Vi bedriver redan idag påbyggnadsutbildning för poliser, och har yrkesverksamma poliser som doktorander i vår verksamhet.

Budskapet är enkelt: vi behöver bygga ett kunskapscentrum för brottsförebyggande och polisiärt arbete i Malmö, som så småningom kan ge en bra bas för en polisutbildning i ny tappning. För att detta ska bli möjligt behöver riksdagsmännen i Stockholm samla sig kring en akademiserad polisutbildning, och våra lokala politiker se bortom 2018 och kraftsamla för att skapa förutsättningar för detta. Just nu står både våra kollegor på Polismyndigheten, som ansvarar för dagens uppdragsutbildning, och lärosätena utan en tydlig kompass i frågan.

Per Hillbur
Prorektor Malmö högskola

Globalt engagemang och det öppna lärosätet

Malmö Open University
-The globally engaged University and the University of Opportunities

Utifrån mitt nya uppdrag som vicerektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande tar jag detta bloggtillfälle att särskilt reflektera kring hur vårt internationaliseringsarbete är en del av vårt globala engagemang.

Strategiskt råd för globalt engagemang
I början av året inrättade rektor Kerstin Tham ett Strategiskt råd för globalt engagemang som under min ledning har det övergripande ansvaret för lärosätets långsiktiga gemensamma utveckling av internationalisering och globalt engagemang inom utbildning, forskning och samverkan. Till detta strategiska råd utgör de två befintliga nätverksgrupperna Minternet (Malmö University International Network) Akademi och Minternet Administration med kollegial representation från alla fakulteter en beredande arbetsgrupp.

Migrationsgruppen, i vilken lärosätets verksamheter gällande nyanlända samt migrationsfrågor samordnas, är även den kopplad till det Strategiska rådet för globalt engagemang.

På uppdrag av det Strategiska rådet för globalt engagemang så kommer International Office tillsammans med de internationella koordinatorerna på fakulteterna att under året genomföra en enkät riktad till samtliga medarbetare som idag har internationella samarbeten. Att få denna överblick möjliggör att vi kan ge riktat stöd och information om utlysningar av medel och internationella projekt och förhoppningsvis också tillhandahålla strategiska stimulansmedel för fördjupade internationella flerdisciplinära samarbeten inom våra befintliga nätverk.

Internationalisering, digitalisering och högskolepedagogik
Vi behöver fortsätta våra olika initiativ att utveckla högskolepedagogiken och kompetensen hos lärare och studenter att arbeta med och i olika globala lärandemiljöer. I den sammanlänkade värld vi lever i har vi nu med hjälp av internet och den digitala utvecklingen större möjligheter än någonsin att utveckla vår målsättning med global kompetens bland såväl lärare som studenter. https://www.oecd.org/education/Global-competency-for-an-inclusive-world.pdf

Under de senaste 15 åren har internationalisering av högre utbildning haft stort fokus på studentmobilitet. Det är då förvånande att man, trots flera års globalt riktade insatser på mobilitet, kan konstatera att det fortfarande endast är 6-13 % av världens studenter som faktiskt reser till andra länder under sina utbildningar. Att ha möjlighet att arbeta internationellt genom att ta tillvara mångfalden i våra lärmiljöer på hemmaplan har varit ett starkt incitament vid Malmö högskola allt sedan Bengt Nilsson här grundade begreppet Internationalisation at home (2003).

Internationella konferenser
Vårt engagemang i afrikanska länder är omfattande och särskilt av vikt att fördjupa eftersom det förutspås att tillväxten och utvecklingen på den afrikanska kontinenten kommer att öka snabbast i världen de kommande 20 åren.

I samband med konferensen Branding Africa här i Malmö får vi den 31 maj besök av 5 afrikanska ambassadörer från Kenya, Namibia, Moçambique, Tanzania och Uganda och en representant från Zambias Ministry of Energy and Water Development. Vi arrangerar då rundabordssamtal med fokus på att belysa de forskningsområden och utbildningssamarbeten som vi idag har med afrikanska lärosäten och tar tillfället i akt att också gemensamt identifiera områden för framtida samarbeten. Ett tjugotal av våra lärare samt studenter och doktorander som idag bedriver forskning och utbildning i Afrika kommer att delta. 

Vårt initiativ Malmö University for Refugees behöver utvecklas vidare för att långsiktigt möta de behov som akademiker med utländsk påbörjad eller genomförd utbildning och etablerade forskare behöver. Att arbeta för ett Malmö Open University innebär att vi aktivt behöver pröva och ta ställning till hur vi kan öppna upp vårt lärosäte – alltifrån att se över antagningsregler och göra valideringsprocesser mer flexibla till att hitta nya vägar för att stödja inkluderingen av lärare, forskare och doktorander som tvingats avbryta sina verksamheter i hemlandet. Jag vill passa på att flagga för att vi står värd för en internationell UHR konferens 12-13 juni – Refugees´impact on Bologna Reform

Regeringens utredning kring internationalisering av universitet och högskolor
Vi kommer med stort intresse att följa regeringens utredning för ökad internationalisering av universitets och högskolor som leds av den särskilda utredaren Agneta Bladh. I uppdraget ska bland annat en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor tas fram och omfatta både utbildnings- och forskningsverksamhet. En del av utredningen ska presenteras redan den 31 januari 2018 och slutredovisningen för hela utredningen är senast den 31 oktober 2018.

Vi har ett spännande arbete framför oss att gemensamt se till att Malmö Universitet 2020 är en global förebild för hur lärosäten genom forskning och utbildning tar en aktiv roll i hållbar samhällsutveckling!

/Cecilia Christersson, vicerektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande

 

 

 

 

Nu händer det, från högskola till universitet!

När jag nu åter är på plats i Malmö, efter några månaders gästvistelse vid Hongkong PolyU, känner jag en stigande förväntning och intensitet kring universitetsblivandet. Det är mycket på gång!

Mitt nya uppdrag som vicerektor för samhällsutmaningar har väckt nyfikenhet och undringar såväl internt som i omvärlden. Jag ser mitt uppdrag som att jag ska bidra till att utveckla lärosätets profil och särart. Vi har nu en unik möjlighet att flytta fram våra positioner både genom att både stärka befintliga kompetenser och behov samtidigt som vi vågar pröva göra nya saker. Formandet av Malmö universitet handlar om både kontinuitet och förnyelse. Vi måste givetvis bygga på den utbildning och forskning vi har men våga se framåt hur vi vill forma ett lärosäte som vågar sticka ut i olika avseenden.

De tolv forskarnätverk som under året beviljats nätverksstöd är ett sätt att stödja flervetenskapliga initiativ ute på institutioner och fakulteter. Flera andra satsningar kommer att behövas. Under slutet av året planeras utlysning ske av fleråriga programstöd. Detaljerna om detta kommer att diskuteras och förankras inom lärosätet den närmaste tiden. Ett ledarskapsprogram för morgondagens forskningsledare skall projekteras under den närmaste tiden. Redan till hösten sjösätts en seminarieserie – Knowledge for Change – för att särskilt lyfta fram lärosätets centrala samhällsutmaningar. Andra initiativ som diskuteras är att inventera våra forskningskompetenser inom fokusområdet jämlik hälsa och att bjuda in till diskussioner kring deltagarbaserade forskningsmetoder. Dessa två frågor framkom tydligt som möjliga styrkeområden i den gångna nätverksutlysningen. 

Jag tar självklart tacksamt emot synpunkter på dessa idéer och förslag men också andra möjliga inslag som kan stärka vår forskning i det nya universitetet!

Må gott nu, våren är äntligen här!
Tapio Salonen

 

Idag har det äntligen blåst upp till storm!!

På Samverkansberedningens möte den 9/12 2014 hade vi uppe punkten om ”Intern entreprenörskapsmiljö”. Dåvarande rektor Stefan Bengtsson hade gett sitt stöd och i starten av 2015 hade Samverkansberedningen bildat en arbetsgrupp för att ta arbetet vidare. Det har varit en lång och enträgen resa mot det som jag då beskrev som: 

”Malmö högskola behöver skapa den gemensamma, innovativa Mötesplatsen för att frisläppa kreativiteten och entreprenörskapsådran bland studenter och medarbetare till gagn för individen, högskolan och det omgivande samhället” 

Därför är det så roligt, spännande och utmanande att idag ha fått vara med och inviga STORM

Äntligen, kan jag verkligen känna från djupet av mitt hjärta! Även en stor tacksamhet till alla er som slitit hårt för att göra invigningarna så stormande fina! 

Invigning av Storm av Stormteamet
Invigning av Storm av Stormteamet

Det är så många engagerade, envisa och fantastiska människor som har bidragit till skapandet av STORM, från vår rektor Kerstin Tham till våra studenter och alla däremellan. Jag önskar och hoppas att många, många fler kommer att skapa STORM om och om igen nu och framåt.  

För er som inte var med på invigningarna idag så avslutar jag med några ord från dessa: 

En mötesplats för forskning och utbildning, men också reflektion och nytänkande – det är vad vi inviger idag. 

En Storm som utmanar och skapar vågor på det hav som binder samman vårt lärosätes forskningsmiljöer, våra studenter och vår omvärld i Malmö, i Skåne och i världen. 

Ibland krävs det en Storm för att förändra och få idéer att lyfta. 

Det blåser upp, håll i hatten! Framtiden är er, tänk stort! 

Mingel från Storminvigningen
Mingel från Storminvigningen

 

Att göra tillsammans!

Jag funderar i dessa dagar mycket över att ”göra tillsammans”. Varför är det viktigt att samlas och göra något tillsammans? Varför är vi människor så starka tillsammans?

I lördags, den 22 april, samlades många 

Demonstrationståg från Science march
Demonstrationståg “Science March” 

människor runt om i världen i en “March for Science” för att tillsammans stå upp för vetenskapligt grundad kunskap i tider då politiska krafter verkar för att vetenskapliga sanningar förtigs och hotar den vetenskapliga friheten.

Våra kvalitativa forskningsstudier har gång på gång visat att det viktigaste för återhämtningen efter insjuknandet i stroke är att göra aktiviteter tillsammans med andra människor. Genom görandet tillsammans med andra upplever personen tillhörighet, aktörskap och mening i vardagen som i sin tur bidrar till återhämtning efter stroke.  Detta resonemang kan troligtvis användas i många olika sammanhang?

Tillsammans blir vi starka och kan göra skillnad! Malmö högskola vill göra skillnad och genom vårt (studenters och medarbetares) samhällsengagemang och samhällsrelevanta utbildning och forskning så kan vi tillsammans utgöra en värdefull kraft både lokalt och globalt. 

En nyckel till att vi ska uppnå våra ambitiösa mål för Malmö universitet är att vi utformar vårt universitet tillsammans och att allas erfarenheter och kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Om varje medarbetare känner att de kan bidra, tillsammans med övriga medarbetare och studenter, till att skapa ett fantastiskt universitet, så kan vi göra skillnad och tillsammans bidra, genom utbildning och forskning, till att möta framtidens samhällsutmaningar och en bättre värld. 

Just nu känns det särskilt angeläget för mig som rektor att alla medarbetare är delaktiga i att utforma vår universitetsgemensamma strategiska plan som ska vara ett redskap för att utveckla vårt universitet under de kommande fem åren. 

För att lyckas behöver vi skapa möjligheter för våra studenter att utveckla ett vetenskapligt förankrat och kritiskt förhållningssätt till kunskap och att omsätta kunskapen i handlingar som bidrar till förändring. Jag anser även att vi behöver utveckla en mer flervetenskaplig ansats i våra grundutbildningar för att studenterna ska få träna att lösa olika komplexa problem tillsammans med studenter från andra ämnesområden. Genom att ”göra tillsammans” kan studenterna utveckla nya användbara kunskaper och insikter som behövs för att möta framtidens samhällsutmaningar. Genom en ökad digitalisering och fler studieuppgifter som genomförs i olika samhällskontexter, kan studenternas interaktioner med varandra stärkas.

Vi behöver även forska mer tillsammans, både med forskare inom och utanför lärosätet (nationellt och internationellt) men även tillsammans med samhällsmedborgare och andra samhällsaktörer inom offentlig, idéburen och privat sektor. Vår forsknings originalitet, akademiska kvalitet och samhällsvärde är helt beroende av att vi forskar tillsammans; särskilt inom forskning som adresserar komplexa samhällsutmaningar. Jag hoppas att våra forskarnätverk kan bidra till gränsöverskridande samarbeten.

Ju mer jag tänker på saken så kan våra forskningsresultat som visar på värdet av att ”göra tillsammans” efter insjuknandet i stroke ligga till grund för en mer generell hypotes om värdet av att ”göra tillsammans” för en hållbar samhällsutveckling!