Kerstin Tham: Vi måste värna den akademiska friheten!

Kerstin ThamFörra veckan var jag på ett uppstartsinternat tillsammans med rektorer från andra svenska universitet och högskolor. Det blev en riktigt bra start på det kommande läsåret, ett läsår som blir mycket viktigt i Malmö högskolas/universitets historia. Vi diskuterade flera viktiga framtidsfrågor som breddat deltagande, jämställdhetsintegrering, internationalisering, hållbar utveckling och hur vi gemensamt kan arbeta vidare kring forskningsinfrastruktur och nyttiggörande av forskning. Även en gemensam strategi rörande Horizon2020 och EU:s nya ramprogram diskuterades. Den viktigaste frågan var dock universitets och högskolors akademiska frihet. Integritet och autonomi är viktigare än någonsin i tider när populismen breder ut sig i samhället och i tider av ökad politisk styrning av bland annat högre utbildning och forskning. Dessa frågor genomsyrade alla andra diskussioner.

Fortsätt läsa “Kerstin Tham: Vi måste värna den akademiska friheten!”

Efter Almedalen om “alternativa fakta” – universitetens roll allt viktigare

Almedalen 2017

Skönt att nu ha landat på Bjärehalvön efter några intressanta dagar i Almedalen. Imorgon börjar en välbehövlig semester men först vill jag sammanfatta några intryck från årets Almedalsvecka.

Det var något särskilt i år!

I år kände jag mig ännu mer stolt över den välkomnande öppenheten som sköljde över oss alla i Almedalen, redan på flygplatsen och i taxin. Värdet av att leva i ett öppet och fritt land har blivit allt tydligare för mig under det gångna året liksom den roll som universitet och högskolor har för att bidra till ett öppet samhälle. Vi har unika möjligheter att bidra vilket blev ännu tydligare i Almedalen eftersom så många seminarier handlade om förmedling av fakta och bemästrandet av ”alternativ” fakta som verkar bli alltmer legitim inom politiken men även hos medborgarna genom sociala medier.  

Jag har under dagarna i Almedalen funderat mycket på hur Malmö högskola och blivande universitet kan bidra till en mer öppen värld och bidra till att minska polariseringen mellan olika ståndpunkter och skapa ett tryggt samtalsklimat som grundar sig på vetenskapligt framtagen kunskap. Universiteten runt om i världen ska vara frizoner där det råder akademisk frihet och integritet och som värnar om mänskliga rättigheter. Genom att vi skapar och upprätthåller goda relationer mellan forskare och studenter i olika länder kan vi gemensamt stödja varandra att sprida och dela kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Vår allra viktigaste uppgift är att bidra till att våra studenter utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lär sig att kritiskt värdera och omsätta ny kunskap som är grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet i samhället. Universiteten behöver bli mycket bättre på att förmedla nya forskningsresultat men även på att formulera forskningsfrågor tillsammans med medborgare och andra samhällsaktörer för att kunna skapa och dela kunskap som är angelägen för en hållbar samhällsutveckling utifrån ett globalt perspektiv. Jag tror att vi som forskare skulle tjäna på att arbeta närmare tillsammans med journalister för att vi på ett mer begripligt sätt ska kunna förmedla och dela våra forskningsresultat. Det är dock viktigt att tydliggöra att forskare och journalister har olika ansvar och roller och akademin behöver bli mer tydlig med hur vår kunskap produceras genom vetenskaplig teori och metodik. Vi måste ha höga kvalitetskrav på vår forskning och inte dra för långtgående slutsatser av forskningsresultat som ännu inte är generaliserbara. Förtroende för forskare är viktigare än någonsin om vi ska kunna bekämpa den tilltagande tilltron till åsikter eller alternativ fakta som inte har någon vetenskaplig grund och som kan bidra till en ökad polarisering i samhället som är förödande. 

Det har varit många intressanta diskussioner om dessa frågor i Almedalen och det som kanske är mest slående är att olika perspektiv på olika sätt har kunnat stötas och blötas. Jag saknar dock samtal om de riktigt svåra frågorna i Almedalen där alla röster kommer till tals. Vi behöver överbrygga polariseringen i samhället och skapa en trygg situation för att genomföra samtal som vilar på en vetenskaplig grund och där alla röster och perspektiv är representerade. Här har universitet och högskolor en mycket viktig roll att fylla och jag ser fram emot att Malmö universitet skapar former för dessa vetenskapligt baserade samtal som kan bidra till medborgerlig bildning och en minskad polarisering i samhället.

Kerstin Tham, rektor Malmö högskola

Min eftermiddag med SUHF i Almedalen

SUHF hade tre seminarier under onsdagen och Malmö högskola var en aktiv deltagare. ”Vilket ansvar har forskare, journalister och politiker för ett framväxande desinformationssamhälle?” var först ut och rektor Kerstin Tham tillsammans med sin företrädare Stefan Bengtsson sammanfattade. Konkret förslag från Kerstin Tham: utbilda våra doktorander i förmågan att föra ut sin forskning till omvärlden. Alla var överens om att universitetens roll som kunskapsförmedlare är allt viktigare.

Rektor Kerstin Tham tillsammans med rektor Stefan Bengtsson, Chalmers.

På SUHF diskuterades även internationalisering under rubriken ”Hur påverkas forskning och akademi i en allt mer protektionistisk värld?” och den kommande utredningen fick en del inspel. Vikten av att rekrytera internationellt lyftes och även utmaningar genom att hoten mot den akademiska världen ökar i världen och då även rörligheten för akademiker från vissa länder.

Kerstin Tham lyfte vikten av att få finansiering för att bygga långsiktiga internationella relationer som exempelvis Linnaeus Palme-finansiering. Även betydelsen av internationalisering på hemmaplan diskuterades, exempelvis genom studenter från andra delar av världen, uppvuxna både i Sverige och andra länder. Vi måste också vidga begreppet internationalisering och även inkludera ansvar för FNs globala hållbarhetsmål.

Malmö högskolas rektor Kerstin Tham (andra från höger).

Sist ut på scen var Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kring ämnet ”Vem och vad ska styra högskolan?” I panelen satt, bland andra, Charlotta Tjärdahl, tidigare studentkårsordförande på Malmö högskola och nu ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (andra person från höger). 

 

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Charlotta Tjärdahl, (andra från höger) tidigare studentkårsordförande på Malmö högskola och nu ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer deltog i debatten.

Utredningen av ett nytt resurstilldelningssystem ska ligga till grund för en större reform av resursfördelningen – det är en förväntan från ministern och departementet på utredningen. Utredaren Pam Fredman till höger på bilden.
Diskussionen rörde sig också kring ett samlat anslag eller inte? Mycket förväntningar på att utredningen gräver i denna fråga för att synliggöra plus och minus.
Utredaren Pam Fredman var glad för att det fanns ett så stort engagemang för utredningen, inte bara från högskolesektorn utan även från andra sektorer. Min slutsats är att panelen lutade åt ett samlat anslag men inget hugget i sten!

Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation

Pop-up science shop i Almedalen

Mötesplats Social Innovation (MSI) är som vanligt på plats i Almedalen och i år höll MSI ett seminarium om science shops, en metod för tvärsektoriell samverkan.

Samverkan och partnerskap mellan sektorer lyfts ofta fram som avgörande för att lösa dagens komplexa samhällsutmaningar. Den senaste tiden har också många röster höjts för vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt i samband med de beslut som fattas om hur vi organiserar vårt samhälle.
Under seminariet fick vi prova en metod för att underlätta dessa processer, nämligen en pop-up science shop. I en workshop med forskare från Mötesplats Social Innovations nätverk, diskuterade vi existerande forskning och nya möjliga forskningsområden.
Konceptet Science Shop startades i Nederländerna på 1970-talet. Ofta har man byggt ett fysiskt, permanent centrum i anslutning till ett lärosäte och traditionellt har Science Shop haft civilsamhället som primär målgrupp. Med denna pop-up science shop ville MSI bredda deltagandet till alla samhällssektorer för att tillsammans med akademin diskutera några av de samhällsutmaningar vi står inför idag.
Det blev en intressant diskussion med forskare från Malmö högskola, Tapio Salonen och Martin Grander samt Josefina Syssner från Linköpings universitet.

MSI har även genomfört science shops på STORM på Malmö högskola och är ni nyfikna så ta gärna en kontakt med MSI.

Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation

Marie-Louise Lövgren, Forsknings- och utbildningssamordnare, Mötesplats Social Innovation, introducerar processen i science shops för deltagarna.
Martin Grander, Bostadsforskare, Malmö högskola i diskussion med deltagare på MSIs workshop om science shops.

What will be our contribution to a better world?

The Global Goals and the 2030 Agenda for Sustainable Development that was agreed upon in 2015 is an inspiring framework for governments, universities, private sector, NGOs and local communities to step up our ambitions towards a better and more sustainable world. The SDGs describe complex and urgent societal challenges, and the multidisciplinary research and education conducted at Malmö University, together with our collaborating partners world-wide, will be our contribution to achieve these goals.

In the preparations of our new strategic plan for Malmö University, I want to highlight the importance of our international students and staff in this global undertaking. It is my conviction that the knowledge and experiences of our international students and staff, in combination with our university collaborations across the globe, is a crucial starting point for a relevant and focused strategy into the future.

Malmö University acknowledges internationalization and diversity as essential quality aspects of education and research, which includes diversity of perspectives, intellectual traditions and ways to acquire knowledge.

It is therefore important to have an inclusive approach to how we address the SDGs. All students and staff at Malmö University can participate in this. In my view, through the Agenda 2030, we have a unique opportunity to learn more about the world, to listen to – and share – new perspectives on global issues through our networks, and integrate these with our activities in education and research. The obvious point of departure is Goal 4: Quality Education: “to ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all”.

A great opportunity lies in the current process of gender mainstreaming of all Swedish higher educational institutions as a part of the nationally declared gender equality objective of “women and men having equal power to shape society and their own lives”, see genus.se

An analysis of the Swedish academia highlights a number of important challenges for us to combat inequality, but at the same time we develop analytical frameworks and tools that should be shared and discussed internationally, in order to reflect on our own standards, but also to inspire – and get inspired by – our sisters and brothers across the globe, not least within academia. Goal 5: Gender equality: to achieve gender equality and empower all women and girls.

Decades  of research and numerous reports (see e g FAO, 2011: Women in agriculture – closing the gender gap for development) support that investments in girls’ and womens’ education create a better world in terms of less poverty, improved health and food security as well as more sustainable management of natural resources.

Let’s join forces in addressing these enormous challenges, and let education and research lead the way!

Per Hillbur, Deputy Vice-Chancellor