Per Hillbur: Lärosätena måste anta hållbarhetsutmaningen

Per HillburDe senaste veckorna har klimatfrågorna på nytt hamnat på dagordningen. 18 forskare uppmanar oss att visa att vi på lärosätena tar vår egen forskning på allvar genom att halvera utsläppen av växthusgaser. Självklart kan vi som statliga myndigheter göra mycket mer än vad vi gör i dag.

Som prorektor vid Malmö universitet med ansvar för utbildningarnas kvalitet kommer jag ofta i kontakt med studenter som tycker att hållbarhetsfrågorna är viktiga. I ett blogginlägg i juni berättade jag om vår strävan att bli ett mer hållbart universitet och att vi måste samarbeta med andra myndigheter och aktörer för att skapa ett långsiktigt hållbart universitet. 

Den grupp av 18 forskare som inledde debatten om universitetens roll i klimatfrågan på DN Debatt nyligen framhöll att universiteten själva måste börja klimatomställningen. 

Frågan är naturligtvis komplex, men författarna bakom ursprungsartikeln understryker i en slutreplik att det är viktigt att universiteten minskar utsläppen utan att vänta på statlig styrning uppifrån. 

Jag håller med om att arbetet med klimatomställningen måste ske på många nivåer samtidigt. Självklart ska vi agera i enlighet med den politik som Sverige för fram på klimatområdet. Men det är också viktigt att vi prövar nya vägar och att vi kritiskt granskar det som görs inom klimatområdet.

Rektorer vid lärosäten som Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kompletterar bilden och visar hur vi kan vara pådrivande. KTH:s rektor Sigbritt Karlsson och Göran Finnveden, vicerektor, skriver att lärosätet planerar att bjuda in andra universitet för att undersöka hur vi tillsammans kan minska utsläppen från flygresor. Peter Högberg, rektor vid SLU, framhåller att den forskning som bedrivs vid lärosätet ger positiva effekter i termer av minskad miljöpåverkan. 

För den som har följt debatten blir det tydligt att svenska lärosäten har olika utmaningar när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Det är också viktigt att förstå att vi bäst når dessa mål med hjälp av nationella och internationella strategier, som fyra forskare vid Umeå universitet påpekar. Det betyder inte att vi inte har ett ansvar.

Som nytt och urbant lärosäte har Malmö universitet många fördelar av att befinna sig i relativt nybyggda och energieffektiva lokaler i centrala Malmö med utmärkta kollektivtrafikförbindelser. Samtidigt har vi mycket kvar att arbeta med när det gäller upphandlings- och inköpsfrågor, tjänsteresor och mötesformer, för att nämna några områden.

För att lyckas behöver vi lyssna på våra medarbetare och studenter. Under hösten har studenter som går kursen i Innovationsprojekt fått i uppgift av sina lärare att hitta ett sätt att göra Malmö universitet till Sveriges mest hållbara.

Studenterna har sett att det hållbarhetsarbete som redan gjorts har gett utdelning. I 2015 års mätning av myndigheters hållbarhetsarbete låg Malmö universitet på plats 181 av 186. I 2017 års mätning hamnar vi i den nästa högsta gruppen. 

Studenternas förslag är att vi uppmuntrar engagemanget som finns för att förändra vårt beteende. Hur vi transporterar oss i arbetet och till och från jobbet är ett sådant exempel. Tävlingsmoment där vi ger varandra en liten knuff i rätt riktning kan vara ett sätt att hitta mer hållbara lösningar.

Vi kommer att titta vidare på studenternas förslag och se hur vi kan förverkliga deras idéer. Det är viktigt att vi utmanar oss själva att tänka nytt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *