Kerstin Tham: Vi rektorer är inga ryggradslösa marionetter

Kerstin ThamVi rektorer har starka ambitioner att värna den akademiska friheten och autonomin skild från politisk inblandning. Därför måste jag protestera mot en slutreplik i Svenska Dagbladet häromdagen som menar att det svenska systemet främjar rektorer som går regeringens ärenden snarare än den fria vetenskapens.

I fredags fattade universitetsstyrelsen beslut om en ny arbetsordning   som kommer att bidra till stärkt kollegial delaktighet och inflytande. Det känns otroligt skönt att vi äntligen har kommit till beslut!

Jag har under mina närmare tre år som rektor för lärosätet arbetat för att stärka de akademiska värdena, det vill säga akademisk frihet, integritet och kvalitet och det kollegiala inflytandet i utbildning och forskning. När jag började fick jag professor Patrik Halls rapport i min hand. Rapporten  innehöll förslag på hur vi skulle kunna stärka kollegialiteten och samtidigt ha en transparent och tydlig linje. Den nya arbetsordningen innebär att fakultetsstyrelserna får ett betydligt större mandat än tidigare och att lärarrepresentanterna i fakulteternas tre nämnder utses i en kollegial process.

Det är mycket viktigt att alla akademiska chefer på universitetets olika nivåer har ett stort förtroende i kollegiet och utövar ett akademiskt, gott och inkluderande ledarskap. Det stärker det kollegiala inflytandet. Jag hoppas att fler av våra medarbetare vill engagera sig i fakulteternas kollegiala organ. Det rör även att ta sig an olika akademiska ledarskapsuppdrag exempelvis som prefekt eller programansvarig. För att utöva ett akademiskt, inkluderande ledarskap behövs en bra stödverksamhet och teamsamarbete.

I universitetets femårsstrategi, Strategi 2022 , lyfts akademiska värden fram som ett prioriterat utvecklingsområde. Att värna de akademiska värdena och stärka det kollegiala inflytandet är viktigare än någonsin och något som diskuteras vid rektorsmötena i Sverige och utomlands.

Det känns därför lite tröttsamt att läsa debattinlägget från  Academic Right Watch om högskolan i Svenska Dagbladet (slutreplik: ”Var är rektorerna när akademisk frihet kränks?”, 21/9 ) som lyfter fram att det svenska systemet främjar rektorer som går regeringens och politikens ärenden, snarare än den fria vetenskapens. Jag kan hålla med om att finns stora risker med en politiskt styrd högskola och att alla måste värna universitets och högskolors autonomi och akademiska frihet för att kunna vara samhällets kritiska röst. Det behövs en kritisk röst som är förankrad i forskningsbaserad kunskap. Detta är något alla rektorer arbetar för och vi är väl medvetna om att universitetens roll i samhället är viktigare än någonsin när populism och faktaresistens breder ut sig.

Malmö universitets nya arbetsordning och Strategi 2022, där jag lett arbetet med båda, är ett steg i rätt riktning för att främja de akademiska värdena och en stärkt kollegialitet. Läser man debattinlägget från Academic Right Watch så får man intrycket av att rektorerna är ”ryggradslösa marionetter” vilket jag protesterar mot!

Jag hoppas nu att även den nationella Styr och Resursutredningen , som presenteras i början av december, lyfter fram vikten av att främja lärosätenas autonomi och akademiska frihet i relation till politiken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *